Skift
sprog
Play audiofile
Margrete 1. - Nordens dronning
DA IS SV BM NN
2
Margareta den första - Nordens drottning

Annemarie Carstensen, Elias Jeppesen og Marcus Plauborg Idorn - 6. kl. Filipskolen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Stine Bakmann Nexø Hansen
Indlæst på svensk af Artina Gashi
3
4

Margrete 1. var Danmarks første kvindelige regent. Hun levede i en tid, hvor kvinder ikke havde noget at skulle have sagt. Men andre lærte hurtigt, at Margrete var snu og klog.
Play audiofile

Margareta den första var Danmarks första kvinnliga regent. Hon levde i en tid där kvinnor inte hade mycket att säga till om. Men andra lärde sig snabbt att Margareta var smart och klok.
Play audiofile

5
6

Hun blev født i marts 1353. Hun voksede op på Vordingborg Slot, som hendes far Valdemar Atterdag fik bygget.
Play audiofile

Hon föddes i mars 1353. Hon växte upp på Vordingborg slott, som hennes far Valdemar Atterdag lät bygga.
Play audiofile

7
8

Som 6-årig blev hun forlovet med den norske konge Håkon. Som 10-årig blev hun gift og flyttede til Akershus i Oslo for at lære at blive norsk dronning.
Play audiofile

Som 6-åring blev hon förlovad med den norska kung Håkon. Som 10-åring blev hon gift och flyttade till Akershus i Oslo för att lära sig att bli norsk drottning.
Play audiofile

9
10

Som 17-årig fødte Margrete en søn. Han skulle regere Norge, når Håkon døde. Men da Margretes far døde uden en søn, der kunne overtage tronen, skulle der findes en arving til Danmark.
Play audiofile

Som 17-åring födde Margareta en son som hette Oluf. Han skulle regera i Norge, när Håkon dog. Men då Margrethes far dog utan att ha fått en son, som kunde överta tronen, skulle de hitta en arvinge till Danmark.
Play audiofile

11
12

Margrete skyndte sig til Danmark og fik gjort Oluf til tronarving. Men Oluf var kun et barn, så indtil han blev gammel nok, styrede Margrete landet.
Play audiofile

Margareta skyndade sig till Danmark och gjorde Oluf till tronarvinge. Men Oluf vara bara ett barn, så tills han blev gammal nog så styrde Margareta landet.
Play audiofile

13
14

Oluf døde desværre allerede som 16-årig i Skåne. I stedet adopterede Margrete sin søsters barnebarn, Bugislav af Pommern, og ændrede hans navn til Erik af Pommern.
Play audiofile

Oluf dog dessvärre som 16-åring i Skåne. I stället adopterade Margareta sin systers barnbarn Bugislav av Pommern och ändrade hans namn till Erik av Pommern.
Play audiofile

15
16

Erik skulle krones. Kroningen skete i Kalmar i Sverige. Der blev også holdt et møde, hvor Margrete ønskede at forene Norge, Sverige og Danmark i én union. Den hed Kalmarunionen.
Play audiofile

Erik skulle krönas. Kröningen skedde i Kalmar i Sverige. Där hölls också ett möte, där Margareta önskade att förena Norge, Sverige och Danmark i en union. Den skulle heta Kalmarunionen.
Play audiofile

17
18

Det lykkedes! Til mødet i 1397 blev der skrevet et unionsbrev, som var en slags grundlov, hvor der stod, hvordan unionen skulle styres fremover. Fordi Erik stadig var mindreårig, var det Margrete, der var regent for hele Norden.
Play audiofile

De lyckades! Till mötet 1397 skrevs ett unionsbrev, som var ett slags grundlag, där det stod hur unionen skulle styras framöver. Eftersom Erik var minderårig, var det Margareta, som var regent för hela Norden.
Play audiofile

19
20

I år 1412 døde Margrete af pest på et skib ud for Flensborg i Nordtyskland. Hun ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Play audiofile

År 1412 dog Margareta av pest på ett skepp utanför Flensborg i Nordtyskland. Hon ligger begravd i Roskilde Domkyrka.
Play audiofile

21
22

Erik var ikke en god konge. Hvis han mødte den mindste modstand, trak han sværdet. Kalmarunionen faldt langsomt sammen. Først i 1520 med det Stockholmske blodbad og endelig i 1523 da Gustav Vasa blev konge i Sverige.
Play audiofile

Erik var ingen god kung. Om han mötte minsta motstånd, drog han svärdet. Kalmarunionen föll långsamt samman. Först 1520 med Stockholms blodbad och till slut 1523 då Gustav Vasa blev kung i Sverige.
Play audiofile

23
24

Hvordan er historien om Margrete 1. i dit land?
Play audiofile

Hur är historien om Margareta den första i ditt land?
Play audiofile

25
Margrete 1. - Nordens dronning

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+20 Stefan Nielsen:
S4: Hans Peter Hansen - 1884
S6: Johan Thomas Lundbye - 1842
S8: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Hans Knieper - 1580
S12: Johannes Steenstrup - 1900 - commons.wikimedia.org
S14: Zamek Książąt Pomorskich - Wystawa Muzeum
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Rigsarkivet - 1397 - flickr.com
S22: Kort Steinkamp & Hans Kruse - 1524 - commons.wikimedia.org
S24: Jacob Truedson Demitz - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Margrete 1. - Nordens dronning
DA IS SV BM NN
2
Margareta den första - Nordens drottning

Annemarie Carstensen, Elias Jeppesen og Marcus Plauborg Idorn - 6. kl. Filipskolen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Stine Bakmann Nexø Hansen
Indlæst på svensk af Artina Gashi
3
4

Margrete 1. var Danmarks første kvindelige regent. Hun levede i en tid, hvor kvinder ikke havde noget at skulle have sagt. Men andre lærte hurtigt, at Margrete var snu og klog.
Play audiofile

Margareta den första var Danmarks första kvinnliga regent. Hon levde i en tid där kvinnor inte hade mycket att säga till om. Men andra lärde sig snabbt att Margareta var smart och klok.
Play audiofile

5
6

Hun blev født i marts 1353. Hun voksede op på Vordingborg Slot, som hendes far Valdemar Atterdag fik bygget.
Play audiofile

Hon föddes i mars 1353. Hon växte upp på Vordingborg slott, som hennes far Valdemar Atterdag lät bygga.
Play audiofile

7
8

Som 6-årig blev hun forlovet med den norske konge Håkon. Som 10-årig blev hun gift og flyttede til Akershus i Oslo for at lære at blive norsk dronning.
Play audiofile

Som 6-åring blev hon förlovad med den norska kung Håkon. Som 10-åring blev hon gift och flyttade till Akershus i Oslo för att lära sig att bli norsk drottning.
Play audiofile

9
10

Som 17-årig fødte Margrete en søn. Han skulle regere Norge, når Håkon døde. Men da Margretes far døde uden en søn, der kunne overtage tronen, skulle der findes en arving til Danmark.
Play audiofile

Som 17-åring födde Margareta en son som hette Oluf. Han skulle regera i Norge, när Håkon dog. Men då Margrethes far dog utan att ha fått en son, som kunde överta tronen, skulle de hitta en arvinge till Danmark.
Play audiofile

11
12

Margrete skyndte sig til Danmark og fik gjort Oluf til tronarving. Men Oluf var kun et barn, så indtil han blev gammel nok, styrede Margrete landet.
Play audiofile

Margareta skyndade sig till Danmark och gjorde Oluf till tronarvinge. Men Oluf vara bara ett barn, så tills han blev gammal nog så styrde Margareta landet.
Play audiofile

13
14

Oluf døde desværre allerede som 16-årig i Skåne. I stedet adopterede Margrete sin søsters barnebarn, Bugislav af Pommern, og ændrede hans navn til Erik af Pommern.
Play audiofile

Oluf dog dessvärre som 16-åring i Skåne. I stället adopterade Margareta sin systers barnbarn Bugislav av Pommern och ändrade hans namn till Erik av Pommern.
Play audiofile

15
16

Erik skulle krones. Kroningen skete i Kalmar i Sverige. Der blev også holdt et møde, hvor Margrete ønskede at forene Norge, Sverige og Danmark i én union. Den hed Kalmarunionen.
Play audiofile

Erik skulle krönas. Kröningen skedde i Kalmar i Sverige. Där hölls också ett möte, där Margareta önskade att förena Norge, Sverige och Danmark i en union. Den skulle heta Kalmarunionen.
Play audiofile

17
18

Det lykkedes! Til mødet i 1397 blev der skrevet et unionsbrev, som var en slags grundlov, hvor der stod, hvordan unionen skulle styres fremover. Fordi Erik stadig var mindreårig, var det Margrete, der var regent for hele Norden.
Play audiofile

De lyckades! Till mötet 1397 skrevs ett unionsbrev, som var ett slags grundlag, där det stod hur unionen skulle styras framöver. Eftersom Erik var minderårig, var det Margareta, som var regent för hela Norden.
Play audiofile

19
20

I år 1412 døde Margrete af pest på et skib ud for Flensborg i Nordtyskland. Hun ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Play audiofile

År 1412 dog Margareta av pest på ett skepp utanför Flensborg i Nordtyskland. Hon ligger begravd i Roskilde Domkyrka.
Play audiofile

21
22

Erik var ikke en god konge. Hvis han mødte den mindste modstand, trak han sværdet. Kalmarunionen faldt langsomt sammen. Først i 1520 med det Stockholmske blodbad og endelig i 1523 da Gustav Vasa blev konge i Sverige.
Play audiofile

Erik var ingen god kung. Om han mötte minsta motstånd, drog han svärdet. Kalmarunionen föll långsamt samman. Först 1520 med Stockholms blodbad och till slut 1523 då Gustav Vasa blev kung i Sverige.
Play audiofile

23
24

Hvordan er historien om Margrete 1. i dit land?
Play audiofile

Hur är historien om Margareta den första i ditt land?
Play audiofile

25
Margrete 1. - Nordens dronning

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+20 Stefan Nielsen:
S4: Hans Peter Hansen - 1884
S6: Johan Thomas Lundbye - 1842
S8: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Hans Knieper - 1580
S12: Johannes Steenstrup - 1900 - commons.wikimedia.org
S14: Zamek Książąt Pomorskich - Wystawa Muzeum
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Rigsarkivet - 1397 - flickr.com
S22: Kort Steinkamp & Hans Kruse - 1524 - commons.wikimedia.org
S24: Jacob Truedson Demitz - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Jutlandia - en dansk historie
DA IS BM NN SV
2
Jutlandia- dansk saga

Stefan Nielsen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Oliver Hall Svensson (sang: Anne-Katrine Klitgaard & Emmelie Beldringe)
3
4

M/S Jutlandia var et skib, som blev bygget på Nakskov Skibsværft på Lolland som passagerskib og fragtskib i 1934.
Play audiofile

M/S Jutlandia var ett skepp, som byggdes på Nakskov skeppsvarv på Lolland som passagerarfartyg och fraktfartyg år 1934.

5
6

M/S betyder motorskib. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Frem til 1951 fungerede det som passager- og fragtskib.
Play audiofile

M/S betyder motorskepp. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Fram till 1951 fungerade det som passagerar-och fraktfartyg.

7
8

M/S Jutlandia er kendt i Danmark, fordi det fungerede som hospitalsskib under Koreakrigen, som aktivt varede fra 1950 til 1953. Men krigen er faktisk ikke afsluttet endnu mellem Nordkorea og Sydkorea (2017).
Play audiofile

M/S Jutlandia är känt i Danmark, för att det fungerade som sjukhusfartyg under Koreakriget, som aktivt varade från 1950 till 1953. Men kriget är faktiskt inte avslutat ännu mellan Nordkorea och Sydkorea (2017).

9
10

I 1951 blev Jutlandia sendt afsted til Korea og sejlede under tre forskellige flag. Dannebrog, FN-flag og Røde Kors-flag. Tjenesten varede i 999 dage - frem til 1953.
Play audiofile

1951 blev Jutlandia skickad till Korea och seglade under tre olika flaggor. Danska flaggan, FN-flaggan och Röda korset-flaggan. Tjänsten varade i 999 dagar - fram till 1953.

11
12

Jutlandia nåede at behandle næsten 5000 sårede soldater og ca. 6000 civile koreanere på de tre år.
Play audiofile

Jutlandia klarade att behandla nästan 5000 sårade soldater och ca 6000 civila koreaner på de tre åren.

13
14

I 1960 blev Jutlandia brugt som kongeskib under den thailandske konges besøg i Norden. I 1963 brugte Dronning Margrethe 2. skibet på en længere rejse.
Play audiofile

1960 användes Jutlandia som kungaskepp under den Thailändska kungens besök i Norden. 1963 använde drottning Margrethe den andra skeppet på en längre resa.

15
16

Jutlandia blev ophugget i Bilbao, Spanien i 1965.
Play audiofile

Jutlandia blev skrot i Bilbao, Spanien 1965.

17
18

På Langelinje i København står der en mindesten for hospitalsskibet Jutlandia. Teksten står både på dansk og koreansk. Der står:
Play audiofile

På Langelinje i Köpenhamn står en minnessten för sjukhusskeppet Jutlandia.Texten är både på danska och koreanska. Det står:

19
20

“23. januar 1951 – 16. oktober 1953. Danmarks bidrag til De Forenede Nationers Enhedskommando under Korea-Krigen. Denne sten fra Korea er givet i taknemmelighed af koreanske veteraner.”
Play audiofile

“23 januari 1951 - 16 oktober 1953. Danmarks bidrag till De förenta Nationernas gemensamma befäl under Korea-krigen. Denna sten från Korea är given i tacksamhet från koreanska veteraner.”

21
22

Musikeren Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia kendt for de fleste i Danmark. Den blev udgivet i 1986 og er stadig en af de mest spillede live-numre.
Play audiofile

Musikern Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia känd för de flesta i Danmark. Den gavs ut 1986 och är fortfarande en av de mest spelade livenummerna.

23
24

Mange danske skoleelever synger Kim Larsen & Bellamis sang “Jutlandia” i skolerne.
Play audiofile

Många danska skolelever sjunger Kim Larsen och Bellamis sång “Jutlandia” i skolan.

25
26

Sangen “Jutlandia”.
Play audiofile

Sången “Jutlandia”.
Play audiofile

27
28

Hvad ved du om Nordkorea og Sydkorea?
Play audiofile

Vad vet du om Nordkorea och Sydkorea?

29
Jutlandia - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+14: Svend Lehmann Nielsen- commons.wikimedia.org
S4+6+12: www.nakskovlokalarkiv.dk
S10: Madden + Wilfried Huss - commons.wikimedia.org/ ©Røde Kors
S16: mystampworld.net
S18: Leif Jørgensen - commons.wikimedia.org
S20: Ngchikit - commons.wikimedia.org
S22: Hreinn Gudlaugsson - commons.wikimedia.org
S24: Jørund Føreland Pedersen - commons.wikimedia.org
S26: www.discogs.com
S27: Tekst/ musik: Kim Larsen (Forklædt som voksen -1986)
S28:Darwinek - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Jutlandia - en dansk historie
DA IS BM NN SV
2
Jutlandia- dansk saga

Stefan Nielsen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Oliver Hall Svensson (sang: Anne-Katrine Klitgaard & Emmelie Beldringe)
3
4

M/S Jutlandia var et skib, som blev bygget på Nakskov Skibsværft på Lolland som passagerskib og fragtskib i 1934.
Play audiofile

M/S Jutlandia var ett skepp, som byggdes på Nakskov skeppsvarv på Lolland som passagerarfartyg och fraktfartyg år 1934.

5
6

M/S betyder motorskib. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Frem til 1951 fungerede det som passager- og fragtskib.
Play audiofile

M/S betyder motorskepp. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Fram till 1951 fungerade det som passagerar-och fraktfartyg.

7
8

M/S Jutlandia er kendt i Danmark, fordi det fungerede som hospitalsskib under Koreakrigen, som aktivt varede fra 1950 til 1953. Men krigen er faktisk ikke afsluttet endnu mellem Nordkorea og Sydkorea (2017).
Play audiofile

M/S Jutlandia är känt i Danmark, för att det fungerade som sjukhusfartyg under Koreakriget, som aktivt varade från 1950 till 1953. Men kriget är faktiskt inte avslutat ännu mellan Nordkorea och Sydkorea (2017).

9
10

I 1951 blev Jutlandia sendt afsted til Korea og sejlede under tre forskellige flag. Dannebrog, FN-flag og Røde Kors-flag. Tjenesten varede i 999 dage - frem til 1953.
Play audiofile

1951 blev Jutlandia skickad till Korea och seglade under tre olika flaggor. Danska flaggan, FN-flaggan och Röda korset-flaggan. Tjänsten varade i 999 dagar - fram till 1953.

11
12

Jutlandia nåede at behandle næsten 5000 sårede soldater og ca. 6000 civile koreanere på de tre år.
Play audiofile

Jutlandia klarade att behandla nästan 5000 sårade soldater och ca 6000 civila koreaner på de tre åren.

13
14

I 1960 blev Jutlandia brugt som kongeskib under den thailandske konges besøg i Norden. I 1963 brugte Dronning Margrethe 2. skibet på en længere rejse.
Play audiofile

1960 användes Jutlandia som kungaskepp under den Thailändska kungens besök i Norden. 1963 använde drottning Margrethe den andra skeppet på en längre resa.

15
16

Jutlandia blev ophugget i Bilbao, Spanien i 1965.
Play audiofile

Jutlandia blev skrot i Bilbao, Spanien 1965.

17
18

På Langelinje i København står der en mindesten for hospitalsskibet Jutlandia. Teksten står både på dansk og koreansk. Der står:
Play audiofile

På Langelinje i Köpenhamn står en minnessten för sjukhusskeppet Jutlandia.Texten är både på danska och koreanska. Det står:

19
20

“23. januar 1951 – 16. oktober 1953. Danmarks bidrag til De Forenede Nationers Enhedskommando under Korea-Krigen. Denne sten fra Korea er givet i taknemmelighed af koreanske veteraner.”
Play audiofile

“23 januari 1951 - 16 oktober 1953. Danmarks bidrag till De förenta Nationernas gemensamma befäl under Korea-krigen. Denna sten från Korea är given i tacksamhet från koreanska veteraner.”

21
22

Musikeren Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia kendt for de fleste i Danmark. Den blev udgivet i 1986 og er stadig en af de mest spillede live-numre.
Play audiofile

Musikern Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia känd för de flesta i Danmark. Den gavs ut 1986 och är fortfarande en av de mest spelade livenummerna.

23
24

Mange danske skoleelever synger Kim Larsen & Bellamis sang “Jutlandia” i skolerne.
Play audiofile

Många danska skolelever sjunger Kim Larsen och Bellamis sång “Jutlandia” i skolan.

25
26

Sangen “Jutlandia”.
Play audiofile

Sången “Jutlandia”.
Play audiofile

27
28

Hvad ved du om Nordkorea og Sydkorea?
Play audiofile

Vad vet du om Nordkorea och Sydkorea?

29
Jutlandia - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+14: Svend Lehmann Nielsen- commons.wikimedia.org
S4+6+12: www.nakskovlokalarkiv.dk
S10: Madden + Wilfried Huss - commons.wikimedia.org/ ©Røde Kors
S16: mystampworld.net
S18: Leif Jørgensen - commons.wikimedia.org
S20: Ngchikit - commons.wikimedia.org
S22: Hreinn Gudlaugsson - commons.wikimedia.org
S24: Jørund Føreland Pedersen - commons.wikimedia.org
S26: www.discogs.com
S27: Tekst/ musik: Kim Larsen (Forklædt som voksen -1986)
S28:Darwinek - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De islandske julemænd
IS DA SV BM NN
2
De isländska jultomtarna

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Åk 4 Frösakullsskolan
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

De islandske julemænd er i familie med trolde. Der er 13 i alt. Før i tiden skræmte de børn og stjal fra folk. I dag giver de børnene noget i skoen f. eks. en mandarin, slik eller legetøj. Børn sætter skoen i vinduet 13 dage før jul. Hvis de er uartige, får de en kartoffel i skoen.

De isländska jultomtarna är släkt med trollen. Det finns 13. Förr i tiden skrämde de barn och stal från folk. I dag ger de barnen något i skon t.ex. en mandarin, godis eller leksaker. Barnen sätter skon i fönstret 13 dagar före jul. Om de är stygga får de en potatis i skon.
Play audiofile

5
6

Julemændenes far og mor hedder Leppalúði og Grýla. Det siges at Grýla spiser uartige børn. Julekatten, som Leppalúði holder, tager børn, som ikke får nyt tøj til jul.

Jultomtens far heter Leppalúði och mor heter Grýla. Det sägs att Grýla äter stygga barn. Julkatten, som Leppalúður håller, tar barn som inte får nya kläder till jul.
Play audiofile

7
8

Den 12. december begynder julemændene at komme til beboede områder. Den første hedder Stekkjastaur. Før i tiden prøvede han at suge mælken af fårene i stalden hos landmændene.

Den 12 december börjar jultomten komma till bebodda platser. Den första hette Stekkjastaur. Förr i tiden försökte han suga fårens mjölk i böndernas stall.
Play audiofile

9
10

Den 13. december kommer Giljagaur. Før malkemaskinens tid listede han ind i stalden og stjal skummet i mælkespandene.

Den 13 december kommer Giljagaur. Före mjölkmaskinens tid gick han in i stallet och stal skummet i mjölkspannarna.
Play audiofile

11
12

Julemanden, som kommer den 14. december, hedder Stúfur fordi han er den mindste. Han stjæler folks stegepander og spiser resterne i dem.

Jultomten som kommer den 14 december heter Stúfur för han är den minste. Han stjäler folks stekpannor och äter resterna i dem.
Play audiofile

13
14

Den 15. december kommer Thvörusleikir oppe fra fjeldet. Han slikker grydeskeen, som gryden blev skrabet med.

Den 15 december kommer Thvörusleikir ner från bergen. Han slickar grötsleven som man har skrapat gröten med.
Play audiofile

15
16

Den 16. december kommer Pottasleikir på besøg. Han prøver at finde gryder, som ikke er vasket op for at slikke resterne.

Den 16 december kommer Pottasleikir på besök. Han försöker hitta grytor som inte har diskats för att slicka i sig resterna.
Play audiofile

17
18

Askasleikir kommer den 17. december. Han skjulter sig under sengen. Hvis nogen, i gamle dage, satte deres trækar med mad på gulvet, greb han det og slikkede alt, som var i det.

Askasleikir kommer den 17 december. Han gömmer sig under sängen. Om någon förr i tiden satte sin tallrik med mat på golvet tog han maten och slickade i sig allt som fanns.
Play audiofile

19
20

Hurðaskellir kommer til husene 18. december. Han går rundt og smækker med døre, så folk ikke kan sove.

Hurðaskellir kommer till husen den 18 december. Han går runt och bankar på dörrar så att folk inte kan sova.
Play audiofile

21
22

Julemanden, som kommer 19. december hedder Skyrgámur. Han elsker skyr. Han listede sig ind i spisekammeret og åd skyr fra et kar.

Jultomten som kommer den 19 december heter Skyrgámur. Han älskar skräp. Han sökte sig in i skafferiet och åt skräp som fanns kvar.
Play audiofile

23
24

Bjúgnakrækir kommer på besøg den 20. december. Han elsker at spise tykke lammepølser og stjæler dem, han kan finde.

Bjúgnakrækir kommer på besök den 20 december. Han älskar att äta tjocka lammkorvar och stal dem som han hittade.
Play audiofile

25
26

Den 21. december kommer Gluggagæir på besøg. Han er ikke så grådig med mad, som nogle af hans brødre, men han er nysgerrig og kigger ind af vinduerne.

Den 21 december kommer Gluggagæir på besök. Han är inte så girig med mat som några av hans bröder men han är nyfiken och kikar in i fönstren.
Play audiofile

27
28

Gáttathefur kommer den 22. december. Han har en stor næse og synes godt om duften af tynde ´løvbrød´ (laufabrauð) og andre kager, når der bages før julen.

Gáttathefur kommer den 22 december. Han har en stor näsa och gillar lukten av tunt "tunnbröd" (laufabrauð) och andra kakor när de bakas till jul.
Play audiofile

29
30

Lillejuleaften, den 23. december, kommer Ketkrókur, som er sulten efter kød. Han bruger alle kneb for at finde kød.

Lilljulafton den 23 december kommer Ketkrókur, som är hungrig efter kött. Han använder alla knep för att hitta kött.
Play audiofile

31
32

Kertasnikir kommer juleaftensdag 24. december. I gamle dage var lys sjældne og værdifulde, og derfor var det en stor glæde, når børnene fik deres eget lys til jul. Derfor ville Kertasnýkir også have et lys.

Kertasnykker kommer på julafton den 24 december. Förr i tiden var ljus sällsynt och värdefullt, och så var det stor glädje när barnen fick sina egna ljus till jul. Därför skulle Kertasnýkir också ha ett ljus.
Play audiofile

33
34

Hvordan er historien om julemanden i dit land?

Hur är historien om jultomten i ditt land?
Play audiofile

35
De islandske julemænd

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-34: Þjóminjasafn Íslands

www.thjodminjasafn.is
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kender du Skagen?
DA SV BM FO IS
2
Känner du till Skagen?

Emilie Margrethe Bek Faaborg

Oversat til svensk af Alva Borgström
Indlæst på dansk af Markus Selch Bek Faaborg
Indlæst på svensk af Selma von Hofsten
3
4

Skagen er den nordligste by i Danmark. Der bor cirka 8200 indbyggere i byen. Om sommeren kommer der mange turister.
Play audiofile

Skagen är den nordligaste staden i Danmark. Det bor cirka 8200 invånare i staden. På sommaren kommer det många turister.
Play audiofile

5
6

Grenen er det nordligste punkt. Her kan man stå med fødderne i to have: Kattegat og Skagerrak.
Play audiofile

Grenen är den nordligaste punkten. Här kan man stå med fötterna i två hav: Kattegatt och Skagerack.
Play audiofile

7
8

Hvis man ikke vil gå ud til Grenen, kan man køre med Sandormen. Det er en traktor med vogn bagefter.
Play audiofile

Om du inte vill gå ut till Grenen, kan du åka med Sandormen. Det är en traktor med en vagn bakom.
Play audiofile

9
10

På strandene ved Skagen er der mange bunkere. De er bygget under 2. verdenskrig, så tyskerne kunne holde øje med de danske have. De er sjove at klatre på.
Play audiofile

På stränderna i Skagen finns många bunkrar. De är byggda under 2:a världskriget så tyskarna kunde hålla ett öga på det danska havet. De är roliga att klättra på.
Play audiofile

11
12

Du kan se det gamle vippefyr. Det brugte man i gamle dage for at advare skibene om ikke at sejle for tæt på kysten og gå på grund.
Play audiofile

Du kan se den gamla “vippefyr” bascule. Den använde man förr i tiden för att varna fartyg att inte segla för nära kusten och gå på grund.
Play audiofile

13
14

Skagen er en gammel fiskerby. På havnen står der en statue af en fisker i redningsudstyr. Han spejder ud over havet.
Play audiofile

Skagen är en gammal fiskeby. I hamnen står det en staty av en fiskare i räddningsutrustning. Han spejar ut över havet.
Play audiofile

15
16

Skagen er også berømt for sin kunstnerkoloni af skagensmalere fra år 1870 - 1900. Du kan se nogle af deres malerier på Skagen Kunstmuseum. Dette maleri er malet af P.S. Krøyer.
Play audiofile

Skagen är också känd för sin konstnärskoloni av Skagenmålarna från 1870 - 1900. Du kan se några av deras målningar på Skagens konstmuseum. Denna målning är målad av P.S. Krøyer.
Play audiofile

17
18

Lyset i Skagen siges at være meget specielt. Mange af husene er malet gule. Man kalder farven for “skagengul”.
Play audiofile

Ljuset i Skagen sägs vara mycket speciellt. Många av husen är målade gula. Man kallar färgen "skagen gul".
Play audiofile

19
20

I Bolcheriet kan man se dem lave bolcher på gammeldags facon. De har en danmarksrekord på 21 bogstaver i ét bolcher.
Play audiofile

I Bolcheriet kan man se dem göra godis på gammaldags vis. De har ett danskt rekord på 21 bokstäver på en enda godis.
Play audiofile

21
22

Tæt på Skagen ligger Råbjerg Mile, som er en vandreklit. Det betyder, at blæsten flytter sandet, så klitterne flytter sig. Det er sjovt at lege i klitterne.
Play audiofile

Nära Skagen ligger Råbjerg Mile, som är en vandrande dyn. Detta innebär att vinden flyttar sanden så sandynen flyttar sig. Det är kul att leka i sanddynerna.
Play audiofile

23
24

Man kan også se Den Tilsandede Kirke. Engang var der en hel kirke, men den sandede til fordi blæsten flyttede sandet. Nu er der kun tårnet tilbage.
Play audiofile

Man kan också se "Den Tilsandede Kirke". En gång var det en hel kyrka, men sanden begravde kyrkan. Nu är bara tornet kvar.
Play audiofile

25
26

Kender du andre byer, hvor der kommer mange turister om sommeren?
Play audiofile

Känner du till andra städer, där det kommer många turister på sommaren?
Play audiofile

27
Kender du Skagen?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: John Nuttall - commons.wikimedia.org
S4: wikipedia.org
S6+22: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S8+12+14+18: Betina Faaborg
S10: Kenneth Faaborg
S16: Peder Severin Krøyer - 1899
S20: Bolcheriet (R) - commons.wikimedia.org
S24: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S26: Tno - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Lille Peter Edderkop
SV DA BM FO IS
2
Imse Vimse Spindel

Åk 1 på Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Celina Laisbo
Indlæst på svensk af Alexander Månsson & Åk 1
3
4

Lille Peter Edderkop er en børnesang. Forfatteren og komponisten er ukendt.
Play audiofile

Imse Vimse spindel är en barnvisa. Författaren och kompositören är okänd.
Play audiofile

5
6

Man bruger fagter til sangen. Sangen findes på mange forskellige sprog.
Play audiofile

Man använder sig av rörelser i visan. Visan finns på många olika språk.
Play audiofile

7
8

"Lille Peter Edderkop kravled´ op af muren."
Play audiofile

"Imse Vimse spindel klättra upp för trå´n."
Play audiofile

9
10

"Så kom regnen,"
Play audiofile

"Ner faller regnet,"
Play audiofile

11
12

"og skylled´ Peter ned."
Play audiofile

"spola spindeln bort."
Play audiofile

13
14

"Så kom solen,"
Play audiofile

"Upp stiger solen"
Play audiofile

15
16

"og tørred´ Peters krop."
Play audiofile

"torka bort allt regn."
Play audiofile

17
18

"Lille Peter Edderkop kravled´ atter op."
Play audiofile

"Imse Vimse spindel klättra upp igen."
Play audiofile

19
20

"Lille Peter Edderkop kravled' op ad muren.
Så kom regnen og skylled' Peter ned.
Så kom solen og tørred' Peters krop.
Lille Peter Edderkop kravled' atter op."
Play audiofile

"Imse Vimse spindel klättra upp för trå´n.
Ner faller regnet, spola spindeln bort.
Upp stiger solen, torka bort allt regn.
Imse Vimse spindel klättra upp igen."
Play audiofile

21
22

Kender I børnesangen Lille Peter Edderkop?
Play audiofile

Känner ni till barnvisan Imse vimse spindel?
Play audiofile

23
Lille Peter Edderkop

Foto/ Myndir:
S1: Brigitte Werner - Pixabay.com
S4: Heiko Stein - Pixabay.com
S6+8+10+12+14+16+18+20: Lisa Borgström
S22: Petr Kratochvil - Publicdomainpictures.net
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Dyr rundt om vores skole
SV DA BM FO IS
2
Djur runt vår skola

Förskoleklass - Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Julie Koldkjær Christensen
Indlæst på svensk af Theodor Winbladh
3
4

Pindsvinet går i hi og den er et natdyr. Pindsvinet spiser regnorme, insekter og snegle.
Play audiofile

Igelkotten går i ide och den är ett nattdjur. Igelkotten äter mask, insekter och sniglar.
Play audiofile

5
6

Rådyret er Sveriges mindste hjort. Den spiser planter.
Play audiofile

Rådjuret är Sveriges minsta hjortdjur. Den äter växter.
Play audiofile

7
8

Den mest almindelige myre kaldes rød skovmyre.
Play audiofile

Den vanligaste myran kallas stackmyran.
Play audiofile

9
10

Skovharen spiser græs og planter. Skovharen findes i hele Sverige undtagen i Skåne.
Play audiofile

Skogsharen äter gräs och växter. Skogsharen finns i hela Sverige utom i Skåne.
Play audiofile

11
12

Den spidssnudet frø går i hi om efteråret og vågner om foråret. De lægger æg i vandet.
Play audiofile

Åkergrodan går i ide på hösten och vaknar på våren. De lägger ägg i vattnet.
Play audiofile

13
14

Ræven spiser markmus, insekter og harer. Ræven bor i en hule, som også kaldes en rævegrav .
Play audiofile

Räven äter sorkar, insekter och harar. Räven bor i ett gryt som även kallas lya.
Play audiofile

15
16

Når solsorten synger, er foråret nær. Solsorten spiser regnorme og om vinteren spiser den bær og frø.
Play audiofile

När koltrasten sjunger är våren nära. Koltrasten äter mask och på vintern äter den bär och frön.
Play audiofile

17
18

Elgen er Sveriges største pattedyr. Elgtyren mister sit gevir om efteråret og nye vokser ud om foråret.
Play audiofile

Älgen är Sveriges största däggdjur. Älgtjuren tappar sina horn på hösten och nya växer ut på våren.
Play audiofile

19
20

Egernet findes i hele landet og bor i træer. Egernet spiser gran og frø fra fyrretræer, nødder og svampe.
Play audiofile

Ekorren finns i hela landet och bor i träd. Ekorren äter gran och tallfrön, nötter och svamp.
Play audiofile

21
22

Den mest almindelige mariehøne i Sverige hedder den syvprikkede mariehøne. Den spiser bladlus og beskadiget planter
Play audiofile

Den vanligaste nyckelpigan i Sverige heter sjuprickiga nyckelpigan. Den äter bladlöss och skadade växter.
Play audiofile

23
24

Hvilke dyr findes rundt om din skole?
Play audiofile

Vilka djur finns runt er skola?
Play audiofile

25
Dyr rundt om vores skole

Foto/ Myndir:
S1+24: Lisa Borgström
S4: Thomasz Proszek - Pixabay.com
S6: Christiane - Pixabay.com
S8: vlada11 - Pixabay.com
S10: Kim Hansen - commons.wikimedia.org
S12: Erik Stålfors - commons.wikimedia.org
S14: Jonn Leffmann - commons.wikimedia.org
S16: gris379 - Pixabay.com
S18: David Mark - Pixabay.com
S20: Elli Stattaus - Pixabay.com
S22: Dominik Stodulski - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Jutlandia - en dansk historie
DA IS BM NN SV
2
Jutlandia- dansk saga

Stefan Nielsen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Oliver Hall Svensson (sang: Anne-Katrine Klitgaard & Emmelie Beldringe)
3
4

M/S Jutlandia var et skib, som blev bygget på Nakskov Skibsværft på Lolland som passagerskib og fragtskib i 1934.
Play audiofile

M/S Jutlandia var ett skepp, som byggdes på Nakskov skeppsvarv på Lolland som passagerarfartyg och fraktfartyg år 1934.

5
6

M/S betyder motorskib. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Frem til 1951 fungerede det som passager- og fragtskib.
Play audiofile

M/S betyder motorskepp. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Fram till 1951 fungerade det som passagerar-och fraktfartyg.

7
8

M/S Jutlandia er kendt i Danmark, fordi det fungerede som hospitalsskib under Koreakrigen, som aktivt varede fra 1950 til 1953. Men krigen er faktisk ikke afsluttet endnu mellem Nordkorea og Sydkorea (2017).
Play audiofile

M/S Jutlandia är känt i Danmark, för att det fungerade som sjukhusfartyg under Koreakriget, som aktivt varade från 1950 till 1953. Men kriget är faktiskt inte avslutat ännu mellan Nordkorea och Sydkorea (2017).

9
10

I 1951 blev Jutlandia sendt afsted til Korea og sejlede under tre forskellige flag. Dannebrog, FN-flag og Røde Kors-flag. Tjenesten varede i 999 dage - frem til 1953.
Play audiofile

1951 blev Jutlandia skickad till Korea och seglade under tre olika flaggor. Danska flaggan, FN-flaggan och Röda korset-flaggan. Tjänsten varade i 999 dagar - fram till 1953.

11
12

Jutlandia nåede at behandle næsten 5000 sårede soldater og ca. 6000 civile koreanere på de tre år.
Play audiofile

Jutlandia klarade att behandla nästan 5000 sårade soldater och ca 6000 civila koreaner på de tre åren.

13
14

I 1960 blev Jutlandia brugt som kongeskib under den thailandske konges besøg i Norden. I 1963 brugte Dronning Margrethe 2. skibet på en længere rejse.
Play audiofile

1960 användes Jutlandia som kungaskepp under den Thailändska kungens besök i Norden. 1963 använde drottning Margrethe den andra skeppet på en längre resa.

15
16

Jutlandia blev ophugget i Bilbao, Spanien i 1965.
Play audiofile

Jutlandia blev skrot i Bilbao, Spanien 1965.

17
18

På Langelinje i København står der en mindesten for hospitalsskibet Jutlandia. Teksten står både på dansk og koreansk. Der står:
Play audiofile

På Langelinje i Köpenhamn står en minnessten för sjukhusskeppet Jutlandia.Texten är både på danska och koreanska. Det står:

19
20

“23. januar 1951 – 16. oktober 1953. Danmarks bidrag til De Forenede Nationers Enhedskommando under Korea-Krigen. Denne sten fra Korea er givet i taknemmelighed af koreanske veteraner.”
Play audiofile

“23 januari 1951 - 16 oktober 1953. Danmarks bidrag till De förenta Nationernas gemensamma befäl under Korea-krigen. Denna sten från Korea är given i tacksamhet från koreanska veteraner.”

21
22

Musikeren Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia kendt for de fleste i Danmark. Den blev udgivet i 1986 og er stadig en af de mest spillede live-numre.
Play audiofile

Musikern Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia känd för de flesta i Danmark. Den gavs ut 1986 och är fortfarande en av de mest spelade livenummerna.

23
24

Mange danske skoleelever synger Kim Larsen & Bellamis sang “Jutlandia” i skolerne.
Play audiofile

Många danska skolelever sjunger Kim Larsen och Bellamis sång “Jutlandia” i skolan.

25
26

Sangen “Jutlandia”.
Play audiofile

Sången “Jutlandia”.
Play audiofile

27
28

Hvad ved du om Nordkorea og Sydkorea?
Play audiofile

Vad vet du om Nordkorea och Sydkorea?

29
Jutlandia - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+14: Svend Lehmann Nielsen- commons.wikimedia.org
S4+6+12: www.nakskovlokalarkiv.dk
S10: Madden + Wilfried Huss - commons.wikimedia.org/ ©Røde Kors
S16: mystampworld.net
S18: Leif Jørgensen - commons.wikimedia.org
S20: Ngchikit - commons.wikimedia.org
S22: Hreinn Gudlaugsson - commons.wikimedia.org
S24: Jørund Føreland Pedersen - commons.wikimedia.org
S26: www.discogs.com
S27: Tekst/ musik: Kim Larsen (Forklædt som voksen -1986)
S28:Darwinek - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kender du Troms?
2
Känner du till Troms?

Connie Isabell Kristiansen

Oversat til svensk af Åk 3 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Jeppe Munk Siefert
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Troms er en region, som ligger i Nordnorge.
Play audiofile

Troms är ett län som ligger långt norrut i Norge.
Play audiofile

5
6

Troms er kendt for sine høje fjelde og frodige fjorde.
Play audiofile

Troms är känd för sina höga fjäll och frodiga fjordar.
Play audiofile

7
8

Der er et meget varieret klima i Troms. I løbet af et år kan det variere op til 60 grader fra den laveste til den højeste temperatur.
Play audiofile

Det är svårt varierat klimat i Troms. Det kan varierar upp till 60 grader från lägsta till den högsta temperaturen under ett år.
Play audiofile

9
10

I cirka to måneder om året er det mørkt i Troms. Det betyder, at store dele af døgnet er helt mørklagt, og at solen ikke ses mellem fire til otte uger i streg.
Play audiofile

I ungefär två månader om året, är det mörkt i Troms. Det betyder att stora delar av dyngnet är mörklagt och solen är borta mellan fyra till åtta veckor i sträck.
Play audiofile

11
12

Når det er mørkt udenfor, kan man se nordlys på himlen. Nordlys opstår, når partikler fra solen rammer atmosfæren på jorden.
Play audiofile

När det är mörkt ute kan man se norrsken på himmelen. Norrsken uppstår när partiklar från solen träffar atmosfären på jorden.
Play audiofile

13
14

Når solen vender tilbage, fejrer man det med en solfest. Så spiser man solboller og synger sange om solen.
Play audiofile

När solen kommer tillbaka firar man med en solfest. Då äter man solbullar och sjunger solsånger.
Play audiofile

15
16

Om sommeren er der midnatssol i hele regionen. Det betyder, at solen er over horisonten hele døgnet.
Play audiofile

På sommaren är det midnattsol i hela länet. Det betyder att solen är över horisonten hela dygnet.
Play audiofile

17
18

Tromsø er den største by i Troms. Der bor cirka 72.000 mennesker der. Byen bliver også kaldt for Nordens Paris.
Play audiofile

Tromsö är den största byn i Troms. Det bor cirka 72 000 människor här. Byn kallas också för Nordens Paris.
Play audiofile

19
20

Du kan møde en bjørn, hvis du tager langt ind i Troms skove. Bjørnen er Norges største rovdyr.
Play audiofile

Du kan möta på björn om du reser in i Troms djupa skogar. Björnen är Norges största rovdjur.
Play audiofile

21
22

Der findes mange elge i Troms. Det er Norges største pattedyr.
Play audiofile

Det finns mycket älg i Troms. Det är Norges största däggdjur.
Play audiofile

23
24

Lossen er et kattedyr, som findes i Troms. De er meget sky, og det eneste vildtlevende kattedyr i Nordeuropa.
Play audiofile

Lodjuret är ett kattdjur som vandrar i Troms. De är mycket skygga och det är det enda vilda kattdjuret i Nord-Europa.
Play audiofile

25
26

Kender du andre regioner i Norge?
Play audiofile

Känner du till andra län i Norge?
Play audiofile

27
Kender du Troms?

Foto/ Myndir:
S1+14+18+26: Kurt Kristiansen
S4: Wikipedia.org
S6+8+10+16: Rune Thorleif Kristiansen
S12: Connie Isabell Kristiansen
S20: Robert Balog - Pixabay.com
S22: David Mark - Pixabay.com
S24: Werner Moser - Pixabay.com
Forrige side Næste side

Pages