Skift
sprog
Play audiofile
Nordens länder
IS DA BM SV KL
2
Norðurlöndin

Atlantbib


Indlæst på svensk af Markus Kanth
Indlæst på íslensku af Margrét Þóra Einarsdóttir
3
4

I denna bok kan du läsa lite om de nordiska länderna och områdena.
Play audiofile

Í þessari bók getur þú lesið örlítið um norrænu löndin og svæðin.
Play audiofile

5
6

På Grönland bor det ca 57 000 människor. Huvudstaden heter Nuuk. Det finns 18 städer och riktigt många byar. Man kan bara bo vid kusten då inlandsisen täcker det mesta av landet.
Play audiofile

Á Grænlandi búa u.þ.b. 57000 manns. Höfuðborgin heitir Nuuk. Þar eru 18 bæir og mjög mörg þorp. Maður getur bara búið við ströndina, þar sem innlandsísinn þekur mestan hluta landsins.
Play audiofile

7
8

De flesta på Grönland är inuiter och talar grönlänkska. Man lär sig också danska, då Grönland är en del av kungariket Danmark.
Play audiofile

Flestir á Gænlandi eru ínúítar og tala grænlensku. Maður lærir líka dönsku, þar sem Grænland er hluti af konungsríkinu Danmörk.
Play audiofile

9
10

Island är Europas mest glesbefolkade självständigt land. Här bor bara 332 000 människor. Islands huvudstad heter Reykjavik.
Play audiofile

Ísland er strjálbýlasta land í Evrópu af sjálfstæðum ríkjum. Hér búa bara um 332.000 manns. Höfuðborg Íslands heitir Reykjavík.
Play audiofile

11
12

Island är en vulkanö som är skapad av lava. Det finns flera aktiva vulkaner på ön.
Play audiofile

Ísland er eldfjallaeyja, mótuð úr hrauni. Það eru mörg virk eldfjöll á eyjunni.
Play audiofile

13
14

Färöarna är en ögrupp på 18 öar. Streymoy (Strömö) är den största ön. Thorshavn är huvudstad. Den ligger på ön Strömö.
Play audiofile

Færeyjar eru eyjaþyrping með 18 eyjum. Straumey er stærsta eyjan. Höfuðborgin heitir Þórshöfn. Hún er á Straumey.
Play audiofile

15
16

På Färöarna bor det 49 000 männiksor. De flesta talar färöiska, men kan också tala danska. Färöarna har en egen flagga.
Play audiofile

Í Færeyjum búa um 49.000 manns. Flestir tala færeysku en geta líka talað dönsku. Færeyjar eiga sinn eigin fána.
Play audiofile

17
18

I Norge bor det 5,2 miljoner människor. Oslo är landets huvudstad och största stad. I Norge talar de flesta norska, men man har två skriftspråk: bokmål och nynorska.
Play audiofile

Í Noregi búa 5.2 milljónir manna. Osló er höfuðborg landsins og stærsti bærinn. Í Noregi tala flestir norsku en það eru tvö ritmál: bókmál og nýnorska.
Play audiofile

19
20

Norge är känt för sina vackra fjordar och berg. Det högsta berget är Galdhöpiggen, som är 2469 m högt.
Play audiofile

Noregur er þekktur fyrir fallegu firðina sína og fjöllin. Hæsta fjallið er Galdhøpiggen sem er 2469 m. hátt.
Play audiofile

21
22

I Danmark bor det 5,6 miljoner människor. De flesta bor i Köpenhamn, som är Danmarks huvudstad.
Play audiofile

Í Danmörku búa 5,6 milljónir manna. Flestir búa í Kaupmannahöfn sem er höfuðborg Danmerkur.
Play audiofile

23
24

Fastlandet heter Jylland. Det är förbundet med Tyskland. De två största öarna heter Själland och Fyn.
Play audiofile

Meginlandið heitir Jótland. Það er tengt Þýskalandi. Tvær stæstu eyjarnar heita Sjáland og Fjón.
Play audiofile

25
26

I Sverige bor det ca 10 miljoner människor. Här talar de flesta svenska. Sverige är det största landet i Skandinavien.
Play audiofile

Í Svíþjóð búa u.þ.b. 10 milljónir manna. Hér tala flestir sænsku. Svíþjóð er stærsta landið í Skandinavíu.
Play audiofile

27
28

De tre största städerna heter Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholm är huvudstad. Sveriges två största öar heter Öland och Gotland. De ligger i Östersjön.
Play audiofile

Þrír stærstu bæirnir heita Stokkhólmur, Gautaborg og Málmey. Stokkhólmur er höfuðborgin. Tvær stærstu eyjar Svíþjóðar heita Gotland og Eyland. Þær eru í Eystrasalti.
Play audiofile

29
30

Finland kallas ofta “de tusen sjöarnas land” därför det är många skogssjöar. Det bor 5,5 miljoner människor i Finland. Huvudstaden heter Helsingfors.
Play audiofile

Finnland er oft kallað ,,land hinna þúsund vatna” því þar eru mörg skógarvötn. Það búa u.þ.b. 5.5 milljónir manna í Finnlandi. Höfuðborgin heitir Helsinki.
Play audiofile

31
32

De flesta talar finska, som är mycket annorlunda mot de andra nordiska språken. Men 300 000 finnar talar svenska.
Play audiofile

Flestir tala finnsku sem er mjög ólík hinum norðurlanda tungumálunum. Næstum því 300.000 finnar tala sænsku.
Play audiofile

33
34

Åland består av över 6500 öar. Öarna hör till Finland, men har självstyre. Huvudstaden heter Mariehamn.
Play audiofile

Áland samanstednur af rúmlega 6500 eyjum. Eyjarnar tilheyra Finnlandi en hafa sjálfstjórn. Höfuðborgin heitir Mariuhöfn.
Play audiofile

35
36

På Ålandsöarna bor det ca 26 500 människor. De flesta talar svenska.
Play audiofile

Á Álandseyjum búa um það bil 26.500 manns. Þar tala flestir sænsku.
Play audiofile

37
38

Vet du något annat om de nordiska länderna?
Play audiofile

Veist þú fleira um norrænu löndin?
Play audiofile

39
Nordens länder

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Henry Bredsted - commons.wikimedia.org / S4: S. Solberg J. - commons.wikimedia.org
S6: Nanopixi - commons.wikimedia.org / S8: Kim Hansen - commons.wikimedia.org
S10: Tookapic - pexels.com / S12: Adrian Kirby - pixabay.com
S14: Erik Fløan - commons.wikimedia.org / S16: Matthew Ross - commons.wikimedia.org
S18: Alexandra von Gutthenbach-Lindau - pixabay.com
S20: Kerstin Riemer - pixabay.com / S22: Jens Peter Olesen - pixabay.com
S24: Elias Schäfer - pixabay.com / S26: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S28: Edward Stojakovic - flickr.com / S30: M. Passinen - commons.wikimedia.org
S32: Søren Sigfusson - norden.org / S34: Visitaland.com
S36: Niko Lipsanen - travel.domnik.net / S38: Nordic Council - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fåglar i Sverige
SV BM DA FO IS
2
Fuglar í Svíþjóð

Åk 3 på Frösakullsskolan

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

På sommaren bor blåmesen i skogen och på vintern ser du den vid fågelbordet. Den kan lägga 16 ägg. Blåmesen äter frön, larver och insekter.
Play audiofile

Á sumrin býr Blámeisan í skóginum og á veturna sjáum við hana á fuglabrettinu. Hún getur verpt 16 eggjum. Blámeisa étur froska, lifrur og skordýr.

5
6

Talgoxen är en vanlig fågel som äter talg, frön och insekter. Den lägger 8-10 ägg. Talgoxen är lätt att känna igen på sin gula väst.
Play audiofile

Flotmeisa er algengur fugl sem étur tólg, froska og skordýr. Hún verpir 8-10 eggjum. Flotmeisu er auðvelt að þekkja á gula vestinu.

7
8

Domherren bor långt inne i skogen på sommaren. Hanen är röd på bröstet och svart på huvudet. Domherren äter knoppar, frön och bär.
Play audiofile

Dómpápi býr langt inni í skógi á sumrin. Karlfuglinn er rauður á brjóst og svartur á höfðinu. Dómpápi étur brum, froska og ber.

9
10

Gråsparven är grå på huvudet. Gråsparven äter frön och insekter. Gråsparven lägger 4-8 ägg. Den lever i stora flockar med pilfinken.
Play audiofile

Gráspör er grá á höfðinu. Gráspörin étur froska og skordýr. Gráspörin verpir 4-8 eggjum. Hann lifir í stórum hópum með Grátittlingum.

11
12

Kråkan har en grå kappa med svarta armar. Kråkan kallas också gråkappa. Kråkan äter oftast andra ägg och ungar.
Play audiofile

Krákan er með gráan líkama og svarta vængi. Krákan kallast líka grákápa. Krákan étur oft egg og unga annarra fugla.

13
14

Skatan bygger sitt bo i samma träd år efter år. Den vill bo nära oss människor. Skatan äter insekter, mask, bär, fågelägg och matrester. Den tycker om saker som glänser.
Play audiofile

Skjór byggir hreiður sitt á sama stað ár eftir ár. Hann vill búa nálægt fólki. Skjórinn étur skordýr, orma, ber, fuglaegg og matarafganga.

15
16

Sädesärlan kommer i april. Sädesärlan äter insekter. Den bor i norra Afrika på vintern. Den har en svart haklapp och en lång stjärt som den vippar på.
Play audiofile

Maríuerla kemur í apríl. Maríuerla étur skordýr. Hún býr í Norður- Afríku á veturna. Hún er með svartan smekk og langt stél sem hún ruggar.

17
18

Svanen kan väga 12 kg. Svanen finns både i sjöar och i havet. Svanen äter växter och alger som de plockar på botten. På hösten flyttar svanen till södra Sverige.
Play audiofile

Svanurinn getur vegið 12 kg. Svanurinn finnst bæði á vötnum og sjó. Svanurinn borðar plöntur og þörunga sem hann sækir á botninn. Á haustin flytur hann sig til Suður- Svíþjóðar.

19
20

Staren kommer i mars. Staren är svart med ljusa prickar. Staren äter mask, bär, frön och insekter. Den bor i England på vintern.
Play audiofile

Starinn kemur í mars. Starinn er svartur með ljósa depla. Starinn étur orma, ber, froska og skordýr. Hann býr á Englandi á veturnar.

21
22

Gråtruten liknar fiskmåsen. Gråtruten äter fisk och smådjur. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

Silfurmávurinn líkist Stormmávinum. Silfurmávurinn étur fisk og smádýr. Á haustin flyst hann til Vestur- Evrópu, en margir verða eftir í Svíþjóð.

23
24

Fiskmåsen bor tillsammans i stora grupper, gärna vid havet. Fiskmåsen äter fisk, mask och insekter. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

Stormmávurinn lifir í stórum hópum, gjarnan við hafið. Stormmávurinn étur fisk, orma og skordýr. Á haustin flyst hann til Vestur- Evrópu en margir verða eftir í Svíþjóð.

25
26

Gräsanden finns i sjöar, i havet och i dammar i våra parker. Honan är spräcklig för att inte synas när hon ruvar på sina 8-15 ägg. Gräsanden äter växter och smådjur i vattnet.
Play audiofile

Stokköndin finnst við vötn, á hafinu og í tjörnum í görðunum okkar. Kvenfuglinn er með bletti til að vera ekki sýnileg þegar hún liggur á sínum 8-15 eggjum. Stokköndin borðar plöntur og smádýr í vatninu.

27
28

Göken kommer i maj från Afrika där den bor på vintern. Honan lägger sina ägg i andra fåglars bon. Vi ser den sällan men hör den ofta. Göken ropar ko ko.
Play audiofile

Gaukurinn kemur frá Afríku í maí þar sem hann býr á veturna. Kvenfuglinn leggur egg sín í hreiður annarra fugla. Við sjáum hann sjaldan en heyrum oft í honum. Gaukurinn hrópar kúk, kúk.

29
30

Har du hört göken ropa ko ko?
Play audiofile

Hefur þú heyrt Gaukinn hrópa kúk, kúk?

31
Fåglar i Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Wokandapix - pixabay.com
S4: Magnus Johansson - commons.wikimedia.org
S6: Wim De Graff - pixabay.com
S8: David Mark - pixabay.com
S10: Sanam Maharjan - pixabay.com
S12: Iva Balk - pixabay.com
S14: Pierre-Selim - flickr.com
S16: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S18: Alice Birkin - publicdomainpictures.net
S20: Natalie Chaplin - pixabay.com
S22: Milliways42 - pixabay.com
S24: Unsplash - pixabay.com
S26: Scott Cunningham - publicdomainpictures.net
S28: Stefan Berndtsson - flickr.com
S30: Marian Deacu - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens nationalsånger
NN BM SV DA IS
2
Þjóðsöngvar Norðurlandanna

Atlantbib

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Alla människor har en tillhörighet till ett land eller en folkgrupp. Ofta finns det en flagga, ett språk och en nationalsång som du känner samhörighet med. Här kan du läsa om Nordens nationalsånger.
Play audiofile

Allir hafa rætur til lands eða þjóðarbrots. Oftast er það fáni, tungumál eða þjóðsöngur sem tengir mann. Hér getur þú lesið um þjóðsöngva Norðurlandanna.

5
6

Finlands nationalsång heter "Maamme" (Vårt land). Den var ursprungligen skriven på svenska av Johan Ludvig Runeberg 1848 och översatts till finska 1889 av Paavo Cajander. Melodin är densamma som Estlands nationalsång.
Play audiofile

Þjóðsöngur Finna heitir ,,Maamme” (Okkar land). Upphaflega er hann skrifaður á sænsku af Johan Ludvig Runeber árið 1848 og þýddur á finnsku 1889 af Paavo Cajander. Lagið er sama og þjóðsöngur Eistlands.

7
8

På Åland har man sedan självstyret den 9 juni 1922 sjungit "Ålänningens sång" (Ålændernes låt) denna dag. Den var skriven av John Grandell.
Play audiofile

Á Álandseyjum hefur maður, frá sjálfstjórninni 9. júní 1922, sungið ,,Ålänningens sång” (Söngur Állendinga). Hann er skrifaður af John Grandell.

9
10

I Sverige heter nationalsången “Du gamla du fria”. Den är skriven av Richard Dybeck år 1844.
Play audiofile

Í Svíþjóð heitir þjóðsöngurinn ,,Du gamle, du frie” (Þú gamla, þú frjálsa). Hann er skrifaður af Richard Dybeck árið 1844.

11
12

“Ja, vi elsker dette landet”, (Ja, vi älskar detta land) används som Norges nationalsång. Den har dock aldrig erkänts som nationalsången i Norge. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson 1860.
Play audiofile

,,Ja, vi elsker dette landet” (Já við elskum þetta land) er notað sem þjóðsöngur Noregs. Hann hefur aldrei verið viðurkenndur sem þjóðsöngur Norðmanna. Hann er skrifaður af Bjørnstjerne Bjørnson um 1860.

13
14

Samernas gemensamma nationalsång är skriven av Isak Saba 1906 på nordsamiska. Den är senare översatt till andra samiska språk. Den heter Sámi soga lávlla” (Samerfolketssång). Först år 1986 valdes den som den samiska nationalsången.
Play audiofile

Sameiginlegur þjóðsöngur Sama er skrifaður af Isak Saba árið 1906. Hann er síðar þýddur á önnur samísk tungumál. Hann heitir ,,Sámi soga lávlla” (Söngur Samafólksins). Það var fyrst árið 1986 sem hann var valinn þjóðsöngur Sama.

15
16

I Danmark är den mest använda nationalsången "Der er et yndigt land” “Det är ett härlig land). Den var skriven av Adam Oehlenschläger år 1819. Den andra heter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kung Christian stod vid höga masten) av Johannes Ewald från 1778.
Play audiofile

Í Danmörku er mest notaði þjóðsöngurinn ,,Der er et yndigt land” (þetta er yndislegt land). Hann er skrifaður af Adam Oehlenschläger árið 1819. Hinn heitir ,,Kong Christian stod ved højen Mast” (Konungur Kristján stóð við hátt mastur) skrifaður af Johannes Edwald og er frá 1778.

17
18

"Nunarput utoqqarsuanngoravit" (Vårt gamla land) har sedan 1916 varit Grönlands nationalsång. Den var skriven av Greenlander Henrik Lund.
Play audiofile

,,Nunarput Utoqqarsuanngoravit” (Okkar eldgamla land) hefur verið þjóðsöngur Grænlands frá 1916. Hann er skrifaður af Grænlendingnum Henrik Lund.

19
20

På Färöarna är nationalsången skriven 1906 av Símun av Skarði. Den kallas "Mitt alfagra land" (Du mitt mycket fagra land).
Play audiofile

Á Færeyjum er þjóðsöngurinn skrifaður af Símun av Skarði. Hann heitir ,,Mitt alfagra land” (Mitt alfagra land).

21
22

På Island är nationalsången en psalm från 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Den heter "Lofsöngur" (Lovsång). Först 1983 blev det den officiellt erkänd som Islands nationalsång.
Play audiofile

Á Íslandi er þjóðsöngurinn sálmur, skrifaður af Matthíasi Jochumsson árið 1874. Hann heitir Lofsöngur. Söngurinn var fyrst viðurkenndur í lögum sem þjóðsöngur Íslands 1983.

23
24

Kan du sjunga med i några av de nationalsångerna?
Play audiofile

Getur þú sungið með einhverjum þjóðsöngnum?

25
Nordens nationalsånger

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S4: commons.wikimedia.org
S6-22: norden.org
S24: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången
2
Þú alfagra land mitt- heitir færeyski þjóðsöngurinn

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Zack Ekström
Indlæst på íslensku af Sólveig Alexandra Jónsdóttir
3
4

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

Færeyski þjóðsöngurinn heitir ,,Þú alfagra land mitt.”
Play audiofile

5
6

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

Símon frá Skarði orti þjóðsönginn 1. febrúar 1906.
Play audiofile

7
8

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

Símon frá Skarði lifði frá 1872 til 1942. Hann orti marga fósturjarðssöngva.
Play audiofile

9
10

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

Pétur Alberg skrifaði lagið við þjóðsönginn.
Play audiofile

11
12

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

Þjóðsöngurinn var formlega sunginn í fyrsta skipti þann 26. desember, 2. jóladag, 1907.
Play audiofile

13
14

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

Þjóðsöngurinn hefur þrjú vers.
Play audiofile

15
16

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

Fyrsta versið í þjóðsöngnum hljóðar svo:
Play audiofile

17
18

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

,,Þú alfagra land mitt,
eignin mín kær!
Play audiofile

19
20

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

með blikandi band þitt,
svo björt og svo skær,
Play audiofile

21
22

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

þú tekur í faðm þinn
hvern trygglyndan son.
Play audiofile

23
24

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

Þið ástkæru eyjar,
guð elski þá von,
Play audiofile

25
26

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

er nafn ykkar nefnir
þá nafnfestu efnir.
Play audiofile

27
28

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

Já, guð blessi Færeyjar, mitt land!"
Play audiofile

29
30

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

Hvað veist þú um ykkar þjóðsöng?
Play audiofile

31
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
17 maj - Norges nationaldag
BM DA SV FO IS
2
17. maí þjóðhátíðardagur Noregs

6.trinn, Tanem oppvekstsenter

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Amie Andersson
3
4

17 maj är Norges nationaldag.
Play audiofile

17. maí er þjóðhátíðardagur Noregs.

5
6

Noges konstitution antogs på Eidsvoll, 17 maj 1814. Därför är Norges nationaldag satt till den här dagen.
Play audiofile

Stjórnarskrá Noregs var samþykkt á Eidsvoll, 17. maí 1814. Þess vegna er þjóðhátíðardagurinn þennan dag.

7
8

Norge har varit ett demokratiskt land sedan 1814. Demokrati är ett annat ord för folkstyre.
Play audiofile

Noregur hefur verið lýðræðissamfélag frá 1814. Lýðræði er annað orð yfir þjóðveldi.

9
10

Innan 1814 var det den danske kungen som bestämde över Norge. Danmark styrde över Norge i över 400 år innan landet blev ett självständigt land.
Play audiofile

Danski konungurinn réð ríkjum fram til 1814 í Noregi. Danmörk stjórnaði Noregi í rúm 400 ár áður en það varð sjálfstætt ríki.

11
12

Norges nationaldag firas extra mycket, i förhållande till andra länders nationaldagar. Man går bland annat i barntåg denna dag.
Play audiofile

Þjóðhátíðardagur Norðmanna er fagnað sérstaklega mikið, meira en annarra þjóða. Farið er í barnaskrúðgöngu þennan dag.

13
14

17 maj kallas också “barnens dag” för skolbarn och musikband sjunger och spelar musik i barntåg, över hela landet.
Play audiofile

17. maí kallast líka ,,dagur barnanna” því skólabörn og lúðrasveitir syngja og spila tónlist í skrúðgöngum um allt land.

15
16

Barnen sjunger och spelar norska nationalsånger och andra 17-maj-sånger i tåget. Barntåget i Oslo går förbi slottet, där kungafamiljen vinkar till barnen.
Play audiofile

Börn syngja og spila norsk þjóðlög og aðra 17. maí söngva í skrúðgöngunni. Skrúðganga barnanna í Osló fer fram hjá höllinni þar sem kongungsfjölskyldan veifar til barnanna.

17
18

Studenterna firar att de snart är klara på gymnasieskolan. De går också i ett eget tåg, som vi kallar för studenttåget.
Play audiofile

Stúdentar fagna að bráðum ljúki framhaldsskólanum. Þau fara líka í skrúðgöngu sem við köllum stúdentaskrúðganga.

19
20

Den första Norska nationalsången hette “Vi ere en nasjon vi med” och är skriven av författaren Henrik Wergeland.
Play audiofile

Fyrsti þjóðsöngur Noregs ,,Vi ere en nasjon vi med” er skrifaður af rithöfundinum Henrik Wergeland.

21
22

“Ja, vi elsker dette landet” är nationalsången som vi förknippar mest med 17 maj. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson och börjar så här:
Play audiofile

,,Ja vi elsker dette landet” er þjóðsöngurinn sem við tengjum að mestu við 17. maí. Hann er skrifaður af Bjørnstjerne Bjørnson og byrjar svo:

23
24

“Ja, vi elsker dette landet
som det stiger frem
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem…”
Play audiofile

,,Já, vér elskum ættarlandið
eins og rís við sól,
fjöllum skarað, fjörðum blandið,
frjálst, með þúsund ból...”

25
26

Efter barntåget arrangeras det lekar och aktiviteter för både barn och vuxna.
Play audiofile

Eftir skrúðgöngurnar eru skipulagðir leikir og athafnir fyrir börn og fullorðna.

27
28

Potatislopp, säckhoppning och dragkamp är typiska aktiviteter som genomförs den här dagen.
Play audiofile

Kartöfluhlaup, pokahlap og reipitog eru dæmigerðir leikir sem farið er í þennan dag.

29
30

Glass, korv och läsk är väldigt vanligt att äta mycket av den 17 maj.
Play audiofile

Ís, pylsur og gosdrykkir er algengt að borða mikið af á 17. maí.

31
32

Det är vanligt att göra sig fin denna dag. Många tar på sig kostym eller festdräkt.
Play audiofile

Vaninn er að klæða sig upp á þennan dag. Margir fara í þjóðbúning eða í spariföt.

33
34

Hur firas nationaldagen i ditt land?
Play audiofile

Hvernig er haldið upp á þjóðhátíðardaginn í þínu landi?

35
17 maj - Norges nationaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Anniken Bye
S4: Søren Sigfusson
S6: Jechstra - Nasjonalbiblioteket.no
S8: Stortingsarkivet
S10: Thorvaldsensmuseum.dk
S12+32+34: Isabell Kristiansen
S14: Jan Davis
S16: Morten Johnsen
S18: Sean Hayford Oleary
S20+22+24: Nasjonalbibliotekets bildesamling
S26: Jarl Andreas Andersson
S28: Frøydis Cecilie Kristiansen
S30: Tormod Ulsberg
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Inälvsmat i skolan - en isländsk tradition
IS DA SV
2
Sláturgerð í skólanum- íslensk hefð

Helga Dögg Sverrisdóttir


Indlæst på íslensku af Halldóra Mjöll Hólmgrímsdóttir
3
4

Inälvsmat är höstmat, som lagas under slakttiden. Fram till 1970 lagade alla hem på Island blodkorv och leverkorv på hösten.

Slátur er haustmatur og er búinn til í sláturtíðinni. Fram yfir miðja 20. öld fór sláturgerð fram á hverju heimili á Íslandi.
Play audiofile

5
6

Färre lagar inälvsmat idag, men många gör det fortfarande. Det är vanligt att familjen lagar tillsammans. Många elever lär sig att laga inälvsmat i skolan.

Sláturgerð hefur minnkað í þéttbýli þó svo margir taki slátur. Algengt er að fjölskyldur taki slátur saman. Margir nemendur búa til slátur í skólanum.
Play audiofile

7
8

Inälvsmat innehåller mycket järn och A-vitamin, som är nödvändig, eftersom vi äter mycket pasta och ljust kött, som inte innehåller järn.

Slátur er járn- og A vítamínríkur matur sem er nauðsynleg viðbót vegna mikillar neyslu á pasta og hvítu kjöti sem inniheldur ekkert járn.
Play audiofile

9
10

Inälvsmat är nyttig, god och billig mat. Inälvsmat kallas den mat som vi gör av blod och organ från lamm - blodkorv och leverkorv.

Slátur er hollur, góður og ódýr matur. Slátur er það kallað sem búið er til úr blóði og innyflum lamba, blóðmör og lifrapylsa.
Play audiofile

11
12

Leverkorv är gjort av lever och njure från ett lamm, havregryn, rågmjöl, vatten, mjölk och kryddor.

Lifrapylsa er gerð úr lifur lamba, nýrum, hafragrjónum, rúgmjöli, vatni, mjólk og kryddum.
Play audiofile

13
14

Blodkorv är gjort av blod, fett, rågmjöl, vete, vatten och salt.

Blóðmör er gerð úr blóði, mör, rúgmjöli, hveiti, vatni og salti.
Play audiofile

15
16

Inälvsmaten läggs i lammets magsäck. De sista åren har folk använt plastpåse, när man inte har en magsäck.

Slátrið er sett í keppi sem eru vambir lambsins. Á síðari árum setur fólk slátrið í þar til gerða plastpoka þegar vambir eru ekki til.
Play audiofile

17
18

Följande skall användas när man lagar maten: En stor balja, en stor nål och tjockt garn. Klämmor till att stänga påsarna och fryspåsar.

Fyrir sláturgerð þarf að nota: Góðan bala. Grófa nál og sláturgarn. Klemmur til að loka pokunum. Frystipoka.
Play audiofile

19
20

Fettet skärs i små bitar och körtlarna skärs bort. Levern skärs ner.

Mörinn er brytjaður í smátt en kirtlarnir eru skornir frá og þeim hent. Lifrarnar skornar niður.
Play audiofile

21
22

Blod och leverblandningen rörs samman med händerna. Några gånger smakar den som rör, på blandningen, för att provsmaka.

Blóðmörs- og lifrapylsuhræran er hrærð með höndunum. Stundum smakkar sá sem hrærir blönduna til að finna bragðið.
Play audiofile

23
24

När blandningen är färdig, ska man lägga den i en påse och sy ihop den eller sätta en klämma på och lägga i frysen.

Þegar búið er að setja í keppina eru þeir saumaðir saman eða sett klemma og settir í frystinn.
Play audiofile

25
26

Korvarna kokas innan de äts. Till korvarna äter man potatismos och vit sås.

Slátrið er soðið áður en það er borðað. Maður borðar kartöflumús og jafningi með.
Play audiofile

27
28

Har du lagat inälvsmat med din familj?

Hefur þú búið til slátur með fjölskyldunni?
Play audiofile

29
Inälvsmat i skolan - en isländsk tradition

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Jutta234 - commons.wikimdia.org
S4: Navaro - commons.wikimedia.org
S6+8+10+16+24: Borjarfjarðarskólinn á Hvanneyri
S18: Ólöf Jóhannesdóttir - flickr.com
S12+14++20+22+28: Þelamerkurskóli, Hörgársveit
S26: Salvor Gissurardottir - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Den kungliga teatern
DA IS KL SV
2
Konunglega leikhúsið

Nina Zachariassen

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
Indlæst på íslensku af Bryndís Anna Magnúsdóttir
3
4

Den Kungliga teatern ligger vid Kongens Nytorv i Köpenhamn. Den byggdes år 1748.
Play audiofile

Konunglega leikhúsið er við Kongens Nytorv í Kaupmannahöfn. Það var byggt 1748.
Play audiofile

5
6

Ursprungligen var det uteslutande kungens teater, där endast pjäser utfördes till kungen. Det var Frederick V som var kung.
Play audiofile

Í upphafi var þetta leikhús konungsins þar sem leikrit voru einungis leikin fyrir konunginn. Það var Friðrik 5. sem var konungur.
Play audiofile

7
8

Sedan dess har det blivit hela folkets scen.
Play audiofile

Síðan þá er þetta orðið vettvangur fólksins.
Play audiofile

9
10

På Kungliga teatern kan du uppleva fyra olika konstformer.
Play audiofile

Í konunglega leikhúsinu getur maður upplifað fjóra mismunandi listviðburði.
Play audiofile

11
12

Man kan uppleva både teater, balett, opera och orkesterkonserter.
Play audiofile

Maður getur upplifað leikhús, ballet, óperu og tónleika hljómsveita.
Play audiofile

13
14

Teatern har blivit renoverad flera gånger på grund av brist på utrymme.
Play audiofile

Byggt var við leikhúsið mörgum sinnum vegna plássleysis.
Play audiofile

15
16

På grund av de många renoveringarna blev teatern inte vacker att se på och därför beslutades att bygga en helt ny teater.
Play audiofile

Vegna margra viðbygginga varð leikhúsið ekki eins fallegt að horfa á og maður ákvað því að byggja nýtt.
Play audiofile

17
18

Den nya teatern slutfördes år 1874, och det är den byggnad vi kan se idag på Kongens Nytorv. Utanför sitter Ludvig Holberg och Adam Oehlenschläger som stora statyer.
Play audiofile

Nýja leikhúsið var tilbúið 1874 og það er byggingin sem við sjáum á Kongens Nytorv. Fyrir utan sitja Ludvig Holber og Adam Oehlenschläger sem stórar styttur.
Play audiofile

19
20

Teatern har en enda scen, som vi idag kallar Gamla scenen. Det finns utrymme för 1400 åskådare, och det finns en särskild ingång till kungen.
Play audiofile

Leikhúsið hefur eitt svið sem við í dag köllum gamla sviðið. Hér er pláss fyrir 1400 áhorfendur og sérinngangur fyrir konungsfólkið.
Play audiofile

21
22

2004 fick den Kungliga Teatern ansvaret för Operahuset på Holmen i Köpenhamn av Maersk Mc-Kinney Möller.
Play audiofile

Í 2004 fékk konunglega leikhúsið Óperuhúsið á Holmen í Kaupmannahöfn af Mærsk Mc-Kinney Møller.
Play audiofile

23
24

Operahuset har två scener. En stor scen med plats till 1500 besökare och en liten scen med plats för 200 besökare.
Play audiofile

Óperuhúsið hefur tvö svið. Eitt stórt svið með pláss fyrir 1500 áhorfendur og lítið svið með pláss fyrir 200 áhorfendur.
Play audiofile

25
26

Skådespelshuset på Kvasthusbron är också en del av Den Kungliga Teatern. Skådespelshuset är från 2007 och har tre scener som tillsammans kan rymma 950 besökare.
Play audiofile

Leiklistarhúsið á Kvæsthusbroen er líka hluti af Konunglega leikhúsinu. Leiklistarhúsið er frá 2007 og hefur þrjú svið sem í allt rúmar 950 áhorfendur.
Play audiofile

27
28

Skådespelhuset är byggt i kubiskt stil och påminner mycket om Operahuset i Oslo.
Play audiofile

Leiklistarhúsið er byggt í kúbískum byggingarstíl og minnir um margt á óperuhúsið í Osló.
Play audiofile

29
30

Finns det några vackra teaterbyggnader där du bor?
Play audiofile

Eru flottar leikhúsbygginar þar sem þú býrð?
Play audiofile

31
Den kungliga teatern

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+18: Heje - commons.wikimedia.org
S4: Royal Danish Theatre, 1748
S6: Ukendt - Rosenborgmuseet
S8: Christian Als - kglteater.dk
S10: Niki Dinov - pixabay.com
S12+20+30: Nina Zachariassen
S14: Royal Danish Theatre, 1773
S16: loc.gov / commons.wikimedia.org
S22: Håkan Dahlström - flickr.com
S24: Lars Schmidt - kglteater.dk
S26: Mahlum - commons.wikimedia.org
S28: Martin Künzel - commons.wikimedia.org

Besøg:
https://kglteater.dk
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fåglar i danska trädgårdar 2 - Flyttfåglar
DA SV IS
2
Fuglar í dönskum görðum- Farfuglar

3. b Vonsild Skole

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Sanna Åberg
3
4

I Danmark har vi många flyttfåglar i trädgårdarna. Det är fåglar som flyger till varmare länder under hösten och kommer tillbaka på våren.
Play audiofile

Í Danmörku höfum við marga farfugla í görðunum. Það eru fuglar sem fljúga til heitari landa á haustin og koma aftur á vorin.

5
6

Trädgårdssångaren är en flyttfågel. Den är särskilt känd för sin sång. Trädgårdssångaren är en enfärgad gråbrun fågel, den kan vara svår att upptäcka.
Play audiofile

Garðsöngvarinn er farfugl. Hann þekkist á söng sínum. Garðsöngvarinn er einlitur grábrúnn fugl, sem oft erfitt er að sjá.

7
8

I början av juni lägger trädgårdssångaren 4-5 ägg. Äggen ruvas av båda föräldrarna.
Play audiofile

Í byrjun júní leggur Garðsöngvarinn 4-5 egg. Báðir foreldrar sjá um útungun eggjanna.

9
10

Staren är en mycket vanlig fågel i Danmark. Den livnär sig främst på insekter, maskar och sniglar. Man förknippar staren med “Svart sol”.
Play audiofile

Starrinn er mjög algengur fugl í Danmörku. Hann lifir aðallega á skordýrum, ormum og sniglum. Maður tengir Starann við ,,Svarta sól.”

11
12

“Svart sol” kan ses på hösten och våren, när stora flockar av starar samlas. De bildar fina mönster på himlen. Några gånger kan det finnas upp till en miljon starar i en flock.
Play audiofile

,,Svört sól” sést á vorin og haustin, þegar stórir hópar af Störrum safnast saman. Þeir teikna falleg mynstur á himininn. Einstaka sinnum geta milljón Starrar verið í einum hóp.

13
14

Kungsfågeln är en av Danmarks minsta fåglar. Den är bara 9 cm. Den kan man se i trädgårdar under flytt-tiden.
Play audiofile

Glókollur er minnsti fugl Danmerkur. Hann er aðeins 9 cm. Hann sést í görðum á brottfarartíma.

15
16

I april lägger honan ca 10 ägg och ruvar dem i 15 dagar. Den får ofta två kullar om året.
Play audiofile

Í apríl verpir kvenfuglinn ca.10 eggjum og ungar þeim út á 15 dögum. Fuglinn verpir oft tvisvar á ári.

17
18

Svalan är en flyttfågel och när den dyker upp i Danmark så vet vi att vintern är över. I Danmark finns det tre olika svalarter - backsvala, ladusvala och hussvala.
Play audiofile

Svalan er farfugl og þegar hún kemur til Danmerkur vitum við að veturinn er búinn. Í Danmörku er þrenns konar svölutegundir, Sjósvala, Landsvala, Bæjarsvala.

19
20

Backsvalan är den minsta och lättaste av Danmarks svalor. Den lever mest vid sjöar och åar, där den livnär sig på myggor och andra insekter.
Play audiofile

Sjósvalan er minnst og ljósust af svölunum í Danmörku. Hún lifir mest við vötn og ár, þar sem hún lifir af mýi og öðrum skordýrum.

21
22

Ladusvalan kallas också för farstusvala. Den känns igen på sin metall skinande blå-svarta ovansida och vita undersida.
Play audiofile

Landsvala er líka kölluð forstofusvalan. Hún þekkist á skínandi málm blásvörtu útliti að ofan og hvítum lit að neðan.

23
24

Bysvalen kan man känna igen på den vita undersidan och den mörka ovansidan. Bysvalan bygger för det meste sina bon uppe under takskägget.
Play audiofile

Bæjarsvölu þekkir maður á hvíta litnum að neðan og þeim dökka að ofan. Bæjarsvalan býr oftast til hreiður að í þakskekkjum.

25
26

Det finns ett danskt ordspråk och talesätt som innerhåller ordet svala t.ex.: "En svala gör ingen sommar" och "När svalorna flyger lågt, kommer det att bli regn."
Play audiofile

Það finnst talmáti í Danmörku og málshættir þar sem svalan kemur fyrir, t.d. ,,Ein svala kemur ekki með sumarið” og ,,Þegar svölurnar fljúga lágt kemur rigning.”

27
28

Vad tror du att ordspråket betyder?
Play audiofile

Hvað heldur þú að málshættirnir þýði?

29
Fåglar i danska trädgårdar 2 - Flyttfåglar

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Rihaji - pixabay.com
S4: Eredoa - pixabay.com
S6: Michael Sveikutis - flickr.com
S8: Billy Lindblom - flickr.com
S10: Marton Berntsen - commons.wikimedia.org
S12: Christoffer A Rasmussen - commons.wikimedia.org
S14: Frank Vassen - flickr.com
S16: Francis Orpen Morris (1810-1893)
S18: maxpixel.freegreatpicture.com
S20: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S22: Stig Nygaard - flickr.com
S24: Estormiz - commons.wikimedia.org
S26: Juan de Vojníkov - commons.wikimedia.org
S28: Bishnu Sarangi - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Havet omkring Halmstad
SV IS DA
2
Hafið kringum Halmstad

Klass 2 - Frösakullsskolan

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Alexander Andersson
3
4

Det mesta av livet i havet finns längs stränderna. Här på västkusten i Sverige trivs tång och alger, och många havsdjur lever bland tången.
Play audiofile

Mesta líf hafsins finnst við strendurnar. Við vesturströnd Svíþjóðar má finna þang og þörunga. Mörg sjávardýr lifa meðal þangsins.

5
6

Räkor ser ut som små kräftor. De har långa och tunna antenner. De kan bli 15 cm långa. Man fiskar mycket räkor vid västkusten i Sverige.
Play audiofile

Rækjur líta út eins og litlir krabbar. Þær hafa langa og fína fálmara. Þær geta orðið 15 cm langar. Við vesturströnd Svíþjóðar veiðist mikið af rækju.

7
8

En hummer lever i saltvatten på 10-30 meters djup. I Sverige finns den i Skagerack och Kattegatt. Man får bara fiska hummer med hummertina. Hummern är en delikatess som ätes kokt, gratinerad eller som hummersoppa.
Play audiofile

Humar lifir í saltvatni á 10-30 metra dýpi. Í Svíþjóð finnst hann í Skagerack og Kattegat. Það má bara veiða humar með humargildru. Humarinn er lostæti sem maður borðar soðinn, gratíneraðan eða í humarsúpu.

9
10

Kräftan är grönsvart, 15 cm lång och den har 10 ben. Den äter fisk, smådjur och döda djur av alla slag. När man kokar en kräfta blir den röd. I Sverige har vi fest och äter kräftor med början i augusti. Det kallas kräftskiva.
Play audiofile

Krabbinn er grásvartur, 15 cm langur og hefur 10 fætur. Hann étur fisk, smádýr og dauð dýr af öllu tagi. Þegar maður sýður krabbann verður hann rauður. Í Svíþjóð höldum við veislu í byrjun ágúst þar sem við borðum krabba. Þetta kallast ,,kräftskiva.”

11
12

Strandkrabban är grönaktig och fläckig på skalet. Krabbor äter räkor och musslor. Honan får vakta sina ägg i 7-9 månader innan de kläcks.
Play audiofile

Strandkrabbi er grænleitur og með flekkótta skel. Krabbar éta rækju og múslinga. Kvendýrið vaktar eggin í 7-9 mánuði áður en þau klekjast út.

13
14

Röd brännmanet kan man finna på den svenska västkusten. Maneten har tentakler som utsöndrar ett gift som vid beröring kan kännas obehagligt eller smärtsamt. Den bränns inte på ovansidan.
Play audiofile

Rauð marglyttu finnst við vesturströnd Svíþjóðar. Marglyttan hefur kirtla sem senda frá sér eitur og við snertingu koma fram óþægindi eða verkur. Efsti hlutinn brennir ekki.

15
16

Öronmaneten kallas också blåmanet och är den vanligaste maneten i Sverige. Den blir 25 cm och är lite blåaktig i färgen. Maneten äter fisklarver och hoppkräftor.
Play audiofile

Blá marglytta kallast líka bláglytta og er algengasta tegundin í Svíþjóð. Hún verður 25 cm og er bláleit. Marglyttan borðar fisklirfur og krabbaflær.

17
18

Laxen är Hallands landskapsdjur. Laxen lever i våra hav och åar. Man kan fiska lax med kastspö eller nät. Den största man har fiskat vägde 36 kilo.
Play audiofile

Laxinn er Hallands landdýr. Laxinn lifir í hafinu og í ám. Hægt er að veiða lax með veiðistöng eða í net. Stærsti fiskurinn sem maður hefur veitt vóg 36 kíló.

19
20

Torsken äter krabbor, sjöstjärnor, sill och musslor. Torsk betyder torr fisk. Förr i tiden torkade man torsken, men idag lägger vi den i frysen. Fiskpinnar är gjorda av torsk.
Play audiofile

Þorskurinn étur krabba, krossfisk, síld og múslinga. Þorskur þýðir þurr fiskur. Áður fyrr þurrkaði maður þorskinn en í dag er hann frystur. Fiskistangir eru gerðar úr þorski.

21
22

Rödspättan är en plattfisk. Den gräver ner sig i sanden på dagen. På natten simmar den på botten och äter kräftor, musslor och sjöstjärnor.
Play audiofile

Rauðsprettan er flatfiskur. Hann grefur sig í sand á daginn. Á næturnar syndir hann við botninn og étur krabba, múslinga og krossfiska.

23
24

Vilka djur finns i ditt hav?
Play audiofile

Hvaða dýr finnur þú í hafinu í kringum þig?

25
Havet omkring Halmstad

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+24: Lisa Borgström
S6: Commons.wikimedia.org
S8: Bart Braun - commons.wikimedia.org
S10: Pxhere.com
S12: D. Hazerli - commons.wikimedia.org
S14: Jim G - flickr.com
S16: Cherie1212 - pixabay.com
S18: Hans-Petter Fjeld - commons.wikimedia.org
S20: Pixabay.com
S22: 4028mdk09 - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Den kungliga teatern
DA IS KL SV
2
Konunglega leikhúsið

Nina Zachariassen

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
Indlæst på íslensku af Bryndís Anna Magnúsdóttir
3
4

Den Kungliga teatern ligger vid Kongens Nytorv i Köpenhamn. Den byggdes år 1748.
Play audiofile

Konunglega leikhúsið er við Kongens Nytorv í Kaupmannahöfn. Það var byggt 1748.
Play audiofile

5
6

Ursprungligen var det uteslutande kungens teater, där endast pjäser utfördes till kungen. Det var Frederick V som var kung.
Play audiofile

Í upphafi var þetta leikhús konungsins þar sem leikrit voru einungis leikin fyrir konunginn. Það var Friðrik 5. sem var konungur.
Play audiofile

7
8

Sedan dess har det blivit hela folkets scen.
Play audiofile

Síðan þá er þetta orðið vettvangur fólksins.
Play audiofile

9
10

På Kungliga teatern kan du uppleva fyra olika konstformer.
Play audiofile

Í konunglega leikhúsinu getur maður upplifað fjóra mismunandi listviðburði.
Play audiofile

11
12

Man kan uppleva både teater, balett, opera och orkesterkonserter.
Play audiofile

Maður getur upplifað leikhús, ballet, óperu og tónleika hljómsveita.
Play audiofile

13
14

Teatern har blivit renoverad flera gånger på grund av brist på utrymme.
Play audiofile

Byggt var við leikhúsið mörgum sinnum vegna plássleysis.
Play audiofile

15
16

På grund av de många renoveringarna blev teatern inte vacker att se på och därför beslutades att bygga en helt ny teater.
Play audiofile

Vegna margra viðbygginga varð leikhúsið ekki eins fallegt að horfa á og maður ákvað því að byggja nýtt.
Play audiofile

17
18

Den nya teatern slutfördes år 1874, och det är den byggnad vi kan se idag på Kongens Nytorv. Utanför sitter Ludvig Holberg och Adam Oehlenschläger som stora statyer.
Play audiofile

Nýja leikhúsið var tilbúið 1874 og það er byggingin sem við sjáum á Kongens Nytorv. Fyrir utan sitja Ludvig Holber og Adam Oehlenschläger sem stórar styttur.
Play audiofile

19
20

Teatern har en enda scen, som vi idag kallar Gamla scenen. Det finns utrymme för 1400 åskådare, och det finns en särskild ingång till kungen.
Play audiofile

Leikhúsið hefur eitt svið sem við í dag köllum gamla sviðið. Hér er pláss fyrir 1400 áhorfendur og sérinngangur fyrir konungsfólkið.
Play audiofile

21
22

2004 fick den Kungliga Teatern ansvaret för Operahuset på Holmen i Köpenhamn av Maersk Mc-Kinney Möller.
Play audiofile

Í 2004 fékk konunglega leikhúsið Óperuhúsið á Holmen í Kaupmannahöfn af Mærsk Mc-Kinney Møller.
Play audiofile

23
24

Operahuset har två scener. En stor scen med plats till 1500 besökare och en liten scen med plats för 200 besökare.
Play audiofile

Óperuhúsið hefur tvö svið. Eitt stórt svið með pláss fyrir 1500 áhorfendur og lítið svið með pláss fyrir 200 áhorfendur.
Play audiofile

25
26

Skådespelshuset på Kvasthusbron är också en del av Den Kungliga Teatern. Skådespelshuset är från 2007 och har tre scener som tillsammans kan rymma 950 besökare.
Play audiofile

Leiklistarhúsið á Kvæsthusbroen er líka hluti af Konunglega leikhúsinu. Leiklistarhúsið er frá 2007 og hefur þrjú svið sem í allt rúmar 950 áhorfendur.
Play audiofile

27
28

Skådespelhuset är byggt i kubiskt stil och påminner mycket om Operahuset i Oslo.
Play audiofile

Leiklistarhúsið er byggt í kúbískum byggingarstíl og minnir um margt á óperuhúsið í Osló.
Play audiofile

29
30

Finns det några vackra teaterbyggnader där du bor?
Play audiofile

Eru flottar leikhúsbygginar þar sem þú býrð?
Play audiofile

31
Den kungliga teatern

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+18: Heje - commons.wikimedia.org
S4: Royal Danish Theatre, 1748
S6: Ukendt - Rosenborgmuseet
S8: Christian Als - kglteater.dk
S10: Niki Dinov - pixabay.com
S12+20+30: Nina Zachariassen
S14: Royal Danish Theatre, 1773
S16: loc.gov / commons.wikimedia.org
S22: Håkan Dahlström - flickr.com
S24: Lars Schmidt - kglteater.dk
S26: Mahlum - commons.wikimedia.org
S28: Martin Künzel - commons.wikimedia.org

Besøg:
https://kglteater.dk
Forrige side Næste side

Pages