Skift
sprog
Play audiofile
Nordens länder
IS DA BM SV KL
2
Nordens lande

Atlantbib

Oversat til dansk af Svanhvít Hreinsdóttir
Indlæst på svensk af Markus Kanth
Indlæst på dansk af Mille Schou
3
4

I denna bok kan du läsa lite om de nordiska länderna och områdena.
Play audiofile

I denne bog kan du læse lidt om de nordiske lande og områder.
Play audiofile

5
6

På Grönland bor det ca 57 000 människor. Huvudstaden heter Nuuk. Det finns 18 städer och riktigt många byar. Man kan bara bo vid kusten då inlandsisen täcker det mesta av landet.
Play audiofile

I Grønland bor der ca. 57.000 mennesker. Hovedstaden hedder Nuuk. Der findes 18 byer og rigtig mange bygder. Man kan kun bo ved kysten, da indlandsisen fylder det meste af landet.
Play audiofile

7
8

De flesta på Grönland är inuiter och talar grönlänkska. Man lär sig också danska, då Grönland är en del av kungariket Danmark.
Play audiofile

De fleste på Grønland er inuitter og taler grønlandsk. Man lærer også dansk, da Grønland er en del af Kongeriget Danmark.
Play audiofile

9
10

Island är Europas mest glesbefolkade självständigt land. Här bor bara 332 000 människor. Islands huvudstad heter Reykjavik.
Play audiofile

Island er Europas tyndest befolkede selvstændige land. Her bor kun 332.000 mennesker. Islands hovedstad hedder Reykjavik.
Play audiofile

11
12

Island är en vulkanö som är skapad av lava. Det finns flera aktiva vulkaner på ön.
Play audiofile

Island er en vulkanø skabt af lava. Der findes flere aktive vulkaner på øen.
Play audiofile

13
14

Färöarna är en ögrupp på 18 öar. Streymoy (Strömö) är den största ön. Thorshavn är huvudstad. Den ligger på ön Strömö.
Play audiofile

Færøerne er en øgruppe af 18 øer. Streymoy (Strømø) er den største ø. Hovedstaden hedder Thorshavn. Den ligger på Strømø.
Play audiofile

15
16

På Färöarna bor det 49 000 männiksor. De flesta talar färöiska, men kan också tala danska. Färöarna har en egen flagga.
Play audiofile

På Færøerne bor der 49.000 mennesker. De fleste taler færøsk, men kan også tale dansk. Færøerne har deres eget flag.
Play audiofile

17
18

I Norge bor det 5,2 miljoner människor. Oslo är landets huvudstad och största stad. I Norge talar de flesta norska, men man har två skriftspråk: bokmål och nynorska.
Play audiofile

I Norge bor der 5.2 millioner mennesker. Oslo er landets hovedstad og største by. I Norge taler de fleste norsk, men man har to skriftsprog: bokmål og nynorsk.
Play audiofile

19
20

Norge är känt för sina vackra fjordar och berg. Det högsta berget är Galdhöpiggen, som är 2469 m högt.
Play audiofile

Norge er kendt for sine flotte fjorde og bjerge. Det største bjerg er Galdhøpiggen, som er 2469 m højt.
Play audiofile

21
22

I Danmark bor det 5,6 miljoner människor. De flesta bor i Köpenhamn, som är Danmarks huvudstad.
Play audiofile

I Danmark bor der 5,6 millioner mennesker. De fleste bor i København, som er Danmarks hovedstad.
Play audiofile

23
24

Fastlandet heter Jylland. Det är förbundet med Tyskland. De två största öarna heter Själland och Fyn.
Play audiofile

Fastlandet hedder Jylland. Det er forbundet med Tyskland. De to største øer hedder Sjælland og Fyn.
Play audiofile

25
26

I Sverige bor det ca 10 miljoner människor. Här talar de flesta svenska. Sverige är det största landet i Skandinavien.
Play audiofile

I Sverige bor der ca. 10 millioner mennesker. Her taler de fleste svensk. Sverige er det største land i Skandinavien.
Play audiofile

27
28

De tre största städerna heter Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholm är huvudstad. Sveriges två största öar heter Öland och Gotland. De ligger i Östersjön.
Play audiofile

De tre største byer hedder Stockholm, Göteborg og Malmø. Hovedstaden er Stockholm. Sveriges to største øer hedder Øland og Gotland. De ligger i Østersøen.
Play audiofile

29
30

Finland kallas ofta “de tusen sjöarnas land” därför det är många skogssjöar. Det bor 5,5 miljoner människor i Finland. Huvudstaden heter Helsingfors.
Play audiofile

Finland kaldes ofte “de tusind søers land” fordi der er mange skovsøer. Der bor 5,5 millioner mennesker i Finland. Hovedstaden hedder Helsinki.
Play audiofile

31
32

De flesta talar finska, som är mycket annorlunda mot de andra nordiska språken. Men 300 000 finnar talar svenska.
Play audiofile

De fleste taler finsk, som er meget anderledes fra de andre nordiske sprog. Men næsten 300.000 finnere taler svensk.
Play audiofile

33
34

Åland består av över 6500 öar. Öarna hör till Finland, men har självstyre. Huvudstaden heter Mariehamn.
Play audiofile

Åland består af over 6500 øer. Øerne hører under Finland, men har selvstyre. Hovedstaden hedder Mariehamn.
Play audiofile

35
36

På Ålandsöarna bor det ca 26 500 människor. De flesta talar svenska.
Play audiofile

På Ålandsøerne bor der ca. 26.500 mennesker. De fleste taler svensk.
Play audiofile

37
38

Vet du något annat om de nordiska länderna?
Play audiofile

Ved du andet om de nordiske lande?
Play audiofile

39
Nordens länder

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Henry Bredsted - commons.wikimedia.org / S4: S. Solberg J. - commons.wikimedia.org
S6: Nanopixi - commons.wikimedia.org / S8: Kim Hansen - commons.wikimedia.org
S10: Tookapic - pexels.com / S12: Adrian Kirby - pixabay.com
S14: Erik Fløan - commons.wikimedia.org / S16: Matthew Ross - commons.wikimedia.org
S18: Alexandra von Gutthenbach-Lindau - pixabay.com
S20: Kerstin Riemer - pixabay.com / S22: Jens Peter Olesen - pixabay.com
S24: Elias Schäfer - pixabay.com / S26: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S28: Edward Stojakovic - flickr.com / S30: M. Passinen - commons.wikimedia.org
S32: Søren Sigfusson - norden.org / S34: Visitaland.com
S36: Niko Lipsanen - travel.domnik.net / S38: Nordic Council - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fåglar i Sverige
SV BM DA FO IS
2
Fugle i Sverige

Åk 3 på Frösakullsskolan

Oversat til dansk af 3. b Vonsild Skole
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
Indlæst på dansk af Safiya Ceran Brodersen
3
4

På sommaren bor blåmesen i skogen och på vintern ser du den vid fågelbordet. Den kan lägga 16 ägg. Blåmesen äter frön, larver och insekter.
Play audiofile

Om sommeren bor blåmejsen i skoven, og om vinteren ser du den ved foderbrættet. Den kan lægge 16 æg. Blåmejsen spiser frø, larver og insekter.
Play audiofile

5
6

Talgoxen är en vanlig fågel som äter talg, frön och insekter. Den lägger 8-10 ägg. Talgoxen är lätt att känna igen på sin gula väst.
Play audiofile

Musvitten er en almindelig fugl, som spiser fedt, frø og insekter. Den lægger 8-10 æg. Musvitten er let genkendelig på sin gule vest.
Play audiofile

7
8

Domherren bor långt inne i skogen på sommaren. Hanen är röd på bröstet och svart på huvudet. Domherren äter knoppar, frön och bär.
Play audiofile

Dompappen bor langt inde i skoven om sommeren. Hannen er rød på brystet og sort på hovedet. Dompappen spiser knopper, frø og bær.
Play audiofile

9
10

Gråsparven är grå på huvudet. Gråsparven äter frön och insekter. Gråsparven lägger 4-8 ägg. Den lever i stora flockar med pilfinken.
Play audiofile

Gråspurven er grå på hovedet. Gråspurven spiser frø og insekter. Gråspurven lægger 4-8 æg. Den lever i store flokke med skovspurven.
Play audiofile

11
12

Kråkan har en grå kappa med svarta armar. Kråkan kallas också gråkappa. Kråkan äter oftast andra ägg och ungar.
Play audiofile

Kragen har en grå kappe med sorte arme. Kragen kaldes også “gråkappe”. Kragen spiser for det meste andres æg og unger.
Play audiofile

13
14

Skatan bygger sitt bo i samma träd år efter år. Den vill bo nära oss människor. Skatan äter insekter, mask, bär, fågelägg och matrester. Den tycker om saker som glänser.
Play audiofile

Husskaden bygger sin rede i samme træ år efter år. Den vil gerne bo nær os mennesker. Skaden spiser insekter, orme, bær, fugleæg og madrester. Den kan godt lide ting som skinner.
Play audiofile

15
16

Sädesärlan kommer i april. Sädesärlan äter insekter. Den bor i norra Afrika på vintern. Den har en svart haklapp och en lång stjärt som den vippar på.
Play audiofile

Vipstjerten kommer i april. Vipstjerten spiser insekter. Den bor i Nordafrika om vinteren. Den har en sort hagesmæk og en lang hale, som den vipper med.
Play audiofile

17
18

Svanen kan väga 12 kg. Svanen finns både i sjöar och i havet. Svanen äter växter och alger som de plockar på botten. På hösten flyttar svanen till södra Sverige.
Play audiofile

Svanen kan veje 12 kg. Svanen findes både i søer og i havet. Svanen spiser planter og alger, som de plukker på bunden. Om efteråret flytter svanen til det sydlige Sverige.
Play audiofile

19
20

Staren kommer i mars. Staren är svart med ljusa prickar. Staren äter mask, bär, frön och insekter. Den bor i England på vintern.
Play audiofile

Stæren kommer i marts. Stæren er sort med lyse prikker. Stæren spiser orme, bær, frø og insekter. Den bor i England om vinteren.
Play audiofile

21
22

Gråtruten liknar fiskmåsen. Gråtruten äter fisk och smådjur. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

Sølvmågen ligner stormmågen. Sølvmågen spiser fisk og smådyr. Om efteråret flytter den til Vesteuropa, men mange bliver i Sverige.
Play audiofile

23
24

Fiskmåsen bor tillsammans i stora grupper, gärna vid havet. Fiskmåsen äter fisk, mask och insekter. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

Stormmågen bor sammen i store grupper, gerne ved havet. Stormmågen spiser fisk, orme og insekter. Om efteråret flytter den til Vesteuropa, men mange bliver i Sverige.
Play audiofile

25
26

Gräsanden finns i sjöar, i havet och i dammar i våra parker. Honan är spräcklig för att inte synas när hon ruvar på sina 8-15 ägg. Gräsanden äter växter och smådjur i vattnet.
Play audiofile

Gråanden findes i søer, i havet og i damme i vore parker. Hunnen er plettet for ikke at være synlig, når hun ruger på sine 8-15 æg. Gråanden spiser planter og smådyr i vandet.
Play audiofile

27
28

Göken kommer i maj från Afrika där den bor på vintern. Honan lägger sina ägg i andra fåglars bon. Vi ser den sällan men hör den ofta. Göken ropar ko ko.
Play audiofile

Gøgen kommer i maj fra Afrika, hvor den bor om vinteren. Hunnen lægger sine æg i andre fugles reder. Vi ser den sjældent, men hører den ofte. Gøgen råber “kuk kuk”.
Play audiofile

29
30

Har du hört göken ropa ko ko?
Play audiofile

Har du hørt gøgen sige “kuk kuk”?
Play audiofile

31
Fåglar i Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Wokandapix - pixabay.com
S4: Magnus Johansson - commons.wikimedia.org
S6: Wim De Graff - pixabay.com
S8: David Mark - pixabay.com
S10: Sanam Maharjan - pixabay.com
S12: Iva Balk - pixabay.com
S14: Pierre-Selim - flickr.com
S16: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S18: Alice Birkin - publicdomainpictures.net
S20: Natalie Chaplin - pixabay.com
S22: Milliways42 - pixabay.com
S24: Unsplash - pixabay.com
S26: Scott Cunningham - publicdomainpictures.net
S28: Stefan Berndtsson - flickr.com
S30: Marian Deacu - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens nationalsånger
NN BM SV DA IS
2
Nordens nationalsange

Atlantbib

Oversat til dansk af Stefan Nielsen
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
Indlæst på dansk af Pernille Marie Sanvig
3
4

Alla människor har en tillhörighet till ett land eller en folkgrupp. Ofta finns det en flagga, ett språk och en nationalsång som du känner samhörighet med. Här kan du läsa om Nordens nationalsånger.
Play audiofile

Alle mennesker har en tilknytning til et land eller en befolkningsgruppe. Ofte har man et flag, et sprog og en nationalsang, som man føler sig knyttet til. Her kan du læse om nordens nationalsange.
Play audiofile

5
6

Finlands nationalsång heter "Maamme" (Vårt land). Den var ursprungligen skriven på svenska av Johan Ludvig Runeberg 1848 och översatts till finska 1889 av Paavo Cajander. Melodin är densamma som Estlands nationalsång.
Play audiofile

Finlands nationalsang hedder “Maamme” (Vort land). Den er oprindeligt skrevet på svensk af Johan Ludvig Runeberg i 1848 og oversat til finsk i 1889 af Paavo Cajander. Melodien er den samme som Estlands nationalsang.
Play audiofile

7
8

På Åland har man sedan självstyret den 9 juni 1922 sjungit "Ålänningens sång" (Ålændernes låt) denna dag. Den var skriven av John Grandell.
Play audiofile

På Åland har man siden selvstyret d. 9. juni 1922 sunget “Ålänningens sång” (Ålændernes sang) denne dag. Den er skrevet af John Grandell.
Play audiofile

9
10

I Sverige heter nationalsången “Du gamla du fria”. Den är skriven av Richard Dybeck år 1844.
Play audiofile

I Sverige hedder nationalsangen “Du gamla du fria” (Du gamle, du frie). Den er skrevet af Richard Dybeck i 1844.
Play audiofile

11
12

“Ja, vi elsker dette landet”, (Ja, vi älskar detta land) används som Norges nationalsång. Den har dock aldrig erkänts som nationalsången i Norge. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson 1860.
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet” (Ja, vi elsker dette land) bliver brugt som Norges nationalsang. Den er dog aldrig blevet anerkendt som nationalsang i Norge. Den er skrevet af Bjørnstjerne Bjørnson i 1860érne.
Play audiofile

13
14

Samernas gemensamma nationalsång är skriven av Isak Saba 1906 på nordsamiska. Den är senare översatt till andra samiska språk. Den heter Sámi soga lávlla” (Samerfolketssång). Först år 1986 valdes den som den samiska nationalsången.
Play audiofile

Samernes fælles nationalsang er skrevet af Isak Saba i 1906 på nordsamisk. Den er senere oversat til de andre samiske sprog. Den hedder “Sámi soga lávlla” (Samerfolkets sang). Først i 1986 blev den valgt som samernes nationalsang.
Play audiofile

15
16

I Danmark är den mest använda nationalsången "Der er et yndigt land” “Det är ett härlig land). Den var skriven av Adam Oehlenschläger år 1819. Den andra heter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kung Christian stod vid höga masten) av Johannes Ewald från 1778.
Play audiofile

I Danmark er den mest brugte nationalsang “Der er et yndigt land”. Den er skrevet af Adam Oehlenschläger i 1819. Den anden hedder “Kong Christian stod ved højen Mast” af Johannes Ewald fra 1778.
Play audiofile

17
18

"Nunarput utoqqarsuanngoravit" (Vårt gamla land) har sedan 1916 varit Grönlands nationalsång. Den var skriven av Greenlander Henrik Lund.
Play audiofile

“Nunarput Utoqqarsuanngoravit” (Vort ældgamle land) har siden 1916 været Grønlands nationalsang. Den er skrevet af grønlænderen Henrik Lund.
Play audiofile

19
20

På Färöarna är nationalsången skriven 1906 av Símun av Skarði. Den kallas "Mitt alfagra land" (Du mitt mycket fagra land).
Play audiofile

På Færøerne er nationalsangen skrevet i 1906 af Símun av Skarði. Den hedder “Mítt alfagra land” (Du, mit meget skønne land).
Play audiofile

21
22

På Island är nationalsången en psalm från 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Den heter "Lofsöngur" (Lovsång). Först 1983 blev det den officiellt erkänd som Islands nationalsång.
Play audiofile

På Island er nationalsangen en salme fra 1874 skrevet af Matthías Jochumsson. Den hedder “Lofsöngur” (Lovsang). Først i 1983 blev den officielt anerkendt som Islands nationalsang.
Play audiofile

23
24

Kan du sjunga med i några av de nationalsångerna?
Play audiofile

Kan du synge med på nogle af nationalmelodierne?
Play audiofile

25
Nordens nationalsånger

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S4: commons.wikimedia.org
S6-22: norden.org
S24: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången
2
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til dansk af Thordis Dahl Hansen
Indlæst på svensk af Zack Ekström
Indlæst på dansk af Anders Skov Elgaard
3
4

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

Den færøske nationalsang hedder “Du mit underskønne land”.
Play audiofile

5
6

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

Símun av Skarði digtede nationalsangen den 1. februar 1906.
Play audiofile

7
8

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

Símun av Skarði levede fra 1872 til 1942. Han digtede mange fædrelandssange.
Play audiofile

9
10

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

Petur Alberg har skrevet melodien til nationalsangen.
Play audiofile

11
12

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

Nationalsangen blev sunget offentligt første gang den 26. december, 2. juledag, 1907.
Play audiofile

13
14

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

Nationalsangen har tre vers.
Play audiofile

15
16

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

Første vers i nationalsangen lyder således:
Play audiofile

17
18

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

"Du mit underskønne land,
mit kæreste eje!
Play audiofile

19
20

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

om vinteren så hvidbræmmet,
om sommeren med havblik,
Play audiofile

21
22

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

du omfavner mig,
så tæt i din favn.
Play audiofile

23
24

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

I øer så mægtige,
Gud velsigne det navn,
Play audiofile

25
26

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

som forfædrene gav jer,
da de opdagede jer.
Play audiofile

27
28

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

Ja, Gud velsigne Færøerne, mit land!"
Play audiofile

29
30

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

Hvad ved du om jeres nationalsang?
Play audiofile

31
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
17 maj - Norges nationaldag
BM DA SV FO IS
2
17. maj - Norges nationaldag

6.trinn, Tanem oppvekstsenter

Oversat til dansk af 3. b - Vonsild Skole/ LF
Indlæst på svensk af Amie Andersson
Indlæst på dansk af Tinke Nygaard Johansen
3
4

17 maj är Norges nationaldag.
Play audiofile

17. maj er Norges nationaldag.
Play audiofile

5
6

Noges konstitution antogs på Eidsvoll, 17 maj 1814. Därför är Norges nationaldag satt till den här dagen.
Play audiofile

Norges grundlov blev vedtaget på Eidsvoll, 17. maj 1814. Derfor er det Norges nationaldag denne dag.
Play audiofile

7
8

Norge har varit ett demokratiskt land sedan 1814. Demokrati är ett annat ord för folkstyre.
Play audiofile

Norge har været et demokratisk land siden 1814. Demokrati er et andet ord for folkestyre.
Play audiofile

9
10

Innan 1814 var det den danske kungen som bestämde över Norge. Danmark styrde över Norge i över 400 år innan landet blev ett självständigt land.
Play audiofile

Før 1814 var det den danske konge som bestemte over Norge. Danmark styrede Norge i over 400 år, før landet blev et selvstændigt land.
Play audiofile

11
12

Norges nationaldag firas extra mycket, i förhållande till andra länders nationaldagar. Man går bland annat i barntåg denna dag.
Play audiofile

Norges nationaldag bliver fejret ekstra meget i forhold til andre landes nationaldage. Man går blandt andet i børneoptog denne dag.
Play audiofile

13
14

17 maj kallas också “barnens dag” för skolbarn och musikband sjunger och spelar musik i barntåg, över hela landet.
Play audiofile

17. maj kaldes også “børnenes dag”, fordi skolebørn og musikkorps synger og spiller musik i børneoptog over hele landet.
Play audiofile

15
16

Barnen sjunger och spelar norska nationalsånger och andra 17-maj-sånger i tåget. Barntåget i Oslo går förbi slottet, där kungafamiljen vinkar till barnen.
Play audiofile

Børn synger og spiller norske nationalsange og andre 17. maj-sange i optoget. Børnenes optog i Oslo går forbi slottet. Der vinker kongefamilien til børnene.
Play audiofile

17
18

Studenterna firar att de snart är klara på gymnasieskolan. De går också i ett eget tåg, som vi kallar för studenttåget.
Play audiofile

Studenterne fejrer, at de snart er færdige på gymnasiet. De har deres eget optog, som vi kalder for “russetoget”.
Play audiofile

19
20

Den första Norska nationalsången hette “Vi ere en nasjon vi med” och är skriven av författaren Henrik Wergeland.
Play audiofile

Norges første nationalsang hed “Vi ere en nasjon vi med” og er skrevet af forfatteren Henrik Wergeland.
Play audiofile

21
22

“Ja, vi elsker dette landet” är nationalsången som vi förknippar mest med 17 maj. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson och börjar så här:
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet” er nationalsangen, som vi forbinder mest med 17. maj. Den er skrevet af Bjørnestjerne Bjørnson og begynder sådan:
Play audiofile

23
24

“Ja, vi elsker dette landet
som det stiger frem
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem…”
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette land
som det stiger frem
furet og vejrbidt over vandet,
med de tusindevis af hjem…”
Play audiofile

25
26

Efter barntåget arrangeras det lekar och aktiviteter för både barn och vuxna.
Play audiofile

Efter børneoptoget arrangeres der lege og aktiviteter for både børn og voksne.
Play audiofile

27
28

Potatislopp, säckhoppning och dragkamp är typiska aktiviteter som genomförs den här dagen.
Play audiofile

Kartoffelløb, sækkeløb og tovtrækning er typiske aktiviteter, som laves denne dag.
Play audiofile

29
30

Glass, korv och läsk är väldigt vanligt att äta mycket av den 17 maj.
Play audiofile

Is, pølser og sodavand er meget almindeligt at spise meget af den 17. maj.
Play audiofile

31
32

Det är vanligt att göra sig fin denna dag. Många tar på sig kostym eller festdräkt.
Play audiofile

Det er almindeligt at pynte sig på denne dag. Mange tager folkedragt eller festdragt på.
Play audiofile

33
34

Hur firas nationaldagen i ditt land?
Play audiofile

Hvordan fejres nationaldagen i dit land?
Play audiofile

35
17 maj - Norges nationaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Anniken Bye
S4: Søren Sigfusson
S6: Jechstra - Nasjonalbiblioteket.no
S8: Stortingsarkivet
S10: Thorvaldsensmuseum.dk
S12+32+34: Isabell Kristiansen
S14: Jan Davis
S16: Morten Johnsen
S18: Sean Hayford Oleary
S20+22+24: Nasjonalbibliotekets bildesamling
S26: Jarl Andreas Andersson
S28: Frøydis Cecilie Kristiansen
S30: Tormod Ulsberg
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Inälvsmat i skolan - en isländsk tradition
IS DA SV
2
Indmad i skolen - en islandsk tradition

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på dansk af Freja Vibeke Vad Nicolajsen
3
4

Inälvsmat är höstmat, som lagas under slakttiden. Fram till 1970 lagade alla hem på Island blodkorv och leverkorv på hösten.

Indmad er efterårsmad, som laves i slagtetiden. Frem til 1970 lavede alle hjem i Island blodpølse og leverpølse om efteråret.
Play audiofile

5
6

Färre lagar inälvsmat idag, men många gör det fortfarande. Det är vanligt att familjen lagar tillsammans. Många elever lär sig att laga inälvsmat i skolan.

Færre laver indmad i dag, selvom mange stadig gør det. Det er almindeligt, at familien laver det sammen. Mange elever lærer at lave indmad i skolen.
Play audiofile

7
8

Inälvsmat innehåller mycket järn och A-vitamin, som är nödvändig, eftersom vi äter mycket pasta och ljust kött, som inte innehåller järn.

Indmaden giver meget jern og A-vitamin, som er nødvendig, fordi vi spiser meget pasta og lyst kød, som ikke indeholder jern.
Play audiofile

9
10

Inälvsmat är nyttig, god och billig mat. Inälvsmat kallas den mat som vi gör av blod och organ från lamm - blodkorv och leverkorv.

Indmad er sund, god og billig mad. Indmad kalder vi det, som vi laver af blod og organer fra lam - blodpølse og leverpølse.
Play audiofile

11
12

Leverkorv är gjort av lever och njure från ett lamm, havregryn, rågmjöl, vatten, mjölk och kryddor.

Leverpølse er lavet af lever og nyre fra et lam, havregryn, rugmel, vand, mælk og krydderi.
Play audiofile

13
14

Blodkorv är gjort av blod, fett, rågmjöl, vete, vatten och salt.

Blodpølse er lavet af blod, fedt, rugmel, hvede, vand og salt.
Play audiofile

15
16

Inälvsmaten läggs i lammets magsäck. De sista åren har folk använt plastpåse, när man inte har en magsäck.

Indmaden puttes i lammets mavesæk. De sidste år har folk brugt særlige plastikposer, når man ikke kunne skaffe en mavesæk.
Play audiofile

17
18

Följande skall användas när man lagar maten: En stor balja, en stor nål och tjockt garn. Klämmor till att stänga påsarna och fryspåsar.

Følgende skal bruges, når man laver maden: En stor balje, en stor nål, tykt garn, klemmer til at lukke poserne og fryseposer.
Play audiofile

19
20

Fettet skärs i små bitar och körtlarna skärs bort. Levern skärs ner.

Fedtet skæres i små stykker og kirtlerne skæres væk og smides ud. Leveren skæres til.
Play audiofile

21
22

Blod och leverblandningen rörs samman med händerna. Några gånger smakar den som rör, på blandningen, för att provsmaka.

Blod- og leverblandingen bliver rørt sammen med hænderne. Nogle gange smager, den som rører, på blandingen for at smage til.
Play audiofile

23
24

När blandningen är färdig, ska man lägga den i en påse och sy ihop den eller sätta en klämma på och lägga i frysen.

Når blandingen er parat, skal man putte den i pose og sy den sammen eller sætte en klemme på og så i fryseren.
Play audiofile

25
26

Korvarna kokas innan de äts. Till korvarna äter man potatismos och vit sås.

Pølserne bliver kogt inden de spises. Til pølserne spiser man kartoffelmos og hvid sovs.
Play audiofile

27
28

Har du lagat inälvsmat med din familj?

Har du prøvet at lave indmad med din familie?
Play audiofile

29
Inälvsmat i skolan - en isländsk tradition

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Jutta234 - commons.wikimdia.org
S4: Navaro - commons.wikimedia.org
S6+8+10+16+24: Borjarfjarðarskólinn á Hvanneyri
S18: Ólöf Jóhannesdóttir - flickr.com
S12+14++20+22+28: Þelamerkurskóli, Hörgársveit
S26: Salvor Gissurardottir - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Den kungliga teatern
DA IS KL SV
2
Det Kongelige Teater

Nina Zachariassen


Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
3
4

Den Kungliga teatern ligger vid Kongens Nytorv i Köpenhamn. Den byggdes år 1748.
Play audiofile

Det Kongelige Teater ligger på Kongens Nytorv i København. Det blev bygget i 1748.
Play audiofile

5
6

Ursprungligen var det uteslutande kungens teater, där endast pjäser utfördes till kungen. Det var Frederick V som var kung.
Play audiofile

I starten var det udelukkende kongens teater, hvor der kun blev opført skuespil for kongen. Det var Frederik 5. som var konge.
Play audiofile

7
8

Sedan dess har det blivit hela folkets scen.
Play audiofile

Sidenhen er det dog blevet til hele folkets scene.
Play audiofile

9
10

På Kungliga teatern kan du uppleva fyra olika konstformer.
Play audiofile

I Det Kongelige Teater kan man opleve fire forskellige kunstarter.
Play audiofile

11
12

Man kan uppleva både teater, balett, opera och orkesterkonserter.
Play audiofile

Man kan både opleve teater, ballet, opera og orkester-koncerter.
Play audiofile

13
14

Teatern har blivit renoverad flera gånger på grund av brist på utrymme.
Play audiofile

Teatret er blevet ombygget flere gange på grund af pladsmangel.
Play audiofile

15
16

På grund av de många renoveringarna blev teatern inte vacker att se på och därför beslutades att bygga en helt ny teater.
Play audiofile

På grund af de mange ombygninger, blev teatret mindre kønt at se på, og man besluttede derfor at bygge et helt nyt teater.
Play audiofile

17
18

Den nya teatern slutfördes år 1874, och det är den byggnad vi kan se idag på Kongens Nytorv. Utanför sitter Ludvig Holberg och Adam Oehlenschläger som stora statyer.
Play audiofile

Det nye teater stod færdigt i 1874, og det er den bygning, vi i dag kan se på Kongens Nytorv. Udenfor sidder Ludvig Holberg og Adam Oehlenschläger som store statuer.
Play audiofile

19
20

Teatern har en enda scen, som vi idag kallar Gamla scenen. Det finns utrymme för 1400 åskådare, och det finns en särskild ingång till kungen.
Play audiofile

Teatret har én enkelt scene, som vi i dag kalder for Gamle Scene. Her er der plads til 1400 tilskuere, og der er en helt særlig indgang til de kongelige.
Play audiofile

21
22

2004 fick den Kungliga Teatern ansvaret för Operahuset på Holmen i Köpenhamn av Maersk Mc-Kinney Möller.
Play audiofile

I 2004 fik Det Kongelige Teater overdraget Operahuset på Holmen i København af Mærsk Mc-Kinney Møller.
Play audiofile

23
24

Operahuset har två scener. En stor scen med plats till 1500 besökare och en liten scen med plats för 200 besökare.
Play audiofile

Operahuset har to scener. En stor scene med plads til 1500 publikummer, og en lille scene med plads til 200 publikummer.
Play audiofile

25
26

Skådespelshuset på Kvasthusbron är också en del av Den Kungliga Teatern. Skådespelshuset är från 2007 och har tre scener som tillsammans kan rymma 950 besökare.
Play audiofile

Skuespilhuset på Kvæsthusbroen er også en del af Det Kongelige Teater. Skuespilhuset er fra 2007 og har tre scener, som tilsammen kan rumme 950 publikummer.
Play audiofile

27
28

Skådespelhuset är byggt i kubiskt stil och påminner mycket om Operahuset i Oslo.
Play audiofile

Skuespilhuset er bygget i kubistisk stil, og minder meget om Operahuset i Oslo.
Play audiofile

29
30

Finns det några vackra teaterbyggnader där du bor?
Play audiofile

Er der flotte teaterbygninger der, hvor du bor?
Play audiofile

31
Den kungliga teatern

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+18: Heje - commons.wikimedia.org
S4: Royal Danish Theatre, 1748
S6: Ukendt - Rosenborgmuseet
S8: Christian Als - kglteater.dk
S10: Niki Dinov - pixabay.com
S12+20+30: Nina Zachariassen
S14: Royal Danish Theatre, 1773
S16: loc.gov / commons.wikimedia.org
S22: Håkan Dahlström - flickr.com
S24: Lars Schmidt - kglteater.dk
S26: Mahlum - commons.wikimedia.org
S28: Martin Künzel - commons.wikimedia.org

Besøg:
https://kglteater.dk
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fåglar i danska trädgårdar 2 - Flyttfåglar
DA SV IS
2
Fugle i danske haver 2 - Trækfugle

3. b Vonsild Skole


Indlæst på svensk af Sanna Åberg
Indlæst på dansk af Anna Jørgensen
3
4

I Danmark har vi många flyttfåglar i trädgårdarna. Det är fåglar som flyger till varmare länder under hösten och kommer tillbaka på våren.
Play audiofile

I Danmark har vi mange trækfugle i haverne. Det er fugle, som flyver til de varme lande om efteråret og kommer tilbage om foråret.
Play audiofile

5
6

Trädgårdssångaren är en flyttfågel. Den är särskilt känd för sin sång. Trädgårdssångaren är en enfärgad gråbrun fågel, den kan vara svår att upptäcka.
Play audiofile

Havesangeren er en trækfugl. Den kendes især på sin sang. Havesangeren er en ensfarvet gråbrun fugl, der kan være svær at få øje på.
Play audiofile

7
8

I början av juni lägger trädgårdssångaren 4-5 ägg. Äggen ruvas av båda föräldrarna.
Play audiofile

I starten af juni lægger havesangeren 4-5 æg. Æggene bliver udruget af begge forældre.
Play audiofile

9
10

Staren är en mycket vanlig fågel i Danmark. Den livnär sig främst på insekter, maskar och sniglar. Man förknippar staren med “Svart sol”.
Play audiofile

Stæren er en meget almindelig fugl i Danmark. Den lever især af insekter, orme og snegle. Man forbinder stæren med “Sort sol”.
Play audiofile

11
12

“Svart sol” kan ses på hösten och våren, när stora flockar av starar samlas. De bildar fina mönster på himlen. Några gånger kan det finnas upp till en miljon starar i en flock.
Play audiofile

“Sort sol” kan ses om foråret og efteråret, når enorme flokke af stære samles. De tegner fine mønstre på himlen. Enkelte gange kan der være op til en million stære i en flok.
Play audiofile

13
14

Kungsfågeln är en av Danmarks minsta fåglar. Den är bara 9 cm. Den kan man se i trädgårdar under flytt-tiden.
Play audiofile

Fuglekongen er Danmarks mindste fugl. Den er kun 9 cm. Den ses i haver i træktiden.
Play audiofile

15
16

I april lägger honan ca 10 ägg och ruvar dem i 15 dagar. Den får ofta två kullar om året.
Play audiofile

I april lægger hunnen ca. 10 æg og udruger dem på 15 dage. Den får ofte to kuld om året.
Play audiofile

17
18

Svalan är en flyttfågel och när den dyker upp i Danmark så vet vi att vintern är över. I Danmark finns det tre olika svalarter - backsvala, ladusvala och hussvala.
Play audiofile

Svalen er en trækfugl, og når de dukker op i Danmark, så ved vi, at vinteren er slut. I Danmark findes der tre forskellige svalearter - digesvalen, landsvalen og bysvalen.
Play audiofile

19
20

Backsvalan är den minsta och lättaste av Danmarks svalor. Den lever mest vid sjöar och åar, där den livnär sig på myggor och andra insekter.
Play audiofile

Digesvalen er den mindste og lyseste af Danmarks svaler. Den lever mest ved søer og åer, hvor den lever af myg og andre insekter.
Play audiofile

21
22

Ladusvalan kallas också för farstusvala. Den känns igen på sin metall skinande blå-svarta ovansida och vita undersida.
Play audiofile

Landsvalen kaldes også for forstuesvalen. Den kendes på sin metalskinnende, blåsorte overside og dens hvide underside.
Play audiofile

23
24

Bysvalen kan man känna igen på den vita undersidan och den mörka ovansidan. Bysvalan bygger för det meste sina bon uppe under takskägget.
Play audiofile

Bysvalen kan man kende på den hvide underside og den mørke overside. Bysvalen bygger for det meste sin rede oppe under tagskægget.
Play audiofile

25
26

Det finns ett danskt ordspråk och talesätt som innerhåller ordet svala t.ex.: "En svala gör ingen sommar" och "När svalorna flyger lågt, kommer det att bli regn."
Play audiofile

Der findes danske ordsprog og talemåder, hvori der indgår svaler f.eks.: “En svale gør ingen sommer” og “Når svalerne flyver lavt, bliver det regn”.
Play audiofile

27
28

Vad tror du att ordspråket betyder?
Play audiofile

Hvad tror du, ordsprogene betyder?
Play audiofile

29
Fåglar i danska trädgårdar 2 - Flyttfåglar

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Rihaji - pixabay.com
S4: Eredoa - pixabay.com
S6: Michael Sveikutis - flickr.com
S8: Billy Lindblom - flickr.com
S10: Marton Berntsen - commons.wikimedia.org
S12: Christoffer A Rasmussen - commons.wikimedia.org
S14: Frank Vassen - flickr.com
S16: Francis Orpen Morris (1810-1893)
S18: maxpixel.freegreatpicture.com
S20: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S22: Stig Nygaard - flickr.com
S24: Estormiz - commons.wikimedia.org
S26: Juan de Vojníkov - commons.wikimedia.org
S28: Bishnu Sarangi - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Havet omkring Halmstad
SV IS DA
2
Havet omkring Halmstad

Klass 2 - Frösakullsskolan

Oversat til dansk af 5. a Vonsild Skole
Indlæst på svensk af Alexander Andersson
Indlæst på dansk af Freja Vibeke Vad Nicolajsen
3
4

Det mesta av livet i havet finns längs stränderna. Här på västkusten i Sverige trivs tång och alger, och många havsdjur lever bland tången.
Play audiofile

Det meste af livet i havet findes langs strandene. Her på vestkysten i Sverige trives tang og alger, og mange havdyr lever i tangen.
Play audiofile

5
6

Räkor ser ut som små kräftor. De har långa och tunna antenner. De kan bli 15 cm långa. Man fiskar mycket räkor vid västkusten i Sverige.
Play audiofile

Rejer ligner små krebs. De har lange og tynde antenner. De kan blive 15 cm lange. Man fisker mange rejer ved vestkysten i Sverige.
Play audiofile

7
8

En hummer lever i saltvatten på 10-30 meters djup. I Sverige finns den i Skagerack och Kattegatt. Man får bara fiska hummer med hummertina. Hummern är en delikatess som ätes kokt, gratinerad eller som hummersoppa.
Play audiofile

En hummer lever i saltvand på 10-30 meters dybde. I Sverige kan man finde den i Skagerrak og Kattegat. Man må kun fange hummer med en hummer-ruse. Hummeren er en delikatesse, som spises kogt, gratineret eller som hummersuppe.
Play audiofile

9
10

Kräftan är grönsvart, 15 cm lång och den har 10 ben. Den äter fisk, smådjur och döda djur av alla slag. När man kokar en kräfta blir den röd. I Sverige har vi fest och äter kräftor med början i augusti. Det kallas kräftskiva.
Play audiofile

Krebsen er grønsort, 15 cm lang og har 10 ben. Den spiser fisk, smådyr og alle slags døde dyr. Når man koger en krebs, bliver den rød. I Sverige holder vi en fest og spiser krebs i begyndelsen af august. Det kaldes ´krebsegilde´.
Play audiofile

11
12

Strandkrabban är grönaktig och fläckig på skalet. Krabbor äter räkor och musslor. Honan får vakta sina ägg i 7-9 månader innan de kläcks.
Play audiofile

Strandkrabben er grønlig og prikket på skjoldet. Krabber æder rejer og muslinger. Hunnen vogter sine æg i 7-9 måneder inden de klækkes.
Play audiofile

13
14

Röd brännmanet kan man finna på den svenska västkusten. Maneten har tentakler som utsöndrar ett gift som vid beröring kan kännas obehagligt eller smärtsamt. Den bränns inte på ovansidan.
Play audiofile

Brandmanden kan man finde på den svenske vestkyst. Brandmanden har fangarme, som udskiller en gift, der ved berøring kan føles ubehagelig eller smertefuld. Den brænder ikke på oversiden.
Play audiofile

15
16

Öronmaneten kallas också blåmanet och är den vanligaste maneten i Sverige. Den blir 25 cm och är lite blåaktig i färgen. Maneten äter fisklarver och hoppkräftor.
Play audiofile

Øre-goplen kaldes også vandmand og er den mest almindelige vandmand i Sverige. Den bliver 25 cm og er lidt blålig i farven. Vandmanden spiser fiskelarver og vandlopper.
Play audiofile

17
18

Laxen är Hallands landskapsdjur. Laxen lever i våra hav och åar. Man kan fiska lax med kastspö eller nät. Den största man har fiskat vägde 36 kilo.
Play audiofile

Laksen er Hallands regions-symbol. Laksen lever i vores have og floder. Man kan fange laks med fiskekrog eller net. Den største, man har fanget, vejede 36 kilo.
Play audiofile

19
20

Torsken äter krabbor, sjöstjärnor, sill och musslor. Torsk betyder torr fisk. Förr i tiden torkade man torsken, men idag lägger vi den i frysen. Fiskpinnar är gjorda av torsk.
Play audiofile

Torsken spiser krabber, søstjerner, sild og muslinger. Torsk betyder tørfisk. Før i tiden tørrede man torsken, men i dag putter man den i fryseren. Fiskepinde er lavet af torsk.
Play audiofile

21
22

Rödspättan är en plattfisk. Den gräver ner sig i sanden på dagen. På natten simmar den på botten och äter kräftor, musslor och sjöstjärnor.
Play audiofile

Rødspætten er en fladfisk. Den graver sig ned i sandet om dagen. Om natten svømmer den på bunden og spiser krabber, muslinger og søstjerner.
Play audiofile

23
24

Vilka djur finns i ditt hav?
Play audiofile

Hvilke dyr findes i havet, hvor du bor?
Play audiofile

25
Havet omkring Halmstad

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+24: Lisa Borgström
S6: Commons.wikimedia.org
S8: Bart Braun - commons.wikimedia.org
S10: Pxhere.com
S12: D. Hazerli - commons.wikimedia.org
S14: Jim G - flickr.com
S16: Cherie1212 - pixabay.com
S18: Hans-Petter Fjeld - commons.wikimedia.org
S20: Pixabay.com
S22: 4028mdk09 - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Den kungliga teatern
DA IS KL SV
2
Det Kongelige Teater

Nina Zachariassen


Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
3
4

Den Kungliga teatern ligger vid Kongens Nytorv i Köpenhamn. Den byggdes år 1748.
Play audiofile

Det Kongelige Teater ligger på Kongens Nytorv i København. Det blev bygget i 1748.
Play audiofile

5
6

Ursprungligen var det uteslutande kungens teater, där endast pjäser utfördes till kungen. Det var Frederick V som var kung.
Play audiofile

I starten var det udelukkende kongens teater, hvor der kun blev opført skuespil for kongen. Det var Frederik 5. som var konge.
Play audiofile

7
8

Sedan dess har det blivit hela folkets scen.
Play audiofile

Sidenhen er det dog blevet til hele folkets scene.
Play audiofile

9
10

På Kungliga teatern kan du uppleva fyra olika konstformer.
Play audiofile

I Det Kongelige Teater kan man opleve fire forskellige kunstarter.
Play audiofile

11
12

Man kan uppleva både teater, balett, opera och orkesterkonserter.
Play audiofile

Man kan både opleve teater, ballet, opera og orkester-koncerter.
Play audiofile

13
14

Teatern har blivit renoverad flera gånger på grund av brist på utrymme.
Play audiofile

Teatret er blevet ombygget flere gange på grund af pladsmangel.
Play audiofile

15
16

På grund av de många renoveringarna blev teatern inte vacker att se på och därför beslutades att bygga en helt ny teater.
Play audiofile

På grund af de mange ombygninger, blev teatret mindre kønt at se på, og man besluttede derfor at bygge et helt nyt teater.
Play audiofile

17
18

Den nya teatern slutfördes år 1874, och det är den byggnad vi kan se idag på Kongens Nytorv. Utanför sitter Ludvig Holberg och Adam Oehlenschläger som stora statyer.
Play audiofile

Det nye teater stod færdigt i 1874, og det er den bygning, vi i dag kan se på Kongens Nytorv. Udenfor sidder Ludvig Holberg og Adam Oehlenschläger som store statuer.
Play audiofile

19
20

Teatern har en enda scen, som vi idag kallar Gamla scenen. Det finns utrymme för 1400 åskådare, och det finns en särskild ingång till kungen.
Play audiofile

Teatret har én enkelt scene, som vi i dag kalder for Gamle Scene. Her er der plads til 1400 tilskuere, og der er en helt særlig indgang til de kongelige.
Play audiofile

21
22

2004 fick den Kungliga Teatern ansvaret för Operahuset på Holmen i Köpenhamn av Maersk Mc-Kinney Möller.
Play audiofile

I 2004 fik Det Kongelige Teater overdraget Operahuset på Holmen i København af Mærsk Mc-Kinney Møller.
Play audiofile

23
24

Operahuset har två scener. En stor scen med plats till 1500 besökare och en liten scen med plats för 200 besökare.
Play audiofile

Operahuset har to scener. En stor scene med plads til 1500 publikummer, og en lille scene med plads til 200 publikummer.
Play audiofile

25
26

Skådespelshuset på Kvasthusbron är också en del av Den Kungliga Teatern. Skådespelshuset är från 2007 och har tre scener som tillsammans kan rymma 950 besökare.
Play audiofile

Skuespilhuset på Kvæsthusbroen er også en del af Det Kongelige Teater. Skuespilhuset er fra 2007 og har tre scener, som tilsammen kan rumme 950 publikummer.
Play audiofile

27
28

Skådespelhuset är byggt i kubiskt stil och påminner mycket om Operahuset i Oslo.
Play audiofile

Skuespilhuset er bygget i kubistisk stil, og minder meget om Operahuset i Oslo.
Play audiofile

29
30

Finns det några vackra teaterbyggnader där du bor?
Play audiofile

Er der flotte teaterbygninger der, hvor du bor?
Play audiofile

31
Den kungliga teatern

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+18: Heje - commons.wikimedia.org
S4: Royal Danish Theatre, 1748
S6: Ukendt - Rosenborgmuseet
S8: Christian Als - kglteater.dk
S10: Niki Dinov - pixabay.com
S12+20+30: Nina Zachariassen
S14: Royal Danish Theatre, 1773
S16: loc.gov / commons.wikimedia.org
S22: Håkan Dahlström - flickr.com
S24: Lars Schmidt - kglteater.dk
S26: Mahlum - commons.wikimedia.org
S28: Martin Künzel - commons.wikimedia.org

Besøg:
https://kglteater.dk
Forrige side Næste side

Pages