Skift
sprog
Play audiofile
De islandske julemænd
IS DA SV BM NN
2
De isländska jultomtarna

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Åk 4 Frösakullsskolan
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

De islandske julemænd er i familie med trolde. Der er 13 i alt. Før i tiden skræmte de børn og stjal fra folk. I dag giver de børnene noget i skoen f. eks. en mandarin, slik eller legetøj. Børn sætter skoen i vinduet 13 dage før jul. Hvis de er uartige, får de en kartoffel i skoen.

De isländska jultomtarna är släkt med trollen. Det finns 13. Förr i tiden skrämde de barn och stal från folk. I dag ger de barnen något i skon t.ex. en mandarin, godis eller leksaker. Barnen sätter skon i fönstret 13 dagar före jul. Om de är stygga får de en potatis i skon.
Play audiofile

5
6

Julemændenes far og mor hedder Leppalúði og Grýla. Det siges at Grýla spiser uartige børn. Julekatten, som Leppalúði holder, tager børn, som ikke får nyt tøj til jul.

Jultomtens far heter Leppalúði och mor heter Grýla. Det sägs att Grýla äter stygga barn. Julkatten, som Leppalúður håller, tar barn som inte får nya kläder till jul.
Play audiofile

7
8

Den 12. december begynder julemændene at komme til beboede områder. Den første hedder Stekkjastaur. Før i tiden prøvede han at suge mælken af fårene i stalden hos landmændene.

Den 12 december börjar jultomten komma till bebodda platser. Den första hette Stekkjastaur. Förr i tiden försökte han suga fårens mjölk i böndernas stall.
Play audiofile

9
10

Den 13. december kommer Giljagaur. Før malkemaskinens tid listede han ind i stalden og stjal skummet i mælkespandene.

Den 13 december kommer Giljagaur. Före mjölkmaskinens tid gick han in i stallet och stal skummet i mjölkspannarna.
Play audiofile

11
12

Julemanden, som kommer den 14. december, hedder Stúfur fordi han er den mindste. Han stjæler folks stegepander og spiser resterne i dem.

Jultomten som kommer den 14 december heter Stúfur för han är den minste. Han stjäler folks stekpannor och äter resterna i dem.
Play audiofile

13
14

Den 15. december kommer Thvörusleikir oppe fra fjeldet. Han slikker grydeskeen, som gryden blev skrabet med.

Den 15 december kommer Thvörusleikir ner från bergen. Han slickar grötsleven som man har skrapat gröten med.
Play audiofile

15
16

Den 16. december kommer Pottasleikir på besøg. Han prøver at finde gryder, som ikke er vasket op for at slikke resterne.

Den 16 december kommer Pottasleikir på besök. Han försöker hitta grytor som inte har diskats för att slicka i sig resterna.
Play audiofile

17
18

Askasleikir kommer den 17. december. Han skjulter sig under sengen. Hvis nogen, i gamle dage, satte deres trækar med mad på gulvet, greb han det og slikkede alt, som var i det.

Askasleikir kommer den 17 december. Han gömmer sig under sängen. Om någon förr i tiden satte sin tallrik med mat på golvet tog han maten och slickade i sig allt som fanns.
Play audiofile

19
20

Hurðaskellir kommer til husene 18. december. Han går rundt og smækker med døre, så folk ikke kan sove.

Hurðaskellir kommer till husen den 18 december. Han går runt och bankar på dörrar så att folk inte kan sova.
Play audiofile

21
22

Julemanden, som kommer 19. december hedder Skyrgámur. Han elsker skyr. Han listede sig ind i spisekammeret og åd skyr fra et kar.

Jultomten som kommer den 19 december heter Skyrgámur. Han älskar skräp. Han sökte sig in i skafferiet och åt skräp som fanns kvar.
Play audiofile

23
24

Bjúgnakrækir kommer på besøg den 20. december. Han elsker at spise tykke lammepølser og stjæler dem, han kan finde.

Bjúgnakrækir kommer på besök den 20 december. Han älskar att äta tjocka lammkorvar och stal dem som han hittade.
Play audiofile

25
26

Den 21. december kommer Gluggagæir på besøg. Han er ikke så grådig med mad, som nogle af hans brødre, men han er nysgerrig og kigger ind af vinduerne.

Den 21 december kommer Gluggagæir på besök. Han är inte så girig med mat som några av hans bröder men han är nyfiken och kikar in i fönstren.
Play audiofile

27
28

Gáttathefur kommer den 22. december. Han har en stor næse og synes godt om duften af tynde ´løvbrød´ (laufabrauð) og andre kager, når der bages før julen.

Gáttathefur kommer den 22 december. Han har en stor näsa och gillar lukten av tunt "tunnbröd" (laufabrauð) och andra kakor när de bakas till jul.
Play audiofile

29
30

Lillejuleaften, den 23. december, kommer Ketkrókur, som er sulten efter kød. Han bruger alle kneb for at finde kød.

Lilljulafton den 23 december kommer Ketkrókur, som är hungrig efter kött. Han använder alla knep för att hitta kött.
Play audiofile

31
32

Kertasnikir kommer juleaftensdag 24. december. I gamle dage var lys sjældne og værdifulde, og derfor var det en stor glæde, når børnene fik deres eget lys til jul. Derfor ville Kertasnýkir også have et lys.

Kertasnykker kommer på julafton den 24 december. Förr i tiden var ljus sällsynt och värdefullt, och så var det stor glädje när barnen fick sina egna ljus till jul. Därför skulle Kertasnýkir också ha ett ljus.
Play audiofile

33
34

Hvordan er historien om julemanden i dit land?

Hur är historien om jultomten i ditt land?
Play audiofile

35
De islandske julemænd

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-34: Þjóminjasafn Íslands

www.thjodminjasafn.is
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Vandfald i Island
IS DA BM NN SV
2
Vattenfall på Island

Svanhvít Hreinsdóttir

Oversat til svensk af Åk 3 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Hjalte Aaby Salling Sørensen
Indlæst på svensk af Olivia Sjöö
3
4

I Island er der meget vand. Der er meget grundvand, det sner og regner. Der kommer også vand, når gletsjerne smelter, mest om sommeren. I Island er der bjerge og bakker og derfor mange vandfald.
Play audiofile

På Island finns det mycket vatten. Det är mycket grundvatten, det snöar och regnar. Det kommer också vatten, när glaciärerna smälter, mest om sommaren. På Island finns det berg och backar och därför många vattenfall.
Play audiofile

5
6

Nogle af elvene er bjergelve og de er klare og rene. Gletsjer-elvene kommer fra gletsjerne og de bærer en masse ler og sand med sig. Ofte mødes disse elve, og det er interessant at se dem blande sig sammen.
Play audiofile

Några av älvarna är bergälvar och de är klara och rena. Glaciärälvarna kommer från glaciärerna och de bär en massa lera och sand med sig. Ofta möts dessa älvar, och det är intressant att se dem blanda sig.
Play audiofile

7
8

Dettifoss er Islands kraftigste vandfald og det er 100 meter bredt og 45 meter højt. Elven, den ligger i, hedder Jökulsá á Fjöllum. Tæt på Dettifoss er to mindre vandfald - Hafragilsfoss og Selfoss.
Play audiofile

Dettifoss är Islands kraftigaste vattenfall och det är 100 meter brett och 45 meter högt. Älven som den ligger i heter Jökulsá á Fjöllum. Nära Dettifoss finns två mindre vattenfall -
Hafragilsfoss och Selfoss.
Play audiofile

9
10

Gullfoss er det mest berømte og mest besøgte vandfald i Island. Gullfoss ligger i elven Hvítá og den kommer fra Langjökull. Vandfaldet er i alt 32 meter, som er fordelt på to vandfald.
Play audiofile

Gullfoss är det mest berömda och mest besökta vattenfallet på Island. Gullfoss ligger i älven Hvítá och den kommer från Langjökull. Vattenfallet är sammanlagt 32 meter, och är fördelat på två vattenfall.
Play audiofile

11
12

Nedenfor Eyjafjallajökull er Seljalandsfoss. Det er 62 meter højt og populært hos turister. Det er muligt at gå om bagved vandfaldet, som mange synes er helt specielt.
Play audiofile

Nedanför Eyjafjallajökull ligger Seljalandsfoss. Det är 62 meter högt och populärt för turister. Det är möjligt att gå bakom vattenfallet, som många tycker är väldigt speciellt.
Play audiofile

13
14

Skógafoss er et 60 meter højt og 25 meter bredt vandfald i Skógá. Det er det sidste i rækken af mange vandfald i Skógá og det smukkeste. Et sagn siger, at i grotten bagved vandfaldet, er der en guldkiste.
Play audiofile

Skógafoss är ett 60 meter högt och 25 meter brett vattenfall i Skógá. Det är det sista i raden av många vattenfall i Skógá och det vackraste. En sägen säger att i en grotta bakom vattenfallet finns det en skattkista.
Play audiofile

15
16

Dynjandi ligger på Vestfjordene og øverst er vandfaldet 30 meter bredt men 60 meter nederst. Det er 100 meter højt og der er flere vandfald længere nede.
Play audiofile

Dynjandi ligger på Vestfjordarna och högst upp är vattenfallet 30 meter brett och nederst 60 meter. Det är 100 meter högt och där är flera vattenfall längre ner.
Play audiofile

17
18

I nationalparken i Skaftafell ligger Svartifoss. Der er meget smukt søjlebasalt omkring vandfaldet.
Play audiofile

I nationalparken i Skaftafell ligger Svartifoss. Runt vattenfallet finns det mycket vackra kolonner av basalt.
Play audiofile

19
20

Hraunfossar (lavavandfaldet) ligger ikke i en elv, men vandet kommer direkte fra lavaen i mange små vandfald, som falder i Hvítá i Borgarfjörður.
Play audiofile

Hraunfossar ligger inte i en älv, men vattnet kommer direkt från lavan i många små vattenfall, som hamnar i Hvítá í Borgarfirði.
Play audiofile

21
22

Goðafoss (Gudernes vandfald) er i Skjálfandafljót og er 12 meter højt. Det siges at lagmanden Thorgeir kastede sine hedenske gudestatuer i vandfaldet, da Island valgte kristendommen i år 1000. Derfor har vandfaldet fået dette navn.
Play audiofile

Goðafoss (Gudarnas vattenfall) ligger i Skjálfandafljót och är 12 meter högt. Det sägs att lagmannen Thorgeir kastade sina hedniska gudastatyer i vattenfallet, då Island valde kristendomen år 1000. Därför har vattenfallet fått detta namn.
Play audiofile

23
24

Ikke alle vandfalde er store, men i Elliðaárdal i Reykjavík, Islands hovedstad, er der et lille vandfald, som børn elsker at hoppe i, når vejret er godt.
Play audiofile

Alla vattenfall är inte stora, men i Elliðaárdal i Reykjavik, Islands huvudstad, är det ett litet vattenfall, som barn älskar att hoppa i, när det är skönt väder.
Play audiofile

25
26

Findes der vandfald i dit land?
Play audiofile

Finns det några vattenfall i ditt land?
Play audiofile

27
Vandfald i Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+16: Diego delso - commons.wikimedia.org
S4: Jacqueline Macou - pixabay.com
S6: www.ferlir.is
S8: Txetxu - flickr.com
S10: Gamene - flickr.com
S12+20+22: 12019 - pixabay.com
S14: Jeremy Goldberg - commons.wikimedia.org
S18: Andrés Nieto Porras - flickr.com
S24: Svanhvít Hreinsdóttir
S26: Marshall Sisterson - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Vandfald i Island
IS DA BM NN SV
2
Vattenfall på Island

Svanhvít Hreinsdóttir

Oversat til svensk af Åk 3 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Hjalte Aaby Salling Sørensen
Indlæst på svensk af Olivia Sjöö
3
4

I Island er der meget vand. Der er meget grundvand, det sner og regner. Der kommer også vand, når gletsjerne smelter, mest om sommeren. I Island er der bjerge og bakker og derfor mange vandfald.
Play audiofile

På Island finns det mycket vatten. Det är mycket grundvatten, det snöar och regnar. Det kommer också vatten, när glaciärerna smälter, mest om sommaren. På Island finns det berg och backar och därför många vattenfall.
Play audiofile

5
6

Nogle af elvene er bjergelve og de er klare og rene. Gletsjer-elvene kommer fra gletsjerne og de bærer en masse ler og sand med sig. Ofte mødes disse elve, og det er interessant at se dem blande sig sammen.
Play audiofile

Några av älvarna är bergälvar och de är klara och rena. Glaciärälvarna kommer från glaciärerna och de bär en massa lera och sand med sig. Ofta möts dessa älvar, och det är intressant att se dem blanda sig.
Play audiofile

7
8

Dettifoss er Islands kraftigste vandfald og det er 100 meter bredt og 45 meter højt. Elven, den ligger i, hedder Jökulsá á Fjöllum. Tæt på Dettifoss er to mindre vandfald - Hafragilsfoss og Selfoss.
Play audiofile

Dettifoss är Islands kraftigaste vattenfall och det är 100 meter brett och 45 meter högt. Älven som den ligger i heter Jökulsá á Fjöllum. Nära Dettifoss finns två mindre vattenfall -
Hafragilsfoss och Selfoss.
Play audiofile

9
10

Gullfoss er det mest berømte og mest besøgte vandfald i Island. Gullfoss ligger i elven Hvítá og den kommer fra Langjökull. Vandfaldet er i alt 32 meter, som er fordelt på to vandfald.
Play audiofile

Gullfoss är det mest berömda och mest besökta vattenfallet på Island. Gullfoss ligger i älven Hvítá och den kommer från Langjökull. Vattenfallet är sammanlagt 32 meter, och är fördelat på två vattenfall.
Play audiofile

11
12

Nedenfor Eyjafjallajökull er Seljalandsfoss. Det er 62 meter højt og populært hos turister. Det er muligt at gå om bagved vandfaldet, som mange synes er helt specielt.
Play audiofile

Nedanför Eyjafjallajökull ligger Seljalandsfoss. Det är 62 meter högt och populärt för turister. Det är möjligt att gå bakom vattenfallet, som många tycker är väldigt speciellt.
Play audiofile

13
14

Skógafoss er et 60 meter højt og 25 meter bredt vandfald i Skógá. Det er det sidste i rækken af mange vandfald i Skógá og det smukkeste. Et sagn siger, at i grotten bagved vandfaldet, er der en guldkiste.
Play audiofile

Skógafoss är ett 60 meter högt och 25 meter brett vattenfall i Skógá. Det är det sista i raden av många vattenfall i Skógá och det vackraste. En sägen säger att i en grotta bakom vattenfallet finns det en skattkista.
Play audiofile

15
16

Dynjandi ligger på Vestfjordene og øverst er vandfaldet 30 meter bredt men 60 meter nederst. Det er 100 meter højt og der er flere vandfald længere nede.
Play audiofile

Dynjandi ligger på Vestfjordarna och högst upp är vattenfallet 30 meter brett och nederst 60 meter. Det är 100 meter högt och där är flera vattenfall längre ner.
Play audiofile

17
18

I nationalparken i Skaftafell ligger Svartifoss. Der er meget smukt søjlebasalt omkring vandfaldet.
Play audiofile

I nationalparken i Skaftafell ligger Svartifoss. Runt vattenfallet finns det mycket vackra kolonner av basalt.
Play audiofile

19
20

Hraunfossar (lavavandfaldet) ligger ikke i en elv, men vandet kommer direkte fra lavaen i mange små vandfald, som falder i Hvítá i Borgarfjörður.
Play audiofile

Hraunfossar ligger inte i en älv, men vattnet kommer direkt från lavan i många små vattenfall, som hamnar i Hvítá í Borgarfirði.
Play audiofile

21
22

Goðafoss (Gudernes vandfald) er i Skjálfandafljót og er 12 meter højt. Det siges at lagmanden Thorgeir kastede sine hedenske gudestatuer i vandfaldet, da Island valgte kristendommen i år 1000. Derfor har vandfaldet fået dette navn.
Play audiofile

Goðafoss (Gudarnas vattenfall) ligger i Skjálfandafljót och är 12 meter högt. Det sägs att lagmannen Thorgeir kastade sina hedniska gudastatyer i vattenfallet, då Island valde kristendomen år 1000. Därför har vattenfallet fått detta namn.
Play audiofile

23
24

Ikke alle vandfalde er store, men i Elliðaárdal i Reykjavík, Islands hovedstad, er der et lille vandfald, som børn elsker at hoppe i, når vejret er godt.
Play audiofile

Alla vattenfall är inte stora, men i Elliðaárdal i Reykjavik, Islands huvudstad, är det ett litet vattenfall, som barn älskar att hoppa i, när det är skönt väder.
Play audiofile

25
26

Findes der vandfald i dit land?
Play audiofile

Finns det några vattenfall i ditt land?
Play audiofile

27
Vandfald i Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+16: Diego delso - commons.wikimedia.org
S4: Jacqueline Macou - pixabay.com
S6: www.ferlir.is
S8: Txetxu - flickr.com
S10: Gamene - flickr.com
S12+20+22: 12019 - pixabay.com
S14: Jeremy Goldberg - commons.wikimedia.org
S18: Andrés Nieto Porras - flickr.com
S24: Svanhvít Hreinsdóttir
S26: Marshall Sisterson - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens flag
Nordens flag

Stefan Åge Hardonk Nielsen

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Aleksander Nielsen
Indlæst på svensk af Olivia Sjöö
3
4

Her er Sveriges flag. Det er blåt med et gult kors. Det stammer tilbage fra 1500-tallet.
Play audiofile

Här är Sveriges flagga. Den är blå med ett gult kors. Den härstammar från 1500-talet.
Play audiofile

5
6

Her er Norges flag. Det er både rødt, hvidt og blåt. Det stammer fra år 1821.
Play audiofile

Här är Norges flagga. Den är både röd, vit och blå. Den härstammar från år 1821.
Play audiofile

7
8

Islands flag er mest blå. Det har et rødt og et hvidt kors. Det har været officielt flag i Island siden 1915.
Play audiofile

Islands flagga är mest blå. Den har ett rött och ett vitt kors. Den har varit officiell flagga på Island sedan 1915.
Play audiofile

9
10

Her er Danmarks flag. Det er rødt og hvidt. Det hedder Dannebrog.
Play audiofile

Här är Danmarks flagga. Den är röd och vit. Den heter Dannebrog.
Play audiofile

11
12

Færøerne har også et flag. Det er rødt, hvidt og blåt. Flaget hedder Merkið, som betyder "Mærket". Det blev første gang anvendt i 1919.
Play audiofile

Färöarna har också en flagga. Den är röd, vit och blå. Flaggan heter “Merkið”, som betyder "Etikett". Den användes första gången 1919.
Play audiofile

13
14

Grønlands flag kaldes Erfalasorput, som betyder “Vores flag”. Det har en sol i midten, som stiger op fra havet. Flaget er rødt og hvidt.
Play audiofile

Grönlands flagga kallas Erfalasorput, som betyder “Vår flagga” Den har en sol i mitten, som stiger upp från havet. Flaggan är röd och vit.
Play audiofile

15
16

Her er flaget fra Finland. Det er hvidt og blåt. Det kaldes Siniristilippu, som betyder "blå korsflag".
Play audiofile

Här är flaggan från Finland. Den är vit och blå. Den kallas Siniristilippu, som betyder den "blåa korsflaggan".
Play audiofile

17
18

Der er blå, gul og rød i Ålands flag. Det er fra 1953. Det ligner det svenske flag med et rødt kors i midten for at vise sine svenske rødder, selvom man hører til Finland.
Play audiofile

Färgerna blå, gul och röd finns i Ålands flagga. Den är ifrån 1953. Den liknar den svenska flaggan med ett rött kors i mitten för att visa sina svenska rötter, även om den tillhör Finland.
Play audiofile

19
20

Her er det samiske flag, som bruges af samere i Norge, Sverige, Finland og Rusland. Det har været anerkendt siden 1992.
Play audiofile

Här är den samiska flaggan, som används av samerna i Norge, Sverige, Finland, och Ryssland. Den har varit erkänt sedan 1992.
Play audiofile

21
22

Kan du tegne andre flag?
Play audiofile

Kan du rita några andra flaggor?
Play audiofile

23
Nordens flag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Søren Sigfusson - norden.org
S4: Håkan Dahlström
S6: Connie Isabell Kristiansen
S8: Worldislandinfo.com
S10: Kenneth Friis Christensen
S12: Thordis Dahl Hansen
S14: Anna Aleksandrova
S16: Iago Laz
S18: Mark A. Wilson
S20: Connie Isabell Kristiansen
S22: ACME Squares
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang
2
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til svensk af Susanne Backe
Indlæst på dansk af Anders Skov Elgaard
Indlæst på svensk af Zack Ekström
3
4

Den færøske nationalsang hedder “Du mit underskønne land”.
Play audiofile

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

5
6

Símun av Skarði digtede nationalsangen den 1. februar 1906.
Play audiofile

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

7
8

Símun av Skarði levede fra 1872 til 1942. Han digtede mange fædrelandssange.
Play audiofile

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

9
10

Petur Alberg har skrevet melodien til nationalsangen.
Play audiofile

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

11
12

Nationalsangen blev sunget offentligt første gang den 26. december, 2. juledag, 1907.
Play audiofile

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

13
14

Nationalsangen har tre vers.
Play audiofile

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

15
16

Første vers i nationalsangen lyder således:
Play audiofile

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

17
18

"Du mit underskønne land,
mit kæreste eje!
Play audiofile

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

19
20

om vinteren så hvidbræmmet,
om sommeren med havblik,
Play audiofile

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

21
22

du omfavner mig,
så tæt i din favn.
Play audiofile

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

23
24

I øer så mægtige,
Gud velsigne det navn,
Play audiofile

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

25
26

som forfædrene gav jer,
da de opdagede jer.
Play audiofile

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

27
28

Ja, Gud velsigne Færøerne, mit land!"
Play audiofile

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

29
30

Hvad ved du om jeres nationalsang?
Play audiofile

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

31
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang
2
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til svensk af Susanne Backe
Indlæst på dansk af Anders Skov Elgaard
Indlæst på svensk af Zack Ekström
3
4

Den færøske nationalsang hedder “Du mit underskønne land”.
Play audiofile

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

5
6

Símun av Skarði digtede nationalsangen den 1. februar 1906.
Play audiofile

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

7
8

Símun av Skarði levede fra 1872 til 1942. Han digtede mange fædrelandssange.
Play audiofile

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

9
10

Petur Alberg har skrevet melodien til nationalsangen.
Play audiofile

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

11
12

Nationalsangen blev sunget offentligt første gang den 26. december, 2. juledag, 1907.
Play audiofile

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

13
14

Nationalsangen har tre vers.
Play audiofile

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

15
16

Første vers i nationalsangen lyder således:
Play audiofile

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

17
18

"Du mit underskønne land,
mit kæreste eje!
Play audiofile

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

19
20

om vinteren så hvidbræmmet,
om sommeren med havblik,
Play audiofile

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

21
22

du omfavner mig,
så tæt i din favn.
Play audiofile

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

23
24

I øer så mægtige,
Gud velsigne det navn,
Play audiofile

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

25
26

som forfædrene gav jer,
da de opdagede jer.
Play audiofile

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

27
28

Ja, Gud velsigne Færøerne, mit land!"
Play audiofile

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

29
30

Hvad ved du om jeres nationalsang?
Play audiofile

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

31
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kender du Haderslev?
DA BM SV FO IS
2
Känner du till Haderslev?

Betina Bek Faaborg

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Kathrine Lysen
Indlæst på svensk af Sanna Åberg
3
4

Haderslev er en by i Sønderjylland. Der bor ca. 22.000 mennesker. Om vinteren kan man køre med veterantoget dertil.
Play audiofile

Haderslev är en stad på Sydjylland. Där bor ca 22 000 människor. Om vintern kan man åka med veterantåg.
Play audiofile

5
6

Haderslev har ikke altid været dansk. Fra 1864 -1920 var Haderslev en tysk by. Her er et mindesmærke fra da, Haderslev blev dansk igen.
Play audiofile

Haderslev har inte alltid varit danskt. Från 1864-1920 var Haderslev en tysk stad. Här är ett minnesmärke från då Haderslev blev dansk igen.
Play audiofile

7
8

Det røde vandtårn er byens vartegn. Taget er lavet af kobber. Kobber bliver grønt, når det bliver gammelt.
Play audiofile

Det röda vattentornet är stadens landmärke. Taket är gjort av koppar. Koppar blir grönt när det blir gammalt.
Play audiofile

9
10

Når det er jul står juletræet på byens torv blandt de gamle huse. Sidste lørdag i november samles folk på torvet og vækker julemanden.
Play audiofile

När det är jul står julgranen på byns torg bland de gamla husen. Sista lördagen i november samlas folk på torget och väcker jultomten.
Play audiofile

11
12

Haderslev er en domkirkeby. Kirken hedder Vor Frue Kirke og kan let ses fra hele byen.
Play audiofile

Haderslev är en domkyrkestad. Kyrkan heter Vor Frue Kirke och kan lätt ses från hela staden.
Play audiofile

13
14

På havnen ligger Streetdome. Har kan man skate og lave parkour både ude og inde. På den gamle silo kan man klatre og rapelle.
Play audiofile

I hamnen ligger Streetdome. Här kan man skejta och göra parkour både ute och inne. På den gamla silon kan man klättra och rapelle.
Play audiofile

15
16

På kasernen bor der soldater. Den 4. maj samles mange mennesker på pladsen foran kasernen til lysfest for at fejre Danmarks befrielse efter 2. verdenskrig.
Play audiofile

I barackerna bor det soldater. Den 4 maj samlas många människor på torget framför barackerna till ljusfest för att fira Danmarks befrielse efter 2:a världskriget.
Play audiofile

17
18

Om sommeren kan man sejle med hjuldamperen Helene ud på Haderslev Fjord.
Play audiofile

På sommaren kan man segla med ångbåten Helene ute på Haderslev fjord.
Play audiofile

19
20

Haderslev dyrehave er Danmarks næststørste. I dyrehaven bor krondyr og dådyr. To af hjortene er meget specielle, da de er helt hvide. De kaldes albinoer.
Play audiofile

Haderslev djurpark är Danmarks näst största. I djurparken bor kronhjort och dovhjort. Två av hjortarna är mycket speciella då det är helt vita. De kallas för albinos.
Play audiofile

21
22

Haderslev (Vojens) er kendt for deres ishockeyhold SønderjyskE. Men de er også gode til fodbold og håndbold.
Play audiofile

Haderslev (Vojens) är känt för deras ishockeylag SønderjyskE. Men de är också bra på fotboll och handboll.
Play audiofile

23
24

Kløften er i dag en park. I gamle dage drev bønderne deres køer til marked herigennem. Om sommeren er her en stor musikfestival.
Play audiofile

Kløften är idag en park. Förr i tiden drev bönderna deras kor till marknad här igenom. På sommaren är här en stor musikfestival.
Play audiofile

25
Kender du Haderslev?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Haderslev Kommune
S4+20+22: Kenneth Faaborg
S6+8+10+14+24: Betina Bek Faaborg
S12: Claude David
S16: JEK - commons.wikimedia.org
S18: Visithaderslev.dk
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danske sommerhuse
DA SV BM IS
2
Danske sommerhuse

Jette Laursen

Oversat til svensk af Margareta Ryding och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Lukas Hastrup
Indlæst på svensk af Benjamin Lindblad
3
4

Der er mere end 200.000 sommerhuse langs den danske kyststrækning.
Play audiofile

Det finns mer än 200 000 sommarhus längs den danska kuststräckan.
Play audiofile

5
6

De første sommerhuse i Danmark blev bygget i 1800-tallet af rige mennesker.
Play audiofile

De första sommarhusen i Danmark byggdes på 1800-talet av rika människor.
Play audiofile

7
8

I 1938 fik alle ret til to ugers ferie, og mange blev interesserede i små billige sommerhuse.
Play audiofile

År 1938 fick alla rätt till två veckors semester och många blev intresserade av billiga sommarhus.
Play audiofile

9
10

En stor del af de danske sommerhuse er bygget i 60´erne og 70´erne.
Play audiofile

En stor del av de danska sommarhusen är byggda på 60- och 70-talet.
Play audiofile

11
12

Danskerne bruger deres sommerhuse i weekender og ferier.
Play audiofile

Danskarna använder sina sommarhus på helger och semestrar.
Play audiofile

13
14

Sommerhusene bliver også lejet ud til især tyske turister.
Play audiofile

Sommarhusen hyrs också ut speciellt till tyska turister.
Play audiofile

15
16

De fleste sommerhuse er bygget af træ.
Play audiofile

De flesta sommarhusen är byggda av trä.
Play audiofile

17
18

Nogle sommerhuse har stråtag.
Play audiofile

Några sommarhus har halmtak.
Play audiofile

19
20

Andre har tagpap på taget.
Play audiofile

Andra har takpapp på taket.
Play audiofile

21
22

Mange sommerhuse er sorte og har hvide vinduer.
Play audiofile

Många sommarhus är svarta och har vita fönster.
Play audiofile

23
24

De fleste sommerhuse har en lys indretning.
Play audiofile

De flesta sommarhus har en ljus inredning.
Play audiofile

25
26

Der er ofte træbeklædning indvendig, og der er tit køjesenge i et sommerhus.
Play audiofile

Det är ofta träinredning invändigt och det är vanligt med våningssängar i sommarhusen.
Play audiofile

27
28

Har du prøvet at bo i sommerhus?
Play audiofile

Har du provat på att bo i sommarhus?
Play audiofile

29
Danske sommerhuse

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-28: Jette Laursen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang
2
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til svensk af Susanne Backe
Indlæst på dansk af Anders Skov Elgaard
Indlæst på svensk af Zack Ekström
3
4

Den færøske nationalsang hedder “Du mit underskønne land”.
Play audiofile

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

5
6

Símun av Skarði digtede nationalsangen den 1. februar 1906.
Play audiofile

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

7
8

Símun av Skarði levede fra 1872 til 1942. Han digtede mange fædrelandssange.
Play audiofile

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

9
10

Petur Alberg har skrevet melodien til nationalsangen.
Play audiofile

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

11
12

Nationalsangen blev sunget offentligt første gang den 26. december, 2. juledag, 1907.
Play audiofile

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

13
14

Nationalsangen har tre vers.
Play audiofile

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

15
16

Første vers i nationalsangen lyder således:
Play audiofile

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

17
18

"Du mit underskønne land,
mit kæreste eje!
Play audiofile

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

19
20

om vinteren så hvidbræmmet,
om sommeren med havblik,
Play audiofile

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

21
22

du omfavner mig,
så tæt i din favn.
Play audiofile

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

23
24

I øer så mægtige,
Gud velsigne det navn,
Play audiofile

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

25
26

som forfædrene gav jer,
da de opdagede jer.
Play audiofile

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

27
28

Ja, Gud velsigne Færøerne, mit land!"
Play audiofile

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

29
30

Hvad ved du om jeres nationalsang?
Play audiofile

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

31
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Jutlandia - en dansk historie
DA IS BM NN SV
2
Jutlandia- dansk saga

Stefan Nielsen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Oliver Hall Svensson (sang: Anne-Katrine Klitgaard & Emmelie Beldringe)
3
4

M/S Jutlandia var et skib, som blev bygget på Nakskov Skibsværft på Lolland som passagerskib og fragtskib i 1934.
Play audiofile

M/S Jutlandia var ett skepp, som byggdes på Nakskov skeppsvarv på Lolland som passagerarfartyg och fraktfartyg år 1934.

5
6

M/S betyder motorskib. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Frem til 1951 fungerede det som passager- og fragtskib.
Play audiofile

M/S betyder motorskepp. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Fram till 1951 fungerade det som passagerar-och fraktfartyg.

7
8

M/S Jutlandia er kendt i Danmark, fordi det fungerede som hospitalsskib under Koreakrigen, som aktivt varede fra 1950 til 1953. Men krigen er faktisk ikke afsluttet endnu mellem Nordkorea og Sydkorea (2017).
Play audiofile

M/S Jutlandia är känt i Danmark, för att det fungerade som sjukhusfartyg under Koreakriget, som aktivt varade från 1950 till 1953. Men kriget är faktiskt inte avslutat ännu mellan Nordkorea och Sydkorea (2017).

9
10

I 1951 blev Jutlandia sendt afsted til Korea og sejlede under tre forskellige flag. Dannebrog, FN-flag og Røde Kors-flag. Tjenesten varede i 999 dage - frem til 1953.
Play audiofile

1951 blev Jutlandia skickad till Korea och seglade under tre olika flaggor. Danska flaggan, FN-flaggan och Röda korset-flaggan. Tjänsten varade i 999 dagar - fram till 1953.

11
12

Jutlandia nåede at behandle næsten 5000 sårede soldater og ca. 6000 civile koreanere på de tre år.
Play audiofile

Jutlandia klarade att behandla nästan 5000 sårade soldater och ca 6000 civila koreaner på de tre åren.

13
14

I 1960 blev Jutlandia brugt som kongeskib under den thailandske konges besøg i Norden. I 1963 brugte Dronning Margrethe 2. skibet på en længere rejse.
Play audiofile

1960 användes Jutlandia som kungaskepp under den Thailändska kungens besök i Norden. 1963 använde drottning Margrethe den andra skeppet på en längre resa.

15
16

Jutlandia blev ophugget i Bilbao, Spanien i 1965.
Play audiofile

Jutlandia blev skrot i Bilbao, Spanien 1965.

17
18

På Langelinje i København står der en mindesten for hospitalsskibet Jutlandia. Teksten står både på dansk og koreansk. Der står:
Play audiofile

På Langelinje i Köpenhamn står en minnessten för sjukhusskeppet Jutlandia.Texten är både på danska och koreanska. Det står:

19
20

“23. januar 1951 – 16. oktober 1953. Danmarks bidrag til De Forenede Nationers Enhedskommando under Korea-Krigen. Denne sten fra Korea er givet i taknemmelighed af koreanske veteraner.”
Play audiofile

“23 januari 1951 - 16 oktober 1953. Danmarks bidrag till De förenta Nationernas gemensamma befäl under Korea-krigen. Denna sten från Korea är given i tacksamhet från koreanska veteraner.”

21
22

Musikeren Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia kendt for de fleste i Danmark. Den blev udgivet i 1986 og er stadig en af de mest spillede live-numre.
Play audiofile

Musikern Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia känd för de flesta i Danmark. Den gavs ut 1986 och är fortfarande en av de mest spelade livenummerna.

23
24

Mange danske skoleelever synger Kim Larsen & Bellamis sang “Jutlandia” i skolerne.
Play audiofile

Många danska skolelever sjunger Kim Larsen och Bellamis sång “Jutlandia” i skolan.

25
26

Sangen “Jutlandia”.
Play audiofile

Sången “Jutlandia”.
Play audiofile

27
28

Hvad ved du om Nordkorea og Sydkorea?
Play audiofile

Vad vet du om Nordkorea och Sydkorea?

29
Jutlandia - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+14: Svend Lehmann Nielsen- commons.wikimedia.org
S4+6+12: www.nakskovlokalarkiv.dk
S10: Madden + Wilfried Huss - commons.wikimedia.org/ ©Røde Kors
S16: mystampworld.net
S18: Leif Jørgensen - commons.wikimedia.org
S20: Ngchikit - commons.wikimedia.org
S22: Hreinn Gudlaugsson - commons.wikimedia.org
S24: Jørund Føreland Pedersen - commons.wikimedia.org
S26: www.discogs.com
S27: Tekst/ musik: Kim Larsen (Forklædt som voksen -1986)
S28:Darwinek - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side

Pages