Skift
sprog
Play audiofile
Svenska ordspråk
SV BM NN IS DA
2
Svenske talemåder

Åk 4 på Frösakullsskolan

Oversat til dansk af 6. klasse, Filipskolen
Indlæst på svensk af Truls Åkesson
Indlæst på dansk af Emma Grønne
3
4

I Sverige använder vi ordspråk (idiomatiska uttryck) för att säga något kort.
Play audiofile

I Sverige anvender vi talemåder (idiomer) for at sige noget kort.
Play audiofile

5
6

Att sätta “Hjärtat i halsgropen” betyder att man blir rädd.
Play audiofile

“At sætte hjertet i halsen” betyder, at man bliver bange.
Play audiofile

7
8

Att ha en “Räv bakom örat” betyder att vara slug och lurig.
Play audiofile

“At have en ræv bag øret” betyder, at være snu og udspekuleret.
Play audiofile

9
10

Att ha “Eld i baken” betyder att man har bråttom.
Play audiofile

“At have ild i enden” betyder, at man har travlt.
Play audiofile

11
12

“Klok som en uggla” betyder att man är förståndig och duktig.
Play audiofile

“Klog som en ugle” betyder, at man er klog og dygtig.
Play audiofile

13
14

Att “Ge någon ett handtag” betyder att man hjälper någon.
Play audiofile

“At give nogen et håndtag” betyder, at man hjælper nogen.
Play audiofile

15
16

“Ett hjärta av sten” betyder att man inte känner empati.
Play audiofile

“Et hjerte af sten” betyder, at man ikke føler empati (medfølelse).
Play audiofile

17
18

Att “Tappa huvudet” betyder att man tappar kontrollen.
Play audiofile

“At tabe hovedet” betyder, at man mister kontrollen.
Play audiofile

19
20

Att “Stå på egna ben” betyder att man reder sig och är självständig.
Play audiofile

“At stå på egne ben” betyder, at man klarer sig selv og er selvstændig.
Play audiofile

21
22

“Rik som ett troll” betyder att man har mycket pengar.
Play audiofile

“Rig som en trold” betyder, at man har mange penge.
Play audiofile

23
24

Att ha “Fjärilar i magen” betyder att man känner sig nervös.
Play audiofile

“At have sommerfugle i maven” betyder, at man er nervøs.
Play audiofile

25
26

“Ett hjärta av guld” betyder att man är omtänksam och snäll.
Play audiofile

“Et hjerte af guld” betyder, at man er betænksom og sød.
Play audiofile

27
28

“Tomtar på loftet” betyder att man är lite tokig.
Play audiofile

“Nisser på loftet” betyder, at man er lidt skør.
Play audiofile

29
30

Att ha “Is i magen” betyder att vara helt lugn.
Play audiofile

“At have is i maven” betyder, at være helt rolig.
Play audiofile

31
32

“Stark som en oxe” betyder att man är stark.
Play audiofile

“Stærk som en okse” betyder, at man er stærk.
Play audiofile

33
34

“Arg som ett bi” betyder att man är rasande arg.
Play audiofile

“Vred som en bi” betyder, at man er rasende og vred.
Play audiofile

35
36

“Att lägga näsan i blöt” betyder att något som man inte har med att göra.
Play audiofile

“At lægge næsen i blød” betyder, man blander sig i noget, som man ikke har noget med at gøre.
Play audiofile

37
38

Känner du igen dig i något ordspråk?
Play audiofile

Genkender du dig selv i en af talemåderne?
Play audiofile

39
Svenska ordspråk

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Hanna Field Eriksson S4: Ellie Stache
S6: Lisa Anderberg S8: Jennifer Anderlöf
S10: Olivia Höglind S12: Selma von Hofsten
S14: Felicia Wahlström S16: Ingrid Mattsson Andreas
S18: Noel Bergman S20: Selma Lindquist
S22: Stella Näckdal S24: Elvira Börjesson
S26: Julia Westerberg S28: Sanna Åberg
S30: Truls Åkesson S32: Oliver Kristiansson
S34: Elliot Nilsson S36: Carl Landh
S38: Alice Kimström
Frösakullsskolan
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi/ Samerland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på dansk af Marie List Hansen
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området, hvor samerne traditionelt har boet i Norge, Sverige, Finland og Rusland.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samerne er et urfolk, der boede i det område, hvor konger og statsledere lavede grænserne mellem landene i norden. I Norges grundlov står der, at staten Norge er dannet til to befolkningsgrupper - nordmænd og samere.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man ved ikke, hvor mange samere der er i verden, men man tror, der findes ca. 50-80.000 samere. Ud af dem er der ca. 2000 i Rusland, 7000 i Finland, 17.000 i Sverige og 40.000 i Norge.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Der findes 9 forskellige samiske sprog. Der er så stor forskel på sprogene, at det kun er de nærmeste, som forstår hinanden. Forskellen mellem sydsamisk og nordsamisk er lidt som forskellen mellem norsk og islandsk.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samernes tøj, kofter, viser, hvor de kommer fra eller hvor deres familie kommer fra. Samerne bruger kofterne både når de fejrer noget, når nogen bliver begravet, til møder og når de vil vise, hvem de er.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flag er fælles for alle samere. De fire farver viser, at samerne bor i fire lande. Den røde farve symboliserer ild, den grønne natur, den gule solen og den blå, vandet. Cirklen symboliserer solen og månen.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samerfolkets dag er den 6. februar. Denne dag blev valgt, fordi den 6. februar 1917 var den første gang at samere fra hele Norge og nogle fra Sverige var samlet til et landsmøde i Trondhjem for at diskutere samiske rettigheder.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

I begyndelsen af 1900-tallet havde samere ikke samme rettigheder, som de har i dag. I Norge forsøgte myndighederne at gøre samerne norske, fordi de mente, at så kunne alle tale samme sprog, blive ét folk og have fælles kultur i Norge.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nu lærer mange samiske børn samisk i skolen og man kan høre samisk musik i radioen. På billedet åbner Kong Harald og Kronprins Håkon Magnus Samertinget i Norge.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Der findes samerting i både Norge, Sverige, Finland og Rusland. Samertingene arbejder for at udvikle samernes sprog, kultur og samfundsliv.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Kan du huske hvor Sápmi (Samerland) er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danmark
DA SV IS BM NN
2
Danmark

Boline Lindberg-Christensen, Nina Zachariassen, Søren Mikkelsen, Signe Elmstrøm, Kirsten Meyer, Jacob Fuchs & Ida Geertz


Indlæst på svensk af Hugo Lindblad
Indlæst på dansk af Pernille Marie Hesselholt Sanvig
3
4

Danmark är ett litet land med ca 5,7 miljoner invånare. Danmark består av 443 öar och 7314 km lång kustlinje. Danmarks högsta punkt är Yding Skovhöj på 172,5 m.
Play audiofile

Danmark er et lille land med 5,7 mio. indbyggere. Danmark består af 443 øer og 7314 km kystlinje. Danmarks højeste punkt er Yding Skovhøj på 172,5 m.
Play audiofile

5
6

Det har bott människor i Danmark i 14.000 år sedan sista istiden. Danskarna är ett folk, som kallas danerne. De kom från Sverige för ca 1500 år sedan. Här erövrade de, det vi i dag kallar Danmark - de kallade det Danernes Mark.
Play audiofile

Der har boet mennesker i Danmark i 14.000 år siden sidste istid. Danskerne er et folk, som kaldtes danerne. De kom fra Sverige for ca. 1500 år siden. Her erobrede de det, vi i dag kalder Danmark - de kaldte det Danernes Mark.
Play audiofile

7
8

Danmark var en gång ett stort rike, som på 1400-talet härskade över hela Norden i det, som hette Kalmarunionen. Sedan 1645 har Danmark förlorat nästan alla sina krig och i dag är det ett eget litet land.
Play audiofile

Danmark var engang et stort rige, der i 1400-tallet herskede over hele Norden i det, der hed Kalmarunionen. Siden 1645 har Danmark tabt næsten alle sine krige og i dag et lille land.
Play audiofile

9
10

Danmark har alltid varit ett lantbruksland som producerar mat till 15 miljoner människor om året. Det produceras t.ex. 29 miljoner grisar om året. I dag arbetar bara 2,5% av befolkningen med lantsbruk.
Play audiofile

Danmark har altid været et landbrugsland, som producerer mad nok til 15 mio. mennesker om året. Der produceres f.eks. 29 mio. svin om året. I dag arbejder kun 2,5 % af befolkningen med landbrug.
Play audiofile

11
12

Danmark har många stora internationella företag inom olika branscher. Några av de största är Maersk, Novo Nordisk, Arla Foods, Carlsberg, Danish Crown, Vestas, Danfoss och Lego.
Play audiofile

Danmark har mange store internationale virksomheder indenfor forskellige brancher. Nogle af de største er Mærsk, Novo Nordisk, Arla Foods, Carlsberg, Danish Crown, Vestas, Danfoss og Lego.
Play audiofile

13
14

Den danska monarkin kan spåras tillbaka till omkring år 958. År 1660 infördes ett enhälligt styre i Danmark. Idag leds monarkin av drottning Margrethe 2.
Play audiofile

Det danske monarki kan spores helt tilbage til ca. år 958. I 1660 blev der indført enevældigt styre i Danmark. I dag ledes monarkiet af Dronning Margrethe 2.
Play audiofile

15
16

Danmark är en demokratisk folkregering, där du har rösträtt när du blir 18 år. Folketinget har 179 medlemmar och hålls på Christiansborg i Köpenhamn.
Play audiofile

Danmark er et demokratisk folkestyre, hvor man har stemmeret, når man bliver 18 år. Folketinget har 179 medlemmer og holder til på Christiansborg i København.
Play audiofile

17
18

1844 grundades grundskolan efter inspiration från Grundtvig, som ville utbilda bönderna. Senare fanns efterskolor där du kan gå i 8-10. klass och stanna i skolan. Här kan du fördjupa dig i t.ex. gymnastik, teater eller musik.
Play audiofile

I 1844 blev den første højskole grundlagt efter inspiration fra Grundtvig, der ønskede at uddanne bønderne. Senere opstod efterskolerne, hvor man kan gå i 8.-10. klasse og bo på skolen. Her kan man fordyber sig i f.eks. gymnastik, teater eller musik.
Play audiofile

19
20

“Röd gröt med grädde ".
På danska talas orden ofta på ett sätt och uttrycks på ett annat sätt. Det finns ca. 32 dialekter uppdelade i tre geografiska områden: jylländska, ö-mål och bornholmska.
Play audiofile

“Rød grød med fløde”.
På dansk staves ordene ofte på én måde og udtales på en anden måde. Der er ca. 32 dialekter fordelt på tre geografiske områder: jysk, ømål og bornholmsk.
Play audiofile

21
22

Några historiska danskar är: Fysikern och kemisten H.C. Ørsted, författaren H.C. Andersen, astronomen Tycho Brahe och filosoffen Søren Kierkegaard.
Play audiofile

Af kendte historiske danskere kan nævnes: Fysikeren og kemikeren H.C. Ørsted, forfatteren H.C. Andersen, astronomen Tycho Brahe og filosoffen Søren Kierkegaard.
Play audiofile

23
24

Av dagens danska kändisar är: Tennisspelare Caroline Wozniacki, skådespelaren Mads Mikkelsen, fotbollsspelaren Christian Eriksen och Lukas Graham.
Play audiofile

Af nulevende danske berømtheder kan nævnes: Tennisspilleren Caroline Wozniacki, skuespilleren Mads Mikkelsen, fodboldspilleren Christian Eriksen og Lukas Graham.
Play audiofile

25
26

Danmark förbinds ofta med ordet “hygge”. Förstår du vad ordet betyder?
Play audiofile

Danmark forbindes ofte med ordet “hygge”. Hvad forstår du ved ordet hygge?
Play audiofile

27
Danmark

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Sharon Ang - Pixabay.com
S4+10: Pxhere.com
S6: Gordon Johnson - pixabay.com
S8: Ssolbergj - commons.wikimedia.org
S12: Manolo Franco + Michael Schwarzenberger / pixabay.com
S14: Casper Tybjerg - commons.wikimedia.org
S16: Peter Leth - flickr.com
S18: Wilhelm Marstrand - 1862 - commons.wikimedia.org
S20: Ida Geertz-Jensen
S22: J.P Trap + Frederik Ferdinand Petersen + Ukendt + Niels Christian Kierkegaard
- commons.wikimedia.org
S24: Richard Thorpe + Georges Biard +
Дмитрий Голубович + Warner Bros. Records - commons.wikimedia.org
S26: Sven Lachmann - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Norge
2
Norge

Mari Gjengstø Mostad

Oversat til dansk af 5. a Vonsild Skole
Indlæst på svensk af Isabella Jönsson
3
4

Norge gränsar till Sverige, Finland och Ryssland, och har sjögränser till Danmark. Norge tillhör Skandinavien. Det bor omkring 5 miljoner människor här. Huvudstaden är Oslo, där det bor 700 000 människor.
Play audiofile

Norge grænser op til Sverige, Finland og Rusland og har søgrænse til Danmark. Norge hører til Skandinavien. Der bor omtrent 5 millioner mennesker her. Hovedstaden er Oslo, hvor der bor over 700.000 mennesker.

5
6

Den norska flaggan är röd, vit och blå. Norges nationaldag är 17 maj, eftersom Norge fick sin egen konstitution 17 maj 1814. Norge blev fritt från Danmark efter cirka 400 år i union. År 1905 blev landet också fritt från Sverige.
Play audiofile

Det norske flag er rødt, hvidt og blåt. Norges nationaldag er den 17. maj, fordi Norge fik sin egen grundlov den 17. maj 1814. Norge blev da løsrevet fra Danmark efter 400 år i union. I 1905 blev landet også løsrevet fra Sverige.

7
8

Norge är en monarki, precis som Sverige och Danmark. Norges kungapar är kung Harald V och drottning Sonja. Kronprinsparet heter Håkon och Mette-Marit.
Play audiofile

Norge er et monarki i lighed med Sverige og Danmark. Norges kongepar er Kong Harald 5. og Dronning Sonja. Kronprinsparret hedder Håkon og Mette-Marit.

9
10

Norges största inkomstkälla är olja. Det finns många stora oljeplattformar i Nordsjön som pumpar upp olja.
Play audiofile

Norges største indtægtskilde er olie. Der findes mange store olieplatforme i Nordsøen, som pumper olie op.

11
12

Norge har mycket vacker natur, vilket gör landet populärt bland turister som kommer för att uppleva det. Det är väldigt populärt att ta Hurtigrutten (norskt kryssningsfartyg) för att se norska kusten.
Play audiofile

Norge har en meget smuk natur, noget som gør landet populært blandt turister, som kommer for at opleve den. Det er vældig populært at tage “Hurtigruten” (norsk krydstogtsskib) for at se den norske kyst.

13
14

Norge är särskilt känt för vackert norrsken i de nordligaste delarna av landet.
Play audiofile

Norge er særlig kendt for smukt nordlys i de nordligste dele af landet.

15
16

Den norska operan och baletten ligger i Oslo och är en av Norges mest kända byggnader.
Play audiofile

Den norske opera og ballet ligger i Oslo og er en af Norges mest kendte bygninger.

17
18

Berömda personer / grupper från Norge är Edvard Munch (konstnär), Henrik Ibsen (författare), Thor Heyerdahl (upptäckare), AHA (popgrupp), Kygo (konstnär) och Jens Stoltenberg (NATO: s chef).
Play audiofile

Kendte personer/grupper fra Norge er bl.a. Edvard Munch (kunstner), Henrik Ipsen (forfatter), Thor Heyerdahl (opdagelsesrejsende), AHA (popgruppe), Kygo (artist) og Jens Stoltenberg (NATO-chef).

19
20

Skidsport är stort i Norge. En av våra bästa utövare är Marit Bjørgen, som har vunnit både OS- och VM-guld många gånger.
Play audiofile

Skisport er stort i Norge. En af vores bedste udøvere er Marit Bjørgen, som både har vundet OL- og VM guld mange gange.

21
22

Vet du något mer om Norge?
Play audiofile

Ved du mere om Norge?

23
Norge

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Peter Arvell + Monika Neumann - pixabay.com + Pxhere
S4: Peggy und Marco Lachmann-Anke - pixabay.com
S6: Morten Johnsen - commons.wikimedia.org
S8: Jørgen Gomnæs / Det kongelige hoff
S10: Hannes Grobe - commons.wikimedia.org
S12: Kerstin Riemer - pixabay.com
S14: Noel Bauza - goodfreephotos.com
S16: Maxpixel.freegreatpicture.com
S18: Edvard Munch “Skrik” (1883–1944)
S18: Henrik Ibsen af Henrik Olrik (1830-1890)
S18: A-HA - Jamesbond Raul - commons.wikimedia.org
S18: Thor Heyerdal - Shyamal - commons.wikimedia.org
S18: KYGO - Marco Verch - flickr.com
S18: Jens Stoltenberg - Magnus Fröderberg - commons.wikimedia.org
S20: Bjarte Hetland - commons.wikimedia.org
S22: M. Maggs - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Kløften i Glerá er en dyb og skøn kløft i Akureyri. Der er mange planter langs åen, som løber i bunden af kløften. Langs den nederste del af Glerá er gangstier.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Fra Akureyri kan man sejle ud på fjorden og se på hvaler og fiske. På båden Huni får elever lov at fiske med en stang.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

På båden bliver vist, hvordan fisk skæres op.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er et skiområde i Akureyri. Om vinteren er der mange, som står på ski. Hlíðarfjall lokker folk ud og der er gode faciliteter for gæster.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskoven er et udendørs paradis for lokale og gæster. ´Foreningen for Skovdyrkning´ planter træer i skoven og har fået den fredet.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

I Kjarnaskoven findes der mange legepladser og grillpladser. Skoler tager ofte sine elever med derud om foråret og efteråret.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er et pænt sted. Der findes gode gangstier, hvor man kan gå rundt og nyde naturen. På billedet ses Hundesøen.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Det findes mange fuglearter her. Fra skuret kan man studere fuglene ved Hundesøen.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Den Botanisk Have åbnede i 1912. Den er åben fra 1. juni til 30. september. Alle kan komme og kigge på planter i haven.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

I haven findes mange forskellige arter, som tåler det islandske vejr. Man har gjort sig umage for at finde og vælge de planter, som er i haven.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Byens svømmehal er meget brugt, både af de lokale og gæster. I 2017 kom en ny rutsjebane, som er en af landet største. Man bruger jordvarmen til opvarmning.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Kan du nyde naturen, hvor du bor?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi/ Samerland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på dansk af Marie List Hansen
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området, hvor samerne traditionelt har boet i Norge, Sverige, Finland og Rusland.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samerne er et urfolk, der boede i det område, hvor konger og statsledere lavede grænserne mellem landene i norden. I Norges grundlov står der, at staten Norge er dannet til to befolkningsgrupper - nordmænd og samere.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man ved ikke, hvor mange samere der er i verden, men man tror, der findes ca. 50-80.000 samere. Ud af dem er der ca. 2000 i Rusland, 7000 i Finland, 17.000 i Sverige og 40.000 i Norge.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Der findes 9 forskellige samiske sprog. Der er så stor forskel på sprogene, at det kun er de nærmeste, som forstår hinanden. Forskellen mellem sydsamisk og nordsamisk er lidt som forskellen mellem norsk og islandsk.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samernes tøj, kofter, viser, hvor de kommer fra eller hvor deres familie kommer fra. Samerne bruger kofterne både når de fejrer noget, når nogen bliver begravet, til møder og når de vil vise, hvem de er.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flag er fælles for alle samere. De fire farver viser, at samerne bor i fire lande. Den røde farve symboliserer ild, den grønne natur, den gule solen og den blå, vandet. Cirklen symboliserer solen og månen.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samerfolkets dag er den 6. februar. Denne dag blev valgt, fordi den 6. februar 1917 var den første gang at samere fra hele Norge og nogle fra Sverige var samlet til et landsmøde i Trondhjem for at diskutere samiske rettigheder.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

I begyndelsen af 1900-tallet havde samere ikke samme rettigheder, som de har i dag. I Norge forsøgte myndighederne at gøre samerne norske, fordi de mente, at så kunne alle tale samme sprog, blive ét folk og have fælles kultur i Norge.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nu lærer mange samiske børn samisk i skolen og man kan høre samisk musik i radioen. På billedet åbner Kong Harald og Kronprins Håkon Magnus Samertinget i Norge.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Der findes samerting i både Norge, Sverige, Finland og Rusland. Samertingene arbejder for at udvikle samernes sprog, kultur og samfundsliv.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Kan du huske hvor Sápmi (Samerland) er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Kløften i Glerá er en dyb og skøn kløft i Akureyri. Der er mange planter langs åen, som løber i bunden af kløften. Langs den nederste del af Glerá er gangstier.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Fra Akureyri kan man sejle ud på fjorden og se på hvaler og fiske. På båden Huni får elever lov at fiske med en stang.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

På båden bliver vist, hvordan fisk skæres op.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er et skiområde i Akureyri. Om vinteren er der mange, som står på ski. Hlíðarfjall lokker folk ud og der er gode faciliteter for gæster.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskoven er et udendørs paradis for lokale og gæster. ´Foreningen for Skovdyrkning´ planter træer i skoven og har fået den fredet.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

I Kjarnaskoven findes der mange legepladser og grillpladser. Skoler tager ofte sine elever med derud om foråret og efteråret.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er et pænt sted. Der findes gode gangstier, hvor man kan gå rundt og nyde naturen. På billedet ses Hundesøen.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Det findes mange fuglearter her. Fra skuret kan man studere fuglene ved Hundesøen.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Den Botanisk Have åbnede i 1912. Den er åben fra 1. juni til 30. september. Alle kan komme og kigge på planter i haven.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

I haven findes mange forskellige arter, som tåler det islandske vejr. Man har gjort sig umage for at finde og vælge de planter, som er i haven.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Byens svømmehal er meget brugt, både af de lokale og gæster. I 2017 kom en ny rutsjebane, som er en af landet største. Man bruger jordvarmen til opvarmning.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Kan du nyde naturen, hvor du bor?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi/ Samerland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på dansk af Marie List Hansen
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området, hvor samerne traditionelt har boet i Norge, Sverige, Finland og Rusland.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samerne er et urfolk, der boede i det område, hvor konger og statsledere lavede grænserne mellem landene i norden. I Norges grundlov står der, at staten Norge er dannet til to befolkningsgrupper - nordmænd og samere.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man ved ikke, hvor mange samere der er i verden, men man tror, der findes ca. 50-80.000 samere. Ud af dem er der ca. 2000 i Rusland, 7000 i Finland, 17.000 i Sverige og 40.000 i Norge.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Der findes 9 forskellige samiske sprog. Der er så stor forskel på sprogene, at det kun er de nærmeste, som forstår hinanden. Forskellen mellem sydsamisk og nordsamisk er lidt som forskellen mellem norsk og islandsk.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samernes tøj, kofter, viser, hvor de kommer fra eller hvor deres familie kommer fra. Samerne bruger kofterne både når de fejrer noget, når nogen bliver begravet, til møder og når de vil vise, hvem de er.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flag er fælles for alle samere. De fire farver viser, at samerne bor i fire lande. Den røde farve symboliserer ild, den grønne natur, den gule solen og den blå, vandet. Cirklen symboliserer solen og månen.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samerfolkets dag er den 6. februar. Denne dag blev valgt, fordi den 6. februar 1917 var den første gang at samere fra hele Norge og nogle fra Sverige var samlet til et landsmøde i Trondhjem for at diskutere samiske rettigheder.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

I begyndelsen af 1900-tallet havde samere ikke samme rettigheder, som de har i dag. I Norge forsøgte myndighederne at gøre samerne norske, fordi de mente, at så kunne alle tale samme sprog, blive ét folk og have fælles kultur i Norge.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nu lærer mange samiske børn samisk i skolen og man kan høre samisk musik i radioen. På billedet åbner Kong Harald og Kronprins Håkon Magnus Samertinget i Norge.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Der findes samerting i både Norge, Sverige, Finland og Rusland. Samertingene arbejder for at udvikle samernes sprog, kultur og samfundsliv.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Kan du huske hvor Sápmi (Samerland) er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi/ Samerland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på dansk af Marie List Hansen
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området, hvor samerne traditionelt har boet i Norge, Sverige, Finland og Rusland.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samerne er et urfolk, der boede i det område, hvor konger og statsledere lavede grænserne mellem landene i norden. I Norges grundlov står der, at staten Norge er dannet til to befolkningsgrupper - nordmænd og samere.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man ved ikke, hvor mange samere der er i verden, men man tror, der findes ca. 50-80.000 samere. Ud af dem er der ca. 2000 i Rusland, 7000 i Finland, 17.000 i Sverige og 40.000 i Norge.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Der findes 9 forskellige samiske sprog. Der er så stor forskel på sprogene, at det kun er de nærmeste, som forstår hinanden. Forskellen mellem sydsamisk og nordsamisk er lidt som forskellen mellem norsk og islandsk.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samernes tøj, kofter, viser, hvor de kommer fra eller hvor deres familie kommer fra. Samerne bruger kofterne både når de fejrer noget, når nogen bliver begravet, til møder og når de vil vise, hvem de er.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flag er fælles for alle samere. De fire farver viser, at samerne bor i fire lande. Den røde farve symboliserer ild, den grønne natur, den gule solen og den blå, vandet. Cirklen symboliserer solen og månen.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samerfolkets dag er den 6. februar. Denne dag blev valgt, fordi den 6. februar 1917 var den første gang at samere fra hele Norge og nogle fra Sverige var samlet til et landsmøde i Trondhjem for at diskutere samiske rettigheder.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

I begyndelsen af 1900-tallet havde samere ikke samme rettigheder, som de har i dag. I Norge forsøgte myndighederne at gøre samerne norske, fordi de mente, at så kunne alle tale samme sprog, blive ét folk og have fælles kultur i Norge.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nu lærer mange samiske børn samisk i skolen og man kan høre samisk musik i radioen. På billedet åbner Kong Harald og Kronprins Håkon Magnus Samertinget i Norge.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Der findes samerting i både Norge, Sverige, Finland og Rusland. Samertingene arbejder for at udvikle samernes sprog, kultur og samfundsliv.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Kan du huske hvor Sápmi (Samerland) er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi/ Samerland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på dansk af Marie List Hansen
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området, hvor samerne traditionelt har boet i Norge, Sverige, Finland og Rusland.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samerne er et urfolk, der boede i det område, hvor konger og statsledere lavede grænserne mellem landene i norden. I Norges grundlov står der, at staten Norge er dannet til to befolkningsgrupper - nordmænd og samere.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man ved ikke, hvor mange samere der er i verden, men man tror, der findes ca. 50-80.000 samere. Ud af dem er der ca. 2000 i Rusland, 7000 i Finland, 17.000 i Sverige og 40.000 i Norge.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Der findes 9 forskellige samiske sprog. Der er så stor forskel på sprogene, at det kun er de nærmeste, som forstår hinanden. Forskellen mellem sydsamisk og nordsamisk er lidt som forskellen mellem norsk og islandsk.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samernes tøj, kofter, viser, hvor de kommer fra eller hvor deres familie kommer fra. Samerne bruger kofterne både når de fejrer noget, når nogen bliver begravet, til møder og når de vil vise, hvem de er.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flag er fælles for alle samere. De fire farver viser, at samerne bor i fire lande. Den røde farve symboliserer ild, den grønne natur, den gule solen og den blå, vandet. Cirklen symboliserer solen og månen.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samerfolkets dag er den 6. februar. Denne dag blev valgt, fordi den 6. februar 1917 var den første gang at samere fra hele Norge og nogle fra Sverige var samlet til et landsmøde i Trondhjem for at diskutere samiske rettigheder.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

I begyndelsen af 1900-tallet havde samere ikke samme rettigheder, som de har i dag. I Norge forsøgte myndighederne at gøre samerne norske, fordi de mente, at så kunne alle tale samme sprog, blive ét folk og have fælles kultur i Norge.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nu lærer mange samiske børn samisk i skolen og man kan høre samisk musik i radioen. På billedet åbner Kong Harald og Kronprins Håkon Magnus Samertinget i Norge.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Der findes samerting i både Norge, Sverige, Finland og Rusland. Samertingene arbejder for at udvikle samernes sprog, kultur og samfundsliv.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Kan du huske hvor Sápmi (Samerland) er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side

Pages