Skift
sprog
Play audiofile
Danske sommerhuse
DA SV BM
2
Danske sommerhuse

Jette Laursen

Oversat til svensk af Margareta Ryding och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Lukas Hastrup
Indlæst på svensk af Benjamin Lindblad
3
4

Der er mere end 200.000 sommerhuse langs den danske kyststrækning.
Play audiofile

Det finns mer än 200 000 sommarhus längs den danska kuststräckan.
Play audiofile

5
6

De første sommerhuse i Danmark blev bygget i 1800-tallet af rige mennesker.
Play audiofile

De första sommarhusen i Danmark byggdes på 1800-talet av rika människor.
Play audiofile

7
8

I 1938 fik alle ret til to ugers ferie, og mange blev interesserede i små billige sommerhuse.
Play audiofile

År 1938 fick alla rätt till två veckors semester och många blev intresserade av billiga sommarhus.
Play audiofile

9
10

En stor del af de danske sommerhuse er bygget i 60´erne og 70´erne.
Play audiofile

En stor del av de danska sommarhusen är byggda på 60- och 70-talet.
Play audiofile

11
12

Danskerne bruger deres sommerhuse i weekender og ferier.
Play audiofile

Danskarna använder sina sommarhus på helger och semestrar.
Play audiofile

13
14

Sommerhusene bliver også lejet ud til især tyske turister.
Play audiofile

Sommarhusen hyrs också ut speciellt till tyska turister.
Play audiofile

15
16

De fleste sommerhuse er bygget af træ.
Play audiofile

De flesta sommarhusen är byggda av trä.
Play audiofile

17
18

Nogle sommerhuse har stråtag.
Play audiofile

Några sommarhus har halmtak.
Play audiofile

19
20

Andre har tagpap på taget.
Play audiofile

Andra har takpapp på taket.
Play audiofile

21
22

Mange sommerhuse er sorte og har hvide vinduer.
Play audiofile

Många sommarhus är svarta och har vita fönster.
Play audiofile

23
24

De fleste sommerhuse har en lys indretning.
Play audiofile

De flesta sommarhus har en ljus inredning.
Play audiofile

25
26

Der er ofte træbeklædning indvendig, og der er tit køjesenge i et sommerhus.
Play audiofile

Det är ofta träinredning invändigt och det är vanligt med våningssängar i sommarhusen.
Play audiofile

27
28

Har du prøvet at bo i sommerhus?
Play audiofile

Har du provat på att bo i sommarhus?
Play audiofile

29
Danske sommerhuse

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-28: Jette Laursen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie
2
De Danska Västindiska öarna - en dansk historia

Kathrine Lysen, Katrine Skov & Sophus Lorentzen

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Melanie Corydon
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Danmark var i 1600-1800 tallet kolonimagt. Danmark havde bl.a. kolonier i Grønland, Vestafrika, Indien og Caribien (Vestindien).
Play audiofile

Danmark var på 1600-1800 talet en kolonimakt. Danmark hade bl.a. kolonier på Grönland, västra Afrika, Indien och Karibien (Västindien).
Play audiofile

5
6

Dansk Vestindien bestod af tre øer: Sankt Thomas, Sankt Jan og Sankt Croix. De var danske fra 1691-1917.
Play audiofile

Danska Västindien bestod av tre öar: Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix. De var danska från 1691-1917.
Play audiofile

7
8

I 1672 blev der startet en koloni på Sankt Thomas, og i 1718 erobrede Danmark Sankt Jan, som ellers tilhørte England. I 1733 købte Danmark Sankt Croix af Frankrig.
Play audiofile

År 1672 startade en koloni på Sankt Thomas och år 1718 erövrade Danmark Sankt Jan, som annars tillhörde England. År 1733 köpte Danmark Sankt Croix av Frankrike.
Play audiofile

9
10

Dansk Vestindien var en del af den berømte “Trekantshandel”. Danmark byttede tøj og våben til slaver i Afrika, som de sejlede til Vestindien. Her byttede man dem for sukker, tobak og bomuld, som blev sejlet til Danmark.
Play audiofile

Danska Västindien var en del av den berömda “Trekantshandel”. Danmark bytte kläder och vapen för slavar i Afrika, eftersom de seglade till Västindien. Här bytade man dem för socker, tobak och bomull som seglades hem till Danmark.
Play audiofile

11
12

Slaverne blev bortført fra deres hjem. De arbejdede hårdt dagen lang og boede under forfærdelige forhold. Nogle slaver flygtede fra plantagerne.
Play audiofile

Slavarna blev bortförda från sina hem. De arbetade hårt hela dagarna och bodde under förfärgliga förhållanden. Några slavar flydde från plantagerna.
Play audiofile

13
14

Hvis man blev fanget, havde det store konsekvenser. Nogle blev pisket, andre det der var meget værre.
Play audiofile

Om man blev fångad fick det stora konserkvenser. Några blev slagna, andra var det mycket värre.
Play audiofile

15
16

Den 3. juli 1848 ophævede den danske generalguvernør, Peter von Scholten, slaveriet i Vestindien.
Play audiofile

Den 3 juli 1848 upphävde den danska generalguvenören Peter von Scholten slaveriet i Västindien.
Play audiofile

17
18

På det gamle Dansk Vestindien kan man bl.a. se Fort Christian og Fort Frederik, der begge ligger i gamle danske byer.
Play audiofile

På det gamla Danska Västindien kan man bl.a se Fort Christian och Fort Frederik, båda belägna i de gamla danska städer.
Play audiofile

19
20

De tre øer blev solgt til USA i 1917 for 25 millioner dollar. De fleste indbyggere er efterkommere af slaverne. Øerne hedder i dag Jomfruøerne (US Virgin Islands).
Play audiofile

De tre öarna blev sålt till USA år 1917 för 25 miljoner dollar. De flesta invånarna är ättlingar till slavar. Öarna heter idag Jungfruöarna (US Virgin Islands).
Play audiofile

21
22

Hovedstaden på Jomfruøerne hedder Charlotte Amalie, og der findes stadig mange vejnavne på dansk.
Play audiofile

Huvudstaden på Jungfruöarna heter Charlotte Amalie, och det finns fortfarande många gatunamn på danska.
Play audiofile

23
24

I dag lever Jomfruøerne af turisme. Der kommer mere end 2 millioner besøgende om året.
Play audiofile

Idag lever Jungfruöarna av turism. Det finns mer än 2 miljoner besökare per år.
Play audiofile

25
26

Har man haft kolonier i dit lands historie?
Play audiofile

Har man haft kolonier i ditt lands historia?
Play audiofile

27
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Sanni Craft
S4: George Webster/ 1800 - commons.wikimedia.org
S6+26: Martin Lie - commons.wikimedia.org
S8+18+22: Lars Lykke Olesen
S10: Sémhur - commons.wikimedia.org
S12: http://ctlsites.uga.edu
S14: Brantz Mayer/ 1854 - commons.wikimedia.org
S16: www.virgin-islands-history.org
S20: Jerry Woody - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Älgen
Älgen

Åsa Börjesson och Jennie Kelloniemi


Indlæst på svensk af Elisar Al Khabour
Indlæst på svensk af Elisar Al Khabour
3
4

Älgen är världens största levande hjortdjur.
Play audiofile

Älgen är världens största levande hjortdjur.
Play audiofile

5
6

Älgens päls är mörkbrun till gråbrun. Pälsen är tjockare under vintertid.
Play audiofile

Älgens päls är mörkbrun till gråbrun. Pälsen är tjockare under vintertid.
Play audiofile

7
8

Älgtjuren har horn och kan väga ca 500 kg. Honan väger ca 350 kg och har inga horn.
Play audiofile

Älgtjuren har horn och kan väga ca 500 kg. Honan väger ca 350 kg och har inga horn.
Play audiofile

9
10

Älgen äter kvistar från buskar och träd, blåbär, ljung, tallskott, mjölkört och näckrosrötter.
Play audiofile

Älgen äter kvistar från buskar och träd, blåbär, ljung, tallskott, mjölkört och näckrosrötter.
Play audiofile

11
12

Älgens ungar kallas kalvar. Kon får 1-3 kalvar. Kalven är rödbrun och väger ca 10 kg vid födseln.
Play audiofile

Älgens ungar kallas kalvar. Kon får 1-3 kalvar. Kalven är rödbrun och väger ca 10 kg vid födseln.
Play audiofile

13
14

Det är vanligt att älgen går in i människans trädgårddar och äter från träden.
Play audiofile

Det är vanligt att älgen går in i människans trädgårddar och äter från träden.
Play audiofile

15
16

Det finns ett fåtal vita älgar i Sverige och färgen beror på en genetisk defekt.
Play audiofile

Det finns ett fåtal vita älgar i Sverige och färgen beror på en genetisk defekt.
Play audiofile

17
18

I Sverige har vi älgjakt på hösten.
Play audiofile

I Sverige har vi älgjakt på hösten.
Play audiofile

19
20

Har du någon gång sett en älg i verkligheten?
Play audiofile

Har du någon gång sett en älg i verkligheten?
Play audiofile

21
Älgen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+6+8+10+12+14: Lisa Borgström
S4: Skeeze - pixabay.com
S16: Lasse Dybdahl - commons.wikimedia.org
S18: Diane Klettke - pixabay.com
S20: idee-scheibe - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Bär och frukt
Bär och frukt

Åk 3 på Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Ellie Stache
Indlæst på svensk af Ellie Stache
3
4

Äppleträd trivs bäst i södra Sverige. Äppelträd blir mellan 5-6 m höga och blommorna är stora. Det finns många olika äpplesorter t.ex. Ingrid Marie, Jazz och Vita Gyllen.
Play audiofile

Äppleträd trivs bäst i södra Sverige. Äppelträd blir mellan 5-6 m höga och blommorna är stora. Det finns många olika äpplesorter t.ex. Ingrid Marie, Jazz och Vita Gyllen.
Play audiofile

5
6

Blåbär växer i hela Sverige. Blåbärsriset har gröna och tunna grenar. Blommorna ser ut som små skära klockor. Blåbär är gott att äta.
Play audiofile

Blåbär växer i hela Sverige. Blåbärsriset har gröna och tunna grenar. Blommorna ser ut som små skära klockor. Blåbär är gott att äta.
Play audiofile

7
8

Plommon kallas för stenfrukt. Bladen är avlånga och lite ludna. Blommorna är vita. Plommon växer bäst i södra Sverige.
Play audiofile

Plommon kallas för stenfrukt. Bladen är avlånga och lite ludna. Blommorna är vita. Plommon växer bäst i södra Sverige.
Play audiofile

9
10

Björnbär växer vilt i södra och mellersta Sverige. Björnbär är glänsande blå-eller rödsvarta. Björnbär blommar från juni till augusti med vita eller röda blommor.
Play audiofile

Björnbär växer vilt i södra och mellersta Sverige. Björnbär är glänsande blå-eller rödsvarta. Björnbär blommar från juni till augusti med vita eller röda blommor.
Play audiofile

11
12

Päronträd kan bli över 10 m höga, bladen är spetsiga och blommorna är vita. Det finns många olika päronsorter t.ex. Conference. Päronträd trivs bäst i södra Sverige.
Play audiofile

Päronträd kan bli över 10 m höga, bladen är spetsiga och blommorna är vita. Det finns många olika päronsorter t.ex. Conference. Päronträd trivs bäst i södra Sverige.
Play audiofile

13
14

Smultronen blommar i maj och juni och blommorna är vita och bären blir röda. Smultronen mognar första av alla vilda bär. Fröna sitter utanpå bären och sprids med fåglar.
Play audiofile

Smultronen blommar i maj och juni och blommorna är vita och bären blir röda. Smultronen mognar första av alla vilda bär. Fröna sitter utanpå bären och sprids med fåglar.
Play audiofile

15
16

Körsbärsträd kan bli 20 m höga och bären är mörkröda. Trastar och andra fåglar sprider körsbärens kärnor. I augusti är bären mogna.
Play audiofile

Körsbärsträd kan bli 20 m höga och bären är mörkröda. Trastar och andra fåglar sprider körsbärens kärnor. I augusti är bären mogna.
Play audiofile

17
18

Krusbärsbusken kan vara lägre än 1 m och har vassa taggar. Blommorna är små och grönaktiga. Krusbärsbuskar växer i södra delen av Sverige.
Play audiofile

Krusbärsbusken kan vara lägre än 1 m och har vassa taggar. Blommorna är små och grönaktiga. Krusbärsbuskar växer i södra delen av Sverige.
Play audiofile

19
20

Lingon trivs bäst på ljusa och torra platser. När bären börjar växa blir de gröna och vita sedan röda. Vi plockar mycket lingon i Sverige, det mesta blir lingonsylt.
Play audiofile

Lingon trivs bäst på ljusa och torra platser. När bären börjar växa blir de gröna och vita sedan röda. Vi plockar mycket lingon i Sverige, det mesta blir lingonsylt.
Play audiofile

21
22

Hallon är en buske med små bär som blir ca 1 m hög. Blommorna är små grönvita som sen blir röda hallon. Fåglar och andra djur äter hallon och sprider sen fröna.
Play audiofile

Hallon är en buske med små bär som blir ca 1 m hög. Blommorna är små grönvita som sen blir röda hallon. Fåglar och andra djur äter hallon och sprider sen fröna.
Play audiofile

23
24

Har du någon favorit frukt eller bär?
Play audiofile

Har du någon favorit frukt eller bär?
Play audiofile

25
Bär och frukt

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: PublicDomainImages - pixabay.com
S4+6+8+10+12+24: Lisa Borgström
S14: Tommy Olsson - pixabay.com
S16: Klaus Montag - pixabay.com
S18: Daniel Steinke - pixabay.coml
S20: Jonas Bergsten - commons.wikimedia.org
S22: Pro2 - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie
2
De Danska Västindiska öarna - en dansk historia

Kathrine Lysen, Katrine Skov & Sophus Lorentzen

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Melanie Corydon
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Danmark var i 1600-1800 tallet kolonimagt. Danmark havde bl.a. kolonier i Grønland, Vestafrika, Indien og Caribien (Vestindien).
Play audiofile

Danmark var på 1600-1800 talet en kolonimakt. Danmark hade bl.a. kolonier på Grönland, västra Afrika, Indien och Karibien (Västindien).
Play audiofile

5
6

Dansk Vestindien bestod af tre øer: Sankt Thomas, Sankt Jan og Sankt Croix. De var danske fra 1691-1917.
Play audiofile

Danska Västindien bestod av tre öar: Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix. De var danska från 1691-1917.
Play audiofile

7
8

I 1672 blev der startet en koloni på Sankt Thomas, og i 1718 erobrede Danmark Sankt Jan, som ellers tilhørte England. I 1733 købte Danmark Sankt Croix af Frankrig.
Play audiofile

År 1672 startade en koloni på Sankt Thomas och år 1718 erövrade Danmark Sankt Jan, som annars tillhörde England. År 1733 köpte Danmark Sankt Croix av Frankrike.
Play audiofile

9
10

Dansk Vestindien var en del af den berømte “Trekantshandel”. Danmark byttede tøj og våben til slaver i Afrika, som de sejlede til Vestindien. Her byttede man dem for sukker, tobak og bomuld, som blev sejlet til Danmark.
Play audiofile

Danska Västindien var en del av den berömda “Trekantshandel”. Danmark bytte kläder och vapen för slavar i Afrika, eftersom de seglade till Västindien. Här bytade man dem för socker, tobak och bomull som seglades hem till Danmark.
Play audiofile

11
12

Slaverne blev bortført fra deres hjem. De arbejdede hårdt dagen lang og boede under forfærdelige forhold. Nogle slaver flygtede fra plantagerne.
Play audiofile

Slavarna blev bortförda från sina hem. De arbetade hårt hela dagarna och bodde under förfärgliga förhållanden. Några slavar flydde från plantagerna.
Play audiofile

13
14

Hvis man blev fanget, havde det store konsekvenser. Nogle blev pisket, andre det der var meget værre.
Play audiofile

Om man blev fångad fick det stora konserkvenser. Några blev slagna, andra var det mycket värre.
Play audiofile

15
16

Den 3. juli 1848 ophævede den danske generalguvernør, Peter von Scholten, slaveriet i Vestindien.
Play audiofile

Den 3 juli 1848 upphävde den danska generalguvenören Peter von Scholten slaveriet i Västindien.
Play audiofile

17
18

På det gamle Dansk Vestindien kan man bl.a. se Fort Christian og Fort Frederik, der begge ligger i gamle danske byer.
Play audiofile

På det gamla Danska Västindien kan man bl.a se Fort Christian och Fort Frederik, båda belägna i de gamla danska städer.
Play audiofile

19
20

De tre øer blev solgt til USA i 1917 for 25 millioner dollar. De fleste indbyggere er efterkommere af slaverne. Øerne hedder i dag Jomfruøerne (US Virgin Islands).
Play audiofile

De tre öarna blev sålt till USA år 1917 för 25 miljoner dollar. De flesta invånarna är ättlingar till slavar. Öarna heter idag Jungfruöarna (US Virgin Islands).
Play audiofile

21
22

Hovedstaden på Jomfruøerne hedder Charlotte Amalie, og der findes stadig mange vejnavne på dansk.
Play audiofile

Huvudstaden på Jungfruöarna heter Charlotte Amalie, och det finns fortfarande många gatunamn på danska.
Play audiofile

23
24

I dag lever Jomfruøerne af turisme. Der kommer mere end 2 millioner besøgende om året.
Play audiofile

Idag lever Jungfruöarna av turism. Det finns mer än 2 miljoner besökare per år.
Play audiofile

25
26

Har man haft kolonier i dit lands historie?
Play audiofile

Har man haft kolonier i ditt lands historia?
Play audiofile

27
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Sanni Craft
S4: George Webster/ 1800 - commons.wikimedia.org
S6+26: Martin Lie - commons.wikimedia.org
S8+18+22: Lars Lykke Olesen
S10: Sémhur - commons.wikimedia.org
S12: http://ctlsites.uga.edu
S14: Brantz Mayer/ 1854 - commons.wikimedia.org
S16: www.virgin-islands-history.org
S20: Jerry Woody - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Bär och frukt
Bär och frukt

Åk 3 på Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Ellie Stache
Indlæst på svensk af Ellie Stache
3
4

Äppleträd trivs bäst i södra Sverige. Äppelträd blir mellan 5-6 m höga och blommorna är stora. Det finns många olika äpplesorter t.ex. Ingrid Marie, Jazz och Vita Gyllen.
Play audiofile

Äppleträd trivs bäst i södra Sverige. Äppelträd blir mellan 5-6 m höga och blommorna är stora. Det finns många olika äpplesorter t.ex. Ingrid Marie, Jazz och Vita Gyllen.
Play audiofile

5
6

Blåbär växer i hela Sverige. Blåbärsriset har gröna och tunna grenar. Blommorna ser ut som små skära klockor. Blåbär är gott att äta.
Play audiofile

Blåbär växer i hela Sverige. Blåbärsriset har gröna och tunna grenar. Blommorna ser ut som små skära klockor. Blåbär är gott att äta.
Play audiofile

7
8

Plommon kallas för stenfrukt. Bladen är avlånga och lite ludna. Blommorna är vita. Plommon växer bäst i södra Sverige.
Play audiofile

Plommon kallas för stenfrukt. Bladen är avlånga och lite ludna. Blommorna är vita. Plommon växer bäst i södra Sverige.
Play audiofile

9
10

Björnbär växer vilt i södra och mellersta Sverige. Björnbär är glänsande blå-eller rödsvarta. Björnbär blommar från juni till augusti med vita eller röda blommor.
Play audiofile

Björnbär växer vilt i södra och mellersta Sverige. Björnbär är glänsande blå-eller rödsvarta. Björnbär blommar från juni till augusti med vita eller röda blommor.
Play audiofile

11
12

Päronträd kan bli över 10 m höga, bladen är spetsiga och blommorna är vita. Det finns många olika päronsorter t.ex. Conference. Päronträd trivs bäst i södra Sverige.
Play audiofile

Päronträd kan bli över 10 m höga, bladen är spetsiga och blommorna är vita. Det finns många olika päronsorter t.ex. Conference. Päronträd trivs bäst i södra Sverige.
Play audiofile

13
14

Smultronen blommar i maj och juni och blommorna är vita och bären blir röda. Smultronen mognar första av alla vilda bär. Fröna sitter utanpå bären och sprids med fåglar.
Play audiofile

Smultronen blommar i maj och juni och blommorna är vita och bären blir röda. Smultronen mognar första av alla vilda bär. Fröna sitter utanpå bären och sprids med fåglar.
Play audiofile

15
16

Körsbärsträd kan bli 20 m höga och bären är mörkröda. Trastar och andra fåglar sprider körsbärens kärnor. I augusti är bären mogna.
Play audiofile

Körsbärsträd kan bli 20 m höga och bären är mörkröda. Trastar och andra fåglar sprider körsbärens kärnor. I augusti är bären mogna.
Play audiofile

17
18

Krusbärsbusken kan vara lägre än 1 m och har vassa taggar. Blommorna är små och grönaktiga. Krusbärsbuskar växer i södra delen av Sverige.
Play audiofile

Krusbärsbusken kan vara lägre än 1 m och har vassa taggar. Blommorna är små och grönaktiga. Krusbärsbuskar växer i södra delen av Sverige.
Play audiofile

19
20

Lingon trivs bäst på ljusa och torra platser. När bären börjar växa blir de gröna och vita sedan röda. Vi plockar mycket lingon i Sverige, det mesta blir lingonsylt.
Play audiofile

Lingon trivs bäst på ljusa och torra platser. När bären börjar växa blir de gröna och vita sedan röda. Vi plockar mycket lingon i Sverige, det mesta blir lingonsylt.
Play audiofile

21
22

Hallon är en buske med små bär som blir ca 1 m hög. Blommorna är små grönvita som sen blir röda hallon. Fåglar och andra djur äter hallon och sprider sen fröna.
Play audiofile

Hallon är en buske med små bär som blir ca 1 m hög. Blommorna är små grönvita som sen blir röda hallon. Fåglar och andra djur äter hallon och sprider sen fröna.
Play audiofile

23
24

Har du någon favorit frukt eller bär?
Play audiofile

Har du någon favorit frukt eller bär?
Play audiofile

25
Bär och frukt

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: PublicDomainImages - pixabay.com
S4+6+8+10+12+24: Lisa Borgström
S14: Tommy Olsson - pixabay.com
S16: Klaus Montag - pixabay.com
S18: Daniel Steinke - pixabay.coml
S20: Jonas Bergsten - commons.wikimedia.org
S22: Pro2 - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Pokémon Go
Pokémon Go

Åk 2 Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af David Hembjer
Indlæst på svensk af David Hembjer
3
4

Spelet släpptes i juli 2016. Man spelar via en app som man har hämtat på sin smartphone.
Play audiofile

Spelet släpptes i juli 2016. Man spelar via en app som man har hämtat på sin smartphone.
Play audiofile

5
6

Spelaren ska fånga, strida, träna sina Pokémon som dyker upp ute i den riktiga världen. Spelet är gratis att ladda ner.
Play audiofile

Spelaren ska fånga, strida, träna sina Pokémon som dyker upp ute i den riktiga världen. Spelet är gratis att ladda ner.
Play audiofile

7
8

Charmander är en liten tvåbent dinosaurie. Hans kropp är orange och hans mage är gul. Charmander har en flamma på slutet av svansen.
Play audiofile

Charmander är en liten tvåbent dinosaurie. Hans kropp är orange och hans mage är gul. Charmander har en flamma på slutet av svansen.
Play audiofile

9
10

Eevee är en liten Pokémon med brun päls och svart nos. Eevee har runda bruna ögon. Den har en fluffig gräddfärgad man och en kort yvig svans.
Play audiofile

Eevee är en liten Pokémon med brun päls och svart nos. Eevee har runda bruna ögon. Den har en fluffig gräddfärgad man och en kort yvig svans.
Play audiofile

11
12

Bulbasaur liknar en dinosaurie. Bulbasaur har stora röda ögon och stora gröna prickar på kroppen. Han har en stor blomma på sin rygg.
Play audiofile

Bulbasaur liknar en dinosaurie. Bulbasaur har stora röda ögon och stora gröna prickar på kroppen. Han har en stor blomma på sin rygg.
Play audiofile

13
14

Vulpix är en Pokémon med rödbrun päls och den har sex svansar. Vulpix har en flamma inuti sin kropp som aldrig slocknar.
Play audiofile

Vulpix är en Pokémon med rödbrun päls och den har sex svansar. Vulpix har en flamma inuti sin kropp som aldrig slocknar.
Play audiofile

15
16

Charizad är en stor drakliknande Pokémon. Charizad är också känd för att vara mycket farlig och aggressiv. Han är mycket ivrig att slåss.
Play audiofile

Charizad är en stor drakliknande Pokémon. Charizad är också känd för att vara mycket farlig och aggressiv. Han är mycket ivrig att slåss.
Play audiofile

17
18

Jigglypuff kan blåsa upp sin kropp som en ballong. Hon är rosa och fluffig med blå ögon.
Play audiofile

Jigglypuff kan blåsa upp sin kropp som en ballong. Hon är rosa och fluffig med blå ögon.
Play audiofile

19
20

Pikachu är en av de mest välkända Pokémonfiugurerna. Pikachu har elektriska krafter och på varje kind har han en röd påse.
Play audiofile

Pikachu är en av de mest välkända Pokémonfiugurerna. Pikachu har elektriska krafter och på varje kind har han en röd påse.
Play audiofile

21
22

Grimer har en slemmig gummikropp. Han kan gå genom trånga öppningar. Denna Pokémon bor i avloppsrör och dricker smutsigt avloppsvatten.
Play audiofile

Grimer har en slemmig gummikropp. Han kan gå genom trånga öppningar. Denna Pokémon bor i avloppsrör och dricker smutsigt avloppsvatten.
Play audiofile

23
24

Rhyhorn är en noshörnings-liknande Pokémon. Den har stora piggar på sin rygg för att skydda sig från fiender. Han har ett horn som han kan avändas som en borr.
Play audiofile

Rhyhorn är en noshörnings-liknande Pokémon. Den har stora piggar på sin rygg för att skydda sig från fiender. Han har ett horn som han kan avändas som en borr.
Play audiofile

25
26

Blastoise är en stor sköldpaddliknande Pokémon. Blastoise kan skjuta vatten med sina kanoner. Blastoise har en stor blå kropp och krämfärgad mage.
Play audiofile

Blastoise är en stor sköldpaddliknande Pokémon. Blastoise kan skjuta vatten med sina kanoner. Blastoise har en stor blå kropp och krämfärgad mage.
Play audiofile

27
28

Spelar ni Pokémon Go?
Play audiofile

Spelar ni Pokémon Go?
Play audiofile

29
Pokémon Go

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: BagoGames - flickr.com
S4: Darren Mark Domirez - flickr.com
S6: Iphonedigital - flickr.com
S8: Tilde & Olivia - Frösakullsskolan
S10: Elin & Vilma - Frösakullsskolan
S12: David & Noah - Frösakullsskolan
S14: Moa & Inez - Frösakullsskolan
S16: Benjamin & Viktor - Frösakullsskolan
S18: Emilie & Axel - Frösakullsskolan
S20: William & Alexander - Frösakullsskolan
S22: Simon & Israa - Frösakullsskolan
S24: Elliot & Herman - Frösakullsskolan
S26: Armand & Oliver - Frösakullsskolan
S28: BagoGames - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danske sommerhuse
DA SV BM
2
Danske sommerhuse

Jette Laursen

Oversat til svensk af Margareta Ryding och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Lukas Hastrup
Indlæst på svensk af Benjamin Lindblad
3
4

Der er mere end 200.000 sommerhuse langs den danske kyststrækning.
Play audiofile

Det finns mer än 200 000 sommarhus längs den danska kuststräckan.
Play audiofile

5
6

De første sommerhuse i Danmark blev bygget i 1800-tallet af rige mennesker.
Play audiofile

De första sommarhusen i Danmark byggdes på 1800-talet av rika människor.
Play audiofile

7
8

I 1938 fik alle ret til to ugers ferie, og mange blev interesserede i små billige sommerhuse.
Play audiofile

År 1938 fick alla rätt till två veckors semester och många blev intresserade av billiga sommarhus.
Play audiofile

9
10

En stor del af de danske sommerhuse er bygget i 60´erne og 70´erne.
Play audiofile

En stor del av de danska sommarhusen är byggda på 60- och 70-talet.
Play audiofile

11
12

Danskerne bruger deres sommerhuse i weekender og ferier.
Play audiofile

Danskarna använder sina sommarhus på helger och semestrar.
Play audiofile

13
14

Sommerhusene bliver også lejet ud til især tyske turister.
Play audiofile

Sommarhusen hyrs också ut speciellt till tyska turister.
Play audiofile

15
16

De fleste sommerhuse er bygget af træ.
Play audiofile

De flesta sommarhusen är byggda av trä.
Play audiofile

17
18

Nogle sommerhuse har stråtag.
Play audiofile

Några sommarhus har halmtak.
Play audiofile

19
20

Andre har tagpap på taget.
Play audiofile

Andra har takpapp på taket.
Play audiofile

21
22

Mange sommerhuse er sorte og har hvide vinduer.
Play audiofile

Många sommarhus är svarta och har vita fönster.
Play audiofile

23
24

De fleste sommerhuse har en lys indretning.
Play audiofile

De flesta sommarhus har en ljus inredning.
Play audiofile

25
26

Der er ofte træbeklædning indvendig, og der er tit køjesenge i et sommerhus.
Play audiofile

Det är ofta träinredning invändigt och det är vanligt med våningssängar i sommarhusen.
Play audiofile

27
28

Har du prøvet at bo i sommerhus?
Play audiofile

Har du provat på att bo i sommarhus?
Play audiofile

29
Danske sommerhuse

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-28: Jette Laursen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Ein fjørutúrur við flokkinum
FO DA BM SV
2
En strandtur med klassen

4. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til svensk af Åk 2 på Frösakullsskolan
Indlæst på færøsk af Silrið Mørkøre Kruse
Indlæst på svensk af Vilma Ring
3
4

Tá tað er stór fjøra, er tað stuttligt at fanga krabbar og annað gott í fjøruni.
Play audiofile

När det är mycket grunt är det roligt att fånga krabbor och annat gott.
Play audiofile

5
6

Tað er spennandi at venda steinum og vita, hvat rørir seg undir teimum.
Play audiofile

Det är spännande att vända på stenarna och se vad som rör sig under dem.
Play audiofile

7
8

Her er ein lítil krabbi.
Play audiofile

Här är en liten krabba.
Play audiofile

9
10

Og her er ein stórur krabbi. Hesin eitur fjørukrabbi. Skelin kann verða umleið 8 cm breið.
Play audiofile

Och här är en stor krabba. Den heter strandkrabba. Skalet kan vara ca 8 cm brett.
Play audiofile

11
12

Hetta er ein kvennfjørukrabbi. Tað síggja vit, tí hann hevur rogn undir afturkroppinum.
Play audiofile

Detta är en strandkrabbe- hona. Det kan vi se eftersom hon har rom under bakkroppen.
Play audiofile

13
14

Vit funnu eisini ein trælsrass, sum er eitt slag av tindadýri, sum livir á havbotninum.
Play audiofile

Vi hittade också en sjögurka, som är en slags igelkott, som lever på havsbotten.
Play audiofile

15
16

Hetta er ein fliða. Fliða er ein snigil, sum á flóð skríður runt. Tá ið tað fjarar, sýgur hon seg fasta, so at hon ikki tornar upp.
Play audiofile

Detta är skålsnäckor. Skålsnäckor är en snigel, som vid högvatten glider runt. Vid lågvatten suger den sig fast, så den inte torkar ut.
Play audiofile

17
18

Hetta eru egg hjá purpurkúvingi. Niðast á myndini sæst eisini ein purpurkúvingur.
Play audiofile

Detta är ägg från purpursnäckan. Nederst på bilden ses också en purpursnäcka.
Play audiofile

19
20

Her er ein langskel. Hon kann gerast 10 til 15 cm lang. Tá ið tað fjarar, grevur hon seg niður í sandin.
Play audiofile

Här är en knivmussla. Den kan bli 10-15 cm lång. Vid lågvatten gräver den sig ner i sanden.
Play audiofile

21
22

Gjar er eitt lítið krabbadýr, sum situr fast á steini ella hellu. Krabbin liggur á rygginum inni í skelini. Ovast uppi á skelini er ein lúka, sum hann letur upp og stingur beinini út ígjøgnum, tá hann fær sær at eta.
Play audiofile

Räfflad havstulpan är ett mycket litet krabbdjur, som sitter fast på sten eller klippor. Krabban ligger på rygg inne i skalet. Högst upp är det en liten lucka, som krabban öppnar och sticker ut benen igenom, när den ska ha något att äta.
Play audiofile

23
24

Hetta er slýleggur. Her á myndini liggur hann niðri. Tá tað fløðir aftur, reisir hann seg og stendur í sjónum. Hann er góður hjá kombikkum, marflugum og øðrum dýrum at krógva seg í. Slýleggur kann gerast 30 cm langur.
Play audiofile

Detta är tarmtång. På bilden ligger den ner. När det blir högvatten igen, reser den sig igen i vattnet. Tarmtången är ett bra gömställe för storspigg, tångloppor och andra småkryp. Tarmtången kan bli 30 cm lång.
Play audiofile

25
26

Hetta er bløðrutur skúvtari. Flotbløðrurnar, sum eru í taranum, gera, at hann flýtur. Bløðrutarin veksur ovarlaga í fjøruni. Hann kann gerast 6-8 ár.
Play audiofile

Detta är blåstång. Flytblåsorna som är på tången gör att tången flyter. Blåstång växer överst på tidvattenzonen. Den kan bli 6-8 år.
Play audiofile

27
28

Hetta er tarablað. Tarablað verður umleið 1 til 5 m langt.
Play audiofile

Detta är fingertång. Fingertång blir ca 1-5 meter lång.
Play audiofile

29
30

Tá ið tað fjarar, fer alt undir aftur, og vit fara heim. Kennir tú nøkur onnur dýr, sum eru í fjøruni?
Play audiofile

När högvattnet kommer in försvinner allt under vattnet, och vi går hem. Känner du till några andra djur vid stranden?
Play audiofile

31
Ein fjørutúrur við flokkinum

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Bornholm - en dansk ø
DA BM SV IS FO
2
Bornholm - en dansk ö

Lone Friis

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson & Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Laura Juhl Kristensen
Indlæst på svensk af Selma Lindqvist
3
4

Bornholm er en af Danmarks østligste øer. Den ligger langt ude i Østersøen mellem Sverige og Polen.
Play audiofile

Bornholm är en av de östligaste öarna. Den ligger långt ute i Östersjön mellan Sverige och Polen.
Play audiofile

5
6

Den bliver også kaldt for “Klippeøen” eller “Solskinsøen”. Der bor ca. 40.000 mennesker på Bornholm. Den største by hedder Rønne.
Play audiofile

Den kallas också för “Klippeön” eller “Solskinsön”. Det bor ca 40 000 människor på Bornholm. Den största staden heter Rønne.
Play audiofile

7
8

Bornholm er det eneste sted i Danmark, hvor man kan finde klipper. Helligdomsklipperne ved Gudhjem er en af Danmarks største naturseværdigheder.
Play audiofile

Bornholm är den enda stad i Danmark där man kan se klippor. Helligdomsklipporna vid Gudhjem är en av Danmarks största natursevärdheter.
Play audiofile

9
10

Danmarks tredje største skov hedder Almindingen. Den ligger på Bornholm. Her kan man møde bisonokser.
Play audiofile

Danmarks tredje största skog heter Almindingen. Det ligger på Bornholm. Här kan du möta bisonoxar.
Play audiofile

11
12

Det højeste punkt på Bornholm, hedder Rytterknægten. Det er 162 meter over havet. Fra et udkigstårn kan man se ud over hele øen.
Play audiofile

Den högsta punkten på ön, heter Rytterknægten. Den är 162 meter över havet. Från ett utsiktstorn kan du se ut över hela ön.
Play audiofile

13
14

Ikke lang fra Rytterknægten, ligger der en meget smuk og lang dal med høje klipper. Det er Ekkodalen. Her kan man råbe, så man får ekko.
Play audiofile

Inte långt från Rytterknægten finns det en mycket vacker och lång dalgång med höga klippor. Det är Ekkodalen. Här kan du ropa, så att du får ett eko.
Play audiofile

15
16

Hammershus er Nordeuropas største borgruin og Bornholms mest besøgte sted. Den ligger helt ud til havet på en høj klippe.
Play audiofile

Hammershus är Nordeuropas största borgruin och Bornholms mest besökta plats. Det ligger helt ute vid havet på en hög klippa.
Play audiofile

17
18

Bornholm er også kendt for sine rundkirker. 4 ud af Danmarks 7 rundkirker ligger på Bornholm. Øster-Lars er den største. Den blev bygget omkring år 1200. Kirken er bygget i 3 etager.
Play audiofile

Bornholm är också känd för sina rundkyrkor. 4 av Danmarks 7 rundkyrkor ligger på Bornholm. Öster-Lars är den största. Den byggdes runt år 1200. Kyrkan är byggd i 3 etager.
Play audiofile

19
20

Rokkestenen er en tung vandreblok på 35 ton, som kan rokke. Den ligger ved Paradisbakkerne. En vandreblok er en stor sten, der er blevet ført med indlandsisen, og efterladt da isen smeltede.
Play audiofile

Rokkestenen är ett tungt flyttblock på 35 ton, som kan vicka. Den ligger på Paradisbakkerne. Ett flyttblock är en stor sten som har förts fram av inlandsisen, och blivit kvar när isen smälte.
Play audiofile

21
22

Gudhjem er kendt for sine røgerier. Hvis man besøger et af Bornholms mange silderøgerier, kan man få en “røget bornholmer”. Det er en røget sild.
Play audiofile

Gudhjem är känd för sina rökerier, och om du besöker en av öns många rökerier kan man få en "rökt Bornholm". Det är en rökt sill.
Play audiofile

23
24

Øst for Bornholm ligger Christiansø og Frederiksø, som er meget små øer. Øerne er ikke større, end man kan gå hele vejen rundt. Man sejler til øerne fra Bornholm.
Play audiofile

Öster om Bornholm är Christiansö och Frederiksö som är mycket små öar. Öarna är inte större än att du kan gå hela vägen runt. Man seglar till öarna från Bornholm.
Play audiofile

25
26

Der bor omkring 100 mennesker her. Der findes ingen biler på øerne, men de har deres egen skole med bare 15 elever.
Play audiofile

Det bor ca 100 personer där. Det finns inga bilar på öarna, men de har sin egen skola med bara 15 elever.
Play audiofile

27
28

På Bornholm kan man se mange dyr og planter, der er sjældne andre steder i Danmark. En af dem er edderfuglen, som man også kan se mange tusinde af på Christiansø.
Play audiofile

På Bornholm kan du se många djur och växter som är sällsynta på andra håll i Danmark. En av dem är ejdern, som du också kan se tusentals på Christiansö.
Play audiofile

29
30

Bornholm har også deres eget flag, som de bruger ved siden af Danmarks flag. Der er et grønt kors i midten.
Play audiofile

Bornholm har också sin egna flagga, som de använder bredvid Danmarks flagga. Det finns ett grönt kors i mitten.
Play audiofile

31
32

Ved du andet om Bornholm?
Play audiofile

Vet du något annat om Bornholm?
Play audiofile

33
Bornholm - en dansk ø

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Ukendt
S4: Rotsee - commons.wikimedia.org
S6: Danielle Keller - commons.wikimedia.org
S8: Klugschnacker - commons.wikimedia.org
S10: Szymon Nitka - commons.wikimedia.org
S12: Commons.wikimedia.org
S14: www.deinostseeurlaub.de
S16: Małgorzata Miłaszewska - commons.wikimedia.org
S18: Hubertus - commons.wikimedia.org
S20: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S22: Agropyron - pixabay.com
S24: Hans-Peter Balfanz - commons.wikimedia.org
S26: Bo Nielsen - commons.wikimedia.org
S28: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S30: Klugschnacker - commons.wikimedia.org
S32: Radosław Drożdżewski - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side

Pages