Skift
sprog
Play audiofile
Lukas Graham - ett danskt band
DA SV IS
2
Lukas Graham- dönsk hljómsveit

Ella Knudsen, Emma Lund og Victoria Wellendorph - 5. kl. Filipskolen

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Ellie Stache
Indlæst på íslensku af Svavar Máni Geislason
3
4

Lukas Forchhamme är född den 18 september 1988. Många tror han heter Lukas Graham men egentligen är det namnet på hans band.
Play audiofile

Lukas Forchhamme er fæddur 18. september 1988. Margir halda að hann heiti Lukas Graham, en það eiginlega nafn hljómsveitarinnar.
Play audiofile

5
6

Lukas Forchhammer är halvdansk och halvirländsk. Graham är hans fars irländska efternamn. Därför heter bandet Lukas Graham.
Play audiofile

Lukas Forchhammer er hálfur Dani og hálfur Íri. Graham er eftirnafn föður hans sem er írskt. Þess vegna heitir hljómsveitin Lukas Graham.
Play audiofile

7
8

Bandet består förutom Lukas av trummisen Mark Falgren, basisten Magnus Larsson och pianisten Morten Ristorp. Tidigare har keyboardspelarna Anders Kirk och Kasper Daugaard också spelat som pianister.
Play audiofile

Hljómsveitina skipa, fyrir utan Lukas, trommuleikarinn Mark Falgren, bassaleikarinn Magnus Larsson og píanóleikarinn Morten Ristorp. Hljómborðsleikarinn Anders Kirk og Kasper Daugaard spiluðu áður sem píanóleikarar.
Play audiofile

9
10

Lukas Forchhammer är uppvuxen i fristaden Christiania i Köpenhamn. Den berömda danska konstnären och författaren Kim Fupz Aakeson är farbror till Lukas.
Play audiofile

Lukas Forchhammer ólst upp í frístaðnum Kristjaníu í Kaupamannahöfn. Teiknarinn og rithöfundur Kim Fupz Aakeson er frændi Lukasar sem er þekktur.
Play audiofile

11
12

Lukas har sjungit i pojkkör i många år och blev tidigt barnskådespelare. Han blev känd i rollen som Grunk i filmen "Krummerne". Han har också använt sin röst till flera tecknade filmer i Danmark.
Play audiofile

Lukas hefur sungið í drengjakór til margra ára og varð snemma barnaleikari. Hann varð þekktur í hlutverki Grunk í myndinni ,,Krummarnir”. Hann hefur talað inn á margar teiknimyndir í Danmörku.
Play audiofile

13
14

Bandets första album heter “Lukas Graham” och det andra albumet heter ”Blue Album”.
Play audiofile

Fyrsta plötualbúm hljómsveitarinnar heitir ,,Lukas Graham” og annað plötualbúmið heitir ,,Blue Album.”
Play audiofile

15
16

Lukas Forchhammer talar om personliga upplevelser i hans låtar. "7 years" är en låt till ära till sin far som dog mycket plötsligt.
Play audiofile

Lukas Forchhammer segir frá persónulegri reynslu í lögum sínum. ,,7 years” er lag til heiðurs pabba hans sem dó skyndilega.
Play audiofile

17
18

År 2015 rankades Lukas Grahams Blue Album på 1: a plats för de 40 populäraste albumen i Danmark. Lukas Graham erbjöds sju miljoner kronor, som de sa nej till för att behålla rättigheterna till sina låtar.
Play audiofile

Árið 2015 var plötualbúm Lukas Grahams, bláa albúmið, í 1. sæti meðal 40 vinsælustu albúma í Danmörku. Lukas Graham fékk tilboð upp á 7 milljónir króna, sem þeir sögðu nei við, til að halda höfundarétti laganna.
Play audiofile

19
20

Lukas Graham har vunnit många danska priser och har blivit nominerad till flera internationella. Både Grammy och MTV Awards.
Play audiofile

Lukas Graham hefur unnið mörg dönsk verðlaun og verið tilnefnd til alþjóðlegra verðlauna. Bæði Grammy og MTV Awards.
Play audiofile

21
22

I september 2016 blev Lukas pappa då han tillsammans med sin flickvän fick lilla Viola.
Play audiofile

Í september 2016 varð Lukas pabbi þegar hann eignaðist Viola litlu með kærustu sinni.
Play audiofile

23
24

Känner du till någon låt med Lukas Graham?
Play audiofile

Þekkir þú lag með Lukas Graham?
Play audiofile

25
Lukas Graham - ett danskt band

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Vimeo.com
S4: Warner Bros. Records - commons.wikimedia.org
S6: Stefan Schweihofer - pixabay.com
S8: Krd - commons.wikimedia.org
S10: Arnaud DG - flickr.com
S12: Anne-Marie Rridderhof - pixabay.com
S14: Copenhagen Records - commons.wikimedia.org
S16: Pixabay.com
S18: Jazzael - pixabay.com
S20: Maxpixel.freegreatpicture.com
S22: Paulae - commons.wikimedia.org
S24: Tore Sætre - commons.wikimedia.org
S26: Jessicaameadowss - instagram.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Dinosaurier - Skräcködlor
SV IS DA
2
Dínósárar- Risaeðlur

Klass 2 Frösakullsskolan

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Jakob Norberg
Indlæst på íslensku af Birta María Vilhjálmsdóttir
3
4

Dinosaurierna är de mest berömda och de största kräldjuren som levt på jorden. De hade kraftiga ben och långa svansar. Det fanns både köttätare och växtätare bland dinosaurierna.
Play audiofile

Risaeðlurnar eru þekktustu og stærstu hryggdýr sem hafa lifað á jörðinni. Þær höfðu kröftuga fætur og langan hala. Það fundust bæði kjötætur og jurtaætur meðal dínósárana.
Play audiofile

5
6

Allosaurus var 4-6 meter hög och vägde 1-2 ton. Man tror att de var asätare och att de jagade i flock eftersom de var tunga och klumpiga. Den hade korta framben och långa bakben.
Play audiofile

Skolleðla var 4-6 metra há og vóg 1-2 tonn. Áður var talið að þær væru hræætur og veiddu í flokkum því að þær voru þungar og klunnalegar. Þær höfðu stuttar framfætur og langar afturfætur.
Play audiofile

7
8

Albertosaurus levde i Nordamerika för 70 miljoner år sedan. Man tror att Albertosaurus senare utvecklades till Tyrannosaurus Rex.
Play audiofile

Atlaseðla lifði í Norður Ameríku fyrir 70 milljónum ára. Talið er að Atlaseðlan hafi þróast í Ógnareðlur.
Play audiofile

9
10

Giganotosaurus betyder gigantisk sydlig ödla. Den kunde bli 15 meter lång och väga 8 ton. Den var större än en T-Rex. Djurets skalle kunde bli 1,5 meter långt och man tror att den kunde springa 30 km/h.
Play audiofile

Jötuneðla þýðir risa suðureðla. Hún gat orðið 15 metra löng og vegið 8 tonn. Hún var stærri en Grameðlan. Höfuðkúpan gat orðið 1,5 meter löng og menn halda að hún hafi getað hlaupið á 30 km. hraða.
Play audiofile

11
12

Spinosaurus var en enormt stor fiskätande dinosaurie som levde vid vattnet under kritaperioden. Man tror att den kunde bli 15 meter lång och väga 7,5 ton.
Play audiofile

Þorneðla var óhemju stór fiskæta sem lifði við vatn á Krítartímabilinu. Talið er að hún hafi verið 15 metra löng og vegið um 7,5 tonn.
Play audiofile

13
14

Carcharodontosaurus är ett av de största rovdjuren som man känner till. Den levde under kritaperioden för cirka 100 miljoner år sedan. Den upptäcktes 1920.
Play audiofile

Háfstanneðla er ein af stærstu rándýrum sem við þekkjum. Hún lifði á Krítar- tímabilinu fyrir um 100 milljónum ára. Hún uppgötvaðist 1920.
Play audiofile

15
16

Tyrannosaurus Rex kallas också T-Rex. Det är den mest kända skräcködlan. Den var 13 meter lång och 5 meter hög. Deras tänder kunde bli 15 cm långa. Den åt mest döda djur men kunde även döda djur med sina vassa klor och fasansfulla gap.
Play audiofile

Grameðla kallast líka T-Rex. Hún er þekktasta risaeðlan. Eðlan var 13 metra löng og 5 metrar á hæð. Tennur hennar gátu orðið 15 cm langar. Eðlan át dauð dýr en gat drepið dýr með sínum beittu klóm og óhugalega kjafti.
Play audiofile

17
18

Dinosaurierna levde på jorden i 150 miljoner år. De flesta skräcködlorna levde under perioderna Trias, Jura och Krita. Forskarna vet inte säkert varför de dog ut för 65 miljoner år sedan.
Play audiofile

Risaeðlurnar lifðu á jörðinni í 150 milljón ár. Flestar risaeðlurnar lifðu á tímabilunum Trías, Júra og Krita. Fræðimenn vita ekki hvers vegna þær dóu út fyrir 65 milljónum ára.
Play audiofile

19
20

Har det funnits dinosaurier där du bor?
Play audiofile

Hafa fundist risaeðlur þar sem þú býrð?
Play audiofile

21
Dinosaurier - Skräcködlor

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: pxhere.com
S4: maxpixel.freegreatpicture.com
S6: DinoTeam - commons.wikimedia.org
S8: D'Arcy Norman - commons.wikimedia.org
S10: commons.wikimedia.org
S12: Julian Johnson - commons.wikimedia.org
S14: Matthew Deery - flickr.com
S16+20: Pixabay.com
S18: ScottRobertAnselmo - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Dinosaurier - Skräcködlor
SV IS DA
2
Dínósárar- Risaeðlur

Klass 2 Frösakullsskolan

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Jakob Norberg
Indlæst på íslensku af Birta María Vilhjálmsdóttir
3
4

Dinosaurierna är de mest berömda och de största kräldjuren som levt på jorden. De hade kraftiga ben och långa svansar. Det fanns både köttätare och växtätare bland dinosaurierna.
Play audiofile

Risaeðlurnar eru þekktustu og stærstu hryggdýr sem hafa lifað á jörðinni. Þær höfðu kröftuga fætur og langan hala. Það fundust bæði kjötætur og jurtaætur meðal dínósárana.
Play audiofile

5
6

Allosaurus var 4-6 meter hög och vägde 1-2 ton. Man tror att de var asätare och att de jagade i flock eftersom de var tunga och klumpiga. Den hade korta framben och långa bakben.
Play audiofile

Skolleðla var 4-6 metra há og vóg 1-2 tonn. Áður var talið að þær væru hræætur og veiddu í flokkum því að þær voru þungar og klunnalegar. Þær höfðu stuttar framfætur og langar afturfætur.
Play audiofile

7
8

Albertosaurus levde i Nordamerika för 70 miljoner år sedan. Man tror att Albertosaurus senare utvecklades till Tyrannosaurus Rex.
Play audiofile

Atlaseðla lifði í Norður Ameríku fyrir 70 milljónum ára. Talið er að Atlaseðlan hafi þróast í Ógnareðlur.
Play audiofile

9
10

Giganotosaurus betyder gigantisk sydlig ödla. Den kunde bli 15 meter lång och väga 8 ton. Den var större än en T-Rex. Djurets skalle kunde bli 1,5 meter långt och man tror att den kunde springa 30 km/h.
Play audiofile

Jötuneðla þýðir risa suðureðla. Hún gat orðið 15 metra löng og vegið 8 tonn. Hún var stærri en Grameðlan. Höfuðkúpan gat orðið 1,5 meter löng og menn halda að hún hafi getað hlaupið á 30 km. hraða.
Play audiofile

11
12

Spinosaurus var en enormt stor fiskätande dinosaurie som levde vid vattnet under kritaperioden. Man tror att den kunde bli 15 meter lång och väga 7,5 ton.
Play audiofile

Þorneðla var óhemju stór fiskæta sem lifði við vatn á Krítartímabilinu. Talið er að hún hafi verið 15 metra löng og vegið um 7,5 tonn.
Play audiofile

13
14

Carcharodontosaurus är ett av de största rovdjuren som man känner till. Den levde under kritaperioden för cirka 100 miljoner år sedan. Den upptäcktes 1920.
Play audiofile

Háfstanneðla er ein af stærstu rándýrum sem við þekkjum. Hún lifði á Krítar- tímabilinu fyrir um 100 milljónum ára. Hún uppgötvaðist 1920.
Play audiofile

15
16

Tyrannosaurus Rex kallas också T-Rex. Det är den mest kända skräcködlan. Den var 13 meter lång och 5 meter hög. Deras tänder kunde bli 15 cm långa. Den åt mest döda djur men kunde även döda djur med sina vassa klor och fasansfulla gap.
Play audiofile

Grameðla kallast líka T-Rex. Hún er þekktasta risaeðlan. Eðlan var 13 metra löng og 5 metrar á hæð. Tennur hennar gátu orðið 15 cm langar. Eðlan át dauð dýr en gat drepið dýr með sínum beittu klóm og óhugalega kjafti.
Play audiofile

17
18

Dinosaurierna levde på jorden i 150 miljoner år. De flesta skräcködlorna levde under perioderna Trias, Jura och Krita. Forskarna vet inte säkert varför de dog ut för 65 miljoner år sedan.
Play audiofile

Risaeðlurnar lifðu á jörðinni í 150 milljón ár. Flestar risaeðlurnar lifðu á tímabilunum Trías, Júra og Krita. Fræðimenn vita ekki hvers vegna þær dóu út fyrir 65 milljónum ára.
Play audiofile

19
20

Har det funnits dinosaurier där du bor?
Play audiofile

Hafa fundist risaeðlur þar sem þú býrð?
Play audiofile

21
Dinosaurier - Skräcködlor

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: pxhere.com
S4: maxpixel.freegreatpicture.com
S6: DinoTeam - commons.wikimedia.org
S8: D'Arcy Norman - commons.wikimedia.org
S10: commons.wikimedia.org
S12: Julian Johnson - commons.wikimedia.org
S14: Matthew Deery - flickr.com
S16+20: Pixabay.com
S18: ScottRobertAnselmo - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Havet omkring Halmstad
SV IS DA
2
Hafið kringum Halmstad

Klass 2 - Frösakullsskolan

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Alexander Andersson
3
4

Det mesta av livet i havet finns längs stränderna. Här på västkusten i Sverige trivs tång och alger, och många havsdjur lever bland tången.
Play audiofile

Mesta líf hafsins finnst við strendurnar. Við vesturströnd Svíþjóðar má finna þang og þörunga. Mörg sjávardýr lifa meðal þangsins.

5
6

Räkor ser ut som små kräftor. De har långa och tunna antenner. De kan bli 15 cm långa. Man fiskar mycket räkor vid västkusten i Sverige.
Play audiofile

Rækjur líta út eins og litlir krabbar. Þær hafa langa og fína fálmara. Þær geta orðið 15 cm langar. Við vesturströnd Svíþjóðar veiðist mikið af rækju.

7
8

En hummer lever i saltvatten på 10-30 meters djup. I Sverige finns den i Skagerack och Kattegatt. Man får bara fiska hummer med hummertina. Hummern är en delikatess som ätes kokt, gratinerad eller som hummersoppa.
Play audiofile

Humar lifir í saltvatni á 10-30 metra dýpi. Í Svíþjóð finnst hann í Skagerack og Kattegat. Það má bara veiða humar með humargildru. Humarinn er lostæti sem maður borðar soðinn, gratíneraðan eða í humarsúpu.

9
10

Kräftan är grönsvart, 15 cm lång och den har 10 ben. Den äter fisk, smådjur och döda djur av alla slag. När man kokar en kräfta blir den röd. I Sverige har vi fest och äter kräftor med början i augusti. Det kallas kräftskiva.
Play audiofile

Krabbinn er grásvartur, 15 cm langur og hefur 10 fætur. Hann étur fisk, smádýr og dauð dýr af öllu tagi. Þegar maður sýður krabbann verður hann rauður. Í Svíþjóð höldum við veislu í byrjun ágúst þar sem við borðum krabba. Þetta kallast ,,kräftskiva.”

11
12

Strandkrabban är grönaktig och fläckig på skalet. Krabbor äter räkor och musslor. Honan får vakta sina ägg i 7-9 månader innan de kläcks.
Play audiofile

Strandkrabbi er grænleitur og með flekkótta skel. Krabbar éta rækju og múslinga. Kvendýrið vaktar eggin í 7-9 mánuði áður en þau klekjast út.

13
14

Röd brännmanet kan man finna på den svenska västkusten. Maneten har tentakler som utsöndrar ett gift som vid beröring kan kännas obehagligt eller smärtsamt. Den bränns inte på ovansidan.
Play audiofile

Rauð marglyttu finnst við vesturströnd Svíþjóðar. Marglyttan hefur kirtla sem senda frá sér eitur og við snertingu koma fram óþægindi eða verkur. Efsti hlutinn brennir ekki.

15
16

Öronmaneten kallas också blåmanet och är den vanligaste maneten i Sverige. Den blir 25 cm och är lite blåaktig i färgen. Maneten äter fisklarver och hoppkräftor.
Play audiofile

Blá marglytta kallast líka bláglytta og er algengasta tegundin í Svíþjóð. Hún verður 25 cm og er bláleit. Marglyttan borðar fisklirfur og krabbaflær.

17
18

Laxen är Hallands landskapsdjur. Laxen lever i våra hav och åar. Man kan fiska lax med kastspö eller nät. Den största man har fiskat vägde 36 kilo.
Play audiofile

Laxinn er Hallands landdýr. Laxinn lifir í hafinu og í ám. Hægt er að veiða lax með veiðistöng eða í net. Stærsti fiskurinn sem maður hefur veitt vóg 36 kíló.

19
20

Torsken äter krabbor, sjöstjärnor, sill och musslor. Torsk betyder torr fisk. Förr i tiden torkade man torsken, men idag lägger vi den i frysen. Fiskpinnar är gjorda av torsk.
Play audiofile

Þorskurinn étur krabba, krossfisk, síld og múslinga. Þorskur þýðir þurr fiskur. Áður fyrr þurrkaði maður þorskinn en í dag er hann frystur. Fiskistangir eru gerðar úr þorski.

21
22

Rödspättan är en plattfisk. Den gräver ner sig i sanden på dagen. På natten simmar den på botten och äter kräftor, musslor och sjöstjärnor.
Play audiofile

Rauðsprettan er flatfiskur. Hann grefur sig í sand á daginn. Á næturnar syndir hann við botninn og étur krabba, múslinga og krossfiska.

23
24

Vilka djur finns i ditt hav?
Play audiofile

Hvaða dýr finnur þú í hafinu í kringum þig?

25
Havet omkring Halmstad

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+24: Lisa Borgström
S6: Commons.wikimedia.org
S8: Bart Braun - commons.wikimedia.org
S10: Pxhere.com
S12: D. Hazerli - commons.wikimedia.org
S14: Jim G - flickr.com
S16: Cherie1212 - pixabay.com
S18: Hans-Petter Fjeld - commons.wikimedia.org
S20: Pixabay.com
S22: 4028mdk09 - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De isländska jultomtarna
2
Íslensku jólasveinarnir

Helga Dögg Sverrisdóttir


Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
Indlæst på íslensku af Halldóra Mjöll Hólmgrímsdóttir
3
4

De isländska jultomtarna är släkt med trollen. Det finns 13. Förr i tiden skrämde de barn och stal från folk. I dag ger de barnen något i skon t.ex. en mandarin, godis eller leksaker. Barnen sätter skon i fönstret 13 dagar före jul. Om de är stygga får de en potatis i skon.
Play audiofile

Íslensku jólasveinarnir eru sagðir af tröllakyni og eru 13. Hér áður fyrr hræddu þeir börn og rændu frá fólki. Í dag gefa þeir börnum í skóinn s.s. mandarínu, nammi og smávægilegt dót. Börnin setja skóinn út í glugga 13 dögum fyrir jól. Séu börn óþekk fá þau kartöflu í skóinn.
Play audiofile

5
6

Jultomtens far heter Leppalúði och mor heter Grýla. Det sägs att Grýla äter stygga barn. Julkatten, som Leppalúður håller, tar barn som inte får nya kläder till jul.
Play audiofile

Pabbi jólasveinanna heitir Leppalúði og mamma þeirra Grýla. Sagan segir að Grýla borði óþekk börn. Jólakötturinn, sem Leppalúði heldur á, tekur börn sem fá ekki ný föt fyrir jólin.
Play audiofile

7
8

Den 12 december börjar jultomten komma till bebodda platser. Den första hette Stekkjastaur. Förr i tiden försökte han suga fårens mjölk i böndernas stall.
Play audiofile

Þann 12. desember byrja jólasveinarnir að koma til byggða. Sá fyrsti heitir Stekkjarstaur og hér áður fyrr reyndi hann oft að sjúga ærnar í fjárhúsum bænda.
Play audiofile

9
10

Den 13 december kommer Giljagaur. Före mjölkmaskinens tid gick han in i stallet och stal skummet i mjölkspannarna.
Play audiofile

13. desember kemur Giljagaur. Áður en mjaltavélar komu til sögu var hann vanur að laumast inn í fjós og stela froðu ofan af mjólkurfötum.
Play audiofile

11
12

Jultomten som kommer den 14 december heter Stúfur för han är den minste. Han stjäler folks stekpannor och äter resterna i dem.
Play audiofile

Jólasveinninn sem kemur 14. desember heitir Stúfur því hann er minnstur jólasveinanna. Hann stelur pönnum fólks og borðar afgangana.
Play audiofile

13
14

Den 15 december kommer Thvörusleikir ner från bergen. Han slickar grötsleven som man har skrapat gröten med.
Play audiofile

Þann 15. desember kemur Þvörusleikir ofan af fjöllum. Hann sleikir þvöruna, sem potturinn var skafinn með.
Play audiofile

15
16

Den 16 december kommer Pottasleikir på besök. Han försöker hitta grytor som inte har diskats för att slicka i sig resterna.
Play audiofile

16. desember mætir Pottasleikir í heimsókn. Hann reyndi að komast í potta, sem var ekki búið að þvo, til að sleikja innan úr þeim restina.
Play audiofile

17
18

Askasleikir kommer den 17 december. Han gömmer sig under sängen. Om någon förr i tiden satte sin tallrik med mat på golvet tog han maten och slickade i sig allt som fanns.
Play audiofile

Askasleikir kemur 17. desember. Hann faldi sig undir rúmi og ef einhver setti ask sinn á gólfið þá greip hann askinn og sleikti allt innan úr honum.
Play audiofile

19
20

Hurðaskellir kommer till husen den 18 december. Han går runt och bankar på dörrar så att folk inte kan sova.
Play audiofile

Hurðaskellir kemur til húsa 18. desember. Hann gengur harkalega um og skellir hurðum svo fólk hefur ekki svefnfrið.
Play audiofile

21
22

Jultomten som kommer den 19 december heter Skyrgámur. Han älskar skräp. Han sökte sig in i skafferiet och åt skräp som fanns kvar.
Play audiofile

Sá sem kemur 19. desember heitir Skyrgámur. Honum þótti skyr svo gott að hann stalst inn í búrið og hámaði í sig skyrið upp úr karinu.
Play audiofile

23
24

Bjúgnakrækir kommer på besök den 20 december. Han älskar att äta tjocka lammkorvar och stal dem som han hittade.
Play audiofile

Bjúgnakrækir heimsækir okkur 20. desember. Honum þótti best að éta bjúgu og pylsur og stal þeim hvar sem hann komst í færi.
Play audiofile

25
26

Den 21 december kommer Gluggagæir på besök. Han är inte så girig med mat som några av hans bröder men han är nyfiken och kikar in i fönstren.
Play audiofile

21. desember kemur Gluggagæir í heimsókn. Hann var ekki eins matgráðugur og sumir bræður hans, en hann er forvitinn og gægist á glugga.
Play audiofile

27
28

Gáttathefur kommer den 22 december. Han har en stor näsa och gillar lukten av tunt "tunnbröd" (laufabrauð) och andra kakor när de bakas till jul.
Play audiofile

Gáttaþefur kemur 22. desember. Hann er með stórt nef og finnst ilmurinn af laufabrauði og kökum góður þegar verið er að baka fyrir jólin.
Play audiofile

29
30

Lilljulafton den 23 december kommer Ketkrókur, som är hungrig efter kött. Han använder alla knep för att hitta kött.
Play audiofile

Á Þorláksmessu, 23. desember, kemur Ketkrókur, sem er sólginn í kjöt. Hann notar öll ráð til að ná sér í kjöt.
Play audiofile

31
32

Kertasnykker kommer på julafton den 24 december. Förr i tiden var ljus sällsynt och värdefullt, och så var det stor glädje när barnen fick sina egna ljus till jul. Därför skulle Kertasnýkir också ha ett ljus.
Play audiofile

Kertasníkir kemur á aðfangadag, 24. desember. Í gamla daga voru kertin sjaldgæf og dýrmæt að mesta gleði barnanna á jólunum var að fá sitt eigið kerti. Og Kertasníki vildi líka kerti.
Play audiofile

33
34

Hur är historien om jultomten i ditt land?
Play audiofile

Hvernig er sagan um jólasveininn í þínu landi?
Play audiofile

35
De isländska jultomtarna

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-34: Þjóminjasafn Íslands

www.thjodminjasafn.is
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Den kungliga teatern
DA IS KL SV
2
Konunglega leikhúsið

Nina Zachariassen

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
Indlæst på íslensku af Bryndís Anna Magnúsdóttir
3
4

Den Kungliga teatern ligger vid Kongens Nytorv i Köpenhamn. Den byggdes år 1748.
Play audiofile

Konunglega leikhúsið er við Kongens Nytorv í Kaupmannahöfn. Það var byggt 1748.
Play audiofile

5
6

Ursprungligen var det uteslutande kungens teater, där endast pjäser utfördes till kungen. Det var Frederick V som var kung.
Play audiofile

Í upphafi var þetta leikhús konungsins þar sem leikrit voru einungis leikin fyrir konunginn. Það var Friðrik 5. sem var konungur.
Play audiofile

7
8

Sedan dess har det blivit hela folkets scen.
Play audiofile

Síðan þá er þetta orðið vettvangur fólksins.
Play audiofile

9
10

På Kungliga teatern kan du uppleva fyra olika konstformer.
Play audiofile

Í konunglega leikhúsinu getur maður upplifað fjóra mismunandi listviðburði.
Play audiofile

11
12

Man kan uppleva både teater, balett, opera och orkesterkonserter.
Play audiofile

Maður getur upplifað leikhús, ballet, óperu og tónleika hljómsveita.
Play audiofile

13
14

Teatern har blivit renoverad flera gånger på grund av brist på utrymme.
Play audiofile

Byggt var við leikhúsið mörgum sinnum vegna plássleysis.
Play audiofile

15
16

På grund av de många renoveringarna blev teatern inte vacker att se på och därför beslutades att bygga en helt ny teater.
Play audiofile

Vegna margra viðbygginga varð leikhúsið ekki eins fallegt að horfa á og maður ákvað því að byggja nýtt.
Play audiofile

17
18

Den nya teatern slutfördes år 1874, och det är den byggnad vi kan se idag på Kongens Nytorv. Utanför sitter Ludvig Holberg och Adam Oehlenschläger som stora statyer.
Play audiofile

Nýja leikhúsið var tilbúið 1874 og það er byggingin sem við sjáum á Kongens Nytorv. Fyrir utan sitja Ludvig Holber og Adam Oehlenschläger sem stórar styttur.
Play audiofile

19
20

Teatern har en enda scen, som vi idag kallar Gamla scenen. Det finns utrymme för 1400 åskådare, och det finns en särskild ingång till kungen.
Play audiofile

Leikhúsið hefur eitt svið sem við í dag köllum gamla sviðið. Hér er pláss fyrir 1400 áhorfendur og sérinngangur fyrir konungsfólkið.
Play audiofile

21
22

2004 fick den Kungliga Teatern ansvaret för Operahuset på Holmen i Köpenhamn av Maersk Mc-Kinney Möller.
Play audiofile

Í 2004 fékk konunglega leikhúsið Óperuhúsið á Holmen í Kaupmannahöfn af Mærsk Mc-Kinney Møller.
Play audiofile

23
24

Operahuset har två scener. En stor scen med plats till 1500 besökare och en liten scen med plats för 200 besökare.
Play audiofile

Óperuhúsið hefur tvö svið. Eitt stórt svið með pláss fyrir 1500 áhorfendur og lítið svið með pláss fyrir 200 áhorfendur.
Play audiofile

25
26

Skådespelshuset på Kvasthusbron är också en del av Den Kungliga Teatern. Skådespelshuset är från 2007 och har tre scener som tillsammans kan rymma 950 besökare.
Play audiofile

Leiklistarhúsið á Kvæsthusbroen er líka hluti af Konunglega leikhúsinu. Leiklistarhúsið er frá 2007 og hefur þrjú svið sem í allt rúmar 950 áhorfendur.
Play audiofile

27
28

Skådespelhuset är byggt i kubiskt stil och påminner mycket om Operahuset i Oslo.
Play audiofile

Leiklistarhúsið er byggt í kúbískum byggingarstíl og minnir um margt á óperuhúsið í Osló.
Play audiofile

29
30

Finns det några vackra teaterbyggnader där du bor?
Play audiofile

Eru flottar leikhúsbygginar þar sem þú býrð?
Play audiofile

31
Den kungliga teatern

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+18: Heje - commons.wikimedia.org
S4: Royal Danish Theatre, 1748
S6: Ukendt - Rosenborgmuseet
S8: Christian Als - kglteater.dk
S10: Niki Dinov - pixabay.com
S12+20+30: Nina Zachariassen
S14: Royal Danish Theatre, 1773
S16: loc.gov / commons.wikimedia.org
S22: Håkan Dahlström - flickr.com
S24: Lars Schmidt - kglteater.dk
S26: Mahlum - commons.wikimedia.org
S28: Martin Künzel - commons.wikimedia.org

Besøg:
https://kglteater.dk
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens tal
2
Tölur Norðurlandanna

Hïngsedaelien skuvle/ Ljungdalens Skola

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Linnea Westerberg
Indlæst på íslensku af Þorgerður Katrín Jónsdóttir
3
4

I norden säger vi tal annorlunda. I denna bok kan du se likheterna och skillnaderna.
Play audiofile

Á Norðurlöndunum segjum við tölurnar ólíkt. Í þessari bók sérðu hvað er líkt og hvað er ólíkt.
Play audiofile

5
6

noll,
ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio.

Play audiofile

núll
einn, tveir, þrír, fjórir, fimm, sex, sjö, átta, níu, tíu.

Play audiofile

7
8

tio, elva, tolv, tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo.
Play audiofile

tíu, ellefu, tólf, þrettán, fjórtán, fimmtán, sextán, sautján, átján, nítján, tuttugu.
Play audiofile

9
10

tjugoett, tjugotvå, tjugotre, tjugofyra, tjugofem, tjugosex, tjugosju, tjugoåtta, tjugonio, trettio.
Play audiofile

tuttugu og einn, tuttugu og tveir, tuttugu og þrír, tuttugu og fjórir, tuttugu og fimm, tuttugu og sex, tuttugu og sjö, tuttugu og átta, tuttugu og níu, þrjátíu.
Play audiofile

11
12

tio, tjugo, trettio, fyrtio, femtio, sextio, sjuttio, åttio, nittio, hundra.
Play audiofile

tíu, tuttugu, þrjátíu, fjörtíu, fimmtíu, sextíu, sjötíu, áttatíu, níutíu, hundrað.
Play audiofile

13
14

hundra, tvåhundra, trehundra, fyrahundra, femhundra, sexhundra, sjuhundra, åttahundra, niohundra, ettusen.
Play audiofile

eitt hundrað, tvö hundruð, þrjú hundruð, fjögur hundruð, fimm hundruð, sex hundruð, sjö hundruð, átta hundruð, níu hundruð, þúsund.
Play audiofile

15
16

ettusen, två tusen, tre tusen, fyra tusen, fem tusen, sex tusen, sju tusen, åtta tusen, nio tusen, tio tusen.
Play audiofile

Þúsund, tvö þúsund, þrjú þúsund, fjögur þúsund, fimm þúsund, sex þúsund, sjö þúsund, átta þúsund, níu þúsund, tíu þúsund.
Play audiofile

17
18

tio tusen, tjugo tusen, trettio tusen...
och
hundra tusen, två hundra tusen, tre hundra tusen...
Play audiofile

tíu þúsund, tuttugu þúsund, þrjátíu þúsund…
og
hundrað þúsund, tvö hundruð þúsund, þrjú hundruð þúsund...
Play audiofile

19
20

en miljon, två miljoner, tre miljoner…
och
en miljard, två miljarder, tre miljarder...
Play audiofile

ein milljón, tvær milljónir, þrjár milljónir...
og
einn milljarður, tveir milljarðar, þrír milljarðar...
Play audiofile

21
22

Prova att räkna till 20 på ett annat språk. Vad är lika och vad är annorlunda?
Play audiofile

Prófaðu að telja upp að 20 á öðru tungumáli. Hvað er eins og hvað er öðruvísi?
Play audiofile

23
Nordens tal

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Dave Bleasdale - flickr.com
S4: Abbey Hendrickson - commons.wikimedia.org
S6: Morten Olsen Haugen - commons.wikimedia.org
S8+14: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Teo - commons.wikimedia.org
S12: Mike - pexels.com
S16: James Cridland - flickr.com
S18: Matt Brown - flickr.com
S20: pxhere.com
S22: Mateusz Dach - pexels.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Sveriges nationalsång
SV DA FO BM IS
2
Þjóðsöngur Svíþjóðar

Klass 4 - Frösakullsskolan

Oversat til íslensku af Margrét Þóra Einarsdóttir (Skngrgi)
Indlæst på svensk af Ida Ivarsson
3
4

Sveriges nationalsång skrevs av Richard Dybeck år 1844. Han skrev texten till en gammal folkmelodi från Västmanland.
Play audiofile

Þjóðsöngur Svíþjóðar var saminn af Richard Dybeck árið 1844. Hann skrifaði textann við gamalt þjóðlag frá Vestmannalandi.

5
6

“Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Play audiofile

“Þú gamla, þú frjálsa, þú fjallkrýnda fold
þú fagra, þú gleðiríka væna
Play audiofile

7
8

Jag hälsar Dig, vänaste land upp på jord,
Play audiofile

Ég heilsa þér ástkæra, ylhýra mold
Play audiofile

9
10

Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.
Play audiofile

Með akra þína, sól og skóga græna
Með akra þína, sól og skóga græna.
Play audiofile

11
12

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden
Play audiofile

Frá hástóli þínum um heiminn forðum bar. Þau hávamál er Æsir megna að segja.
Play audiofile

13
14

Jag vet att Du är och Du blir vad du var.
Play audiofile

Ég veit að þú ert og verður söm og var
Play audiofile

15
16

Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden."
Play audiofile

Já, víst í Norðri vil ég lifa og deyja
Já, víst í Norðri vil ég lifa og deyja.
Play audiofile

17
18

Sveriges kända fotbollsspelare Zlatan Ibrahimovic har gjort en egen version av nationalsången i en reklam för Volvo.
Play audiofile

Frægi sænski fótboltamaðurinn Zlatan Ibrahimovic hefur gert sína eigin útgáfu af þjóðsöngnum í auglýsingu fyrir Volvo.

19
20

Sverige firar nationaldagen den 6 juni. Då sjunger vi nationalsången.
Play audiofile

Þjóðhátíðardagur Svíþjóðar er 6. júní. Þá syngjum við þjóðsönginn.

21
22

Vilken dag firar ni er nationaldag?
Play audiofile

Hvenær er þjóðhátíðardagurinn ykkar?

23
Sveriges nationalsång

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Anton Borgström
S4: L.W. Herrlin - Wikimedia.org
S6: Jennie Kelloniemi
S8+12+14+16: Lisa Borgström
S10: Rudy And Peter Skitterians
S18: Илья Хохлов - Wikimedia.org
S20: Unif - Pixabay.com
S22: Frankie Fouganthin
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danmarks nationalsång
2
Þjóðsöngur Danmerkur

Stefan Åge Hardonk Nielsen

Oversat til íslensku af Baldur Örn Jóhannsson, Smári Freyr Kristjánsson og Júlíus Orri Ágústsson (Skngrgi)
Indlæst på svensk af Max Keinvall
3
4

“Det är ett älskvärt land” är den ena av Danmarks två nationalsånger.
Play audiofile

“Þar ljómar land í ró” er annar af tveimur þjóðsöngvum Danmerkur.

5
6

Den skrevs 1823 av Adam Oehlenschläger.
Play audiofile

Hann var saminn árið 1823 af Adam Oehlenschläger.

7
8

Han var en dansk poet och författare från Köpenhamn. Han levde mellan 1779 - 1850.
Play audiofile

Hann var danskt ljóðskáld og rithöfundur frá Kaupmannahöfn. Hann uppi frá 1779 til 1850.

9
10

Melodin är skriven av H. E. Krøyer. Första versen lyder:
Play audiofile

Lagið var samið af H.E. Krøyer. Fyrsta vers hljómar svona:

11
12

“Det är ett älskvärt land
Som står med breda bokträd,
Play audiofile

“Þar ljómar land í ró
með beykiskóga belti
Play audiofile

13
14

Nära den salta Österstranden
Nära den salta Österstranden.
Play audiofile

við saltan Austursjó
við saltan Eystrasjó.
Play audiofile

15
16

Det buktar sig i backar och dalar,
det heter gamla Danmark,
Play audiofile

Það liðar sig í laut og dal,
og heitir gamla Danmörk,
Play audiofile

17
18

och det är Frejas sal
och det är Frejas sal”
Play audiofile

þar Freyja sinn bjó sal,
já, Freyja sér bjó sal.”
Play audiofile

19
20

När sjunger du ditt lands nationalsång?
Play audiofile

Hvenær syngur þú þjóðsönginn þinn?

21
Danmarks nationalsång

Foto:
S1: David Mark/ SN
S4: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S6: Friedrich Carl Grøger
S8: Det Kongelige Bibliotek
S10: Natalie Gi
S12: Lori Leidig
S14: Werner Detjen
S16: Dirk Brechmann
S18: Ane Cecilie Blichfeldt/ norden.org
S20: Kobby Barda
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kungliga danska slott
DA BM SV IS
2
Konunglegar danskar hallir

Kathrine Lysen, Sophus Lorentzen, Melanie Corydon & Andreas Rosengreen

Oversat til íslensku af Svanhvít Hreinsdóttir
Indlæst på svensk af Simon Tellander
3
4

Det finns många slott i Danmark. Fyra slott är bostadsslott, där kungafamiljen skiftande bor i alla. Andra är idag museer.
Play audiofile

Það finnast margar hallir í Danmörku. Fjórar hallir eru konungshallir þar sem konungsfjölskyldan býr til skiptist. Aðrar hallir eru í dag söfn.

5
6

Amalienborg slott ligger i Köpenhamn. Det byggdes på 1750-talet. Amalienborgs slott är uppkallat efter slottet Sophie Amalienborg, som byggdes av Fredrik III:s hustru drottning Sophie Amalie. Det brann år 1689.
Play audiofile

Höllin Amalienborg er í Kaupmannahöfn. Hún var byggð í kringum 1750. Amalienborgarhöll er nefnd eftir höllinni Sophie Amalienborg, sem Sofie Amalie drottning, eiginkona Friðriks 3. lét byggja. Höllin brann 1689.

7
8

År 1794 flyttade den danska kungafamiljen in på Amalienborg. Amalienborg är uppdelad i fyra herrgårdar. På slottet kan du se Livgarden, som passar kungafamiljen. Arkitekten, som designade Amalienborg, hette Nicolai Eigtved.
Play audiofile

Árið 1794 flutti danska konungsfjölskyldan inn í Amalienborg. Amalienborg er skipt í fjórar hallir. Við höllina getur maður séð lífverðina sem passa konungsfjölskylduna. Arkitektinn sem teiknaði Amalienborg hé Nicolai Eigtved.

9
10

Fredensborg slott stod färdigt år 1724, som jaktslott för Fredrik IV. Det sägs att han själv ritade det. Det är idag det näst mest använda slottet av kungafamiljen.
Play audiofile

Höllin Fredensborg var tilbúin árið 1724 sem veiðihöll fyrir Friðrik 4. Það er sagt að hann hafi teiknað hana sjálfur. Hún er í dag önnur mest notaða höllin hjá konungsfjölskyldunni.

11
12

Vid stadsbesök på Fredensborgs slott finns det en tradition, att besökarna ska skriva sina namn på ett av slottets fönster med en diamant.
Play audiofile

Við opinberar heimsóknir í Fredensborgarhöll er hefð fyrir því að gestirnar eiga að skrifa nafnið sitt með demanti á rúðu í höllinni.

13
14

Marselisborg slott ligger i Århus. Det är idag sommarboende för kungafamiljen. Marselisborg slott är uppkallat efter den holländska handelsmannen Marselis, som Fredrik III var skyldig pengar.
Play audiofile

Höllin Marselisborg er við Århus. Hún er í dag notuð sem sumardvalarstaður fyrir konungsfjölskylduna. Marselisborgar höllin heitir eftir hollenskum kaupmanni Marselis sem Friðrik 3. skuldaði peninga.

15
16

Århus stad köpte tillbaka Marselisborg 1896. Platsen donerades 1898 som en bröllopsgåva från judarna till kungahuset. 1967 överförde Fredrik IX slottet till prinsessan Margrethe och prins Henrik.
Play audiofile

Århus bær keypti höllina aftur árið 1896. Staðurinn var gefinn 1898 sem brúðkaupsgjöf til konungsfjölskyldunnar frá íbúum Jótlands. Árið 1967 gaf Friðrik 9. Margréti prinsessu og Hinrik prins höllina.

17
18

Gråsten slott ligger i Sönderjylland. Det byggdes som ett jaktslott på 1500-talet. Slottet brann 1603, men byggdes upp igen. Drottning Margrethe II använder slottet på sommaren.
Play audiofile

Gråsten höllin er á Suður- Jótlandi. Hún var byggð sem veiðihöll á 15. öld. Höllin brann árið 1603, en var síðan endurbyggð. Margrét drottning notar höllina á sumrin.

19
20

Christiansborg slott ligger i Köpenhamn och det stod färdigt år 1780. Slottet var ett kungligt slott före Amalienborg. Det har bränts ner två gånger - år 1794 och 1884.
Play audiofile

Christiansborgarhöll er í Kaupmannahöfn, hún var tilbúin árið 1780. Höllin var konungshöll á undan Amalienborg. Hún hefur brunnið tvisvar sinnum árin 1794 og 1884.

21
22

Christiansborg har sedan 1918 använts av parlamentet och regeringen. Kungahuset använder fortfarande delar av Christiansborg till galamiddagar och nyårsmiddagar.
Play audiofile

Christiansborg hefur síðan 1918 verið notuð af þjóðþinginu og ríkisstjórninni. Konungshúsið notar ennþá hluta af Christiansborg fyrir galakvöldveislur og nýársveislur.

23
24

Rosenborg byggdes av Christian IV på 1600-talet. Det beräknades som lustslott. Rosenborg ligger mitt i Kongens Have i Köpenhamn.
Play audiofile

Rosenborg var byggð af Kristjáni 4. á 16 öld. Hún telst vera frístundahöll. Rosenborg er í miðjum Kongens have í Kaupmannahöfn.

25
26

Rosenborg passar idag kungahusets skatter och fungerar som ett museum. Här kan man både se kronjuvelerna och flera kungakronor som Christian IV:s krona och drottningkronan.
Play audiofile

Rosenborg passar í dag upp á fjársjóði konungshússins og virkar sem safn. Hér getur maður bæði séð krúnudjásnin og fleiri kórónur, bæði kórónu Kristjáns 4. og Drottningarkórónuna.

27
28

Eremitageslottet ligger i Dyrehaven norr om Köpenhamn. Det var känt för sina stora kungliga jaktmiddagar. Eremitage är att annat ord för middag. Kungahuset använder idag slottet vid den årliga Hubertusjakten.
Play audiofile

Eremitagehöllin er í Dyrehaven norðan við Kaupmannahöfn. Hún var þekkt fyrir konunglegar veiðiveislur. Eremitage er annað orð yfir matarveislur Konungshúsið notar höllina í dag fyrir hina árlegu Hubertusveiði.

29
30

Slottet byggdes av Christian IV. Han använde det som jaktslott. År 2015 hamnade jaktmarkerna, där Eremitageslottet ligger, på UNESCO´s världsarvslista.
Play audiofile

Höllin var byggð af Kristjáni 4. Hann notaði höllina sem veiðihöll. Árið 2015 komust veiðilendurnar þar sem Eremitagehöllin stendur, á heimsminjaskrá UNESCO yfir menningarsvæði sem ber að varðveita.

31
32

Finns det slott i ditt land?
Play audiofile

Finnast hallir í þínu landi?

33
Kungliga danska slott

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1:Davis Huang - flickr.com
S4: Odvardt Helmoldt de Lode (c. 1726-1757) - commons.wikimedia.org
S6: 简体中文 - pixabay.com
S8: Per A.J. Andersson - commons.wikimedia.org
S10: Hans Christoffer Lønborg 1728 - commons.wikimedia.org
S12+30: Chin tin tin - commons.wikimedia.org
S14: Lars Plougmann - commons.wikimedia.org
S16: Villy Fink Isaksen - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S20: Eimoberg - flickr.com
S22: Peter Leth - flickr.com
S24: Søren Storm Hansen - flickr.com
S26: Thomas Angermann - flickr.com
S28: Robert de Jong - commons.wikimedia.org
S32: Maxpixel.freegreatpicture.com
Forrige side Næste side

Pages