sv
DA
IS
FO
SV
BM NN
FI
KL
DE
LV
LT
Sprache
ändern
ändern
svklPlast i havet - (FN17 Globala målen)
2
Plastikki immami - (FN17 nunarsuup anguniagaa)
Freja Nicolajsen, Emma Gade og Stine Sørensen - Vonsild Skole
Übersetzt auf grönländisch von Hanne Christensen
4
Plast är ett stort problem i världshaven. Det är ca 8 miljoner ton plast, som hamnar i havet varje år. Man förväntar sig att om 10 år så kommer det leda till att det är 16 miljoner ton om året.
Plastikki nunarsuup imartaani ajornartorsiuutaaqaaq. Ukiut tamaasa 8 million tons missaaniittut plastikkit immamut pisarput. Ilimagineqarpoq ukiut 10-t qaangiuppata 16 million toni immamut eqqarneqartalersimassasut.
6
Av de 8 milioner ton plast som slutar i havet sjunker 70% av det till botten. Snart kan det vara mer plast än fisk i havet.
Taakkunaniit Ukiumut 8 million toni plastikkit 70%-ii immap naqqanut kivisarput. Kingunerisinnaavaalu imaq plastikkeqarnerulissasoq aalisagaqarnermiit.
8
Danmarkimi Jyllandip kitaata sineriaani ukiut tamaasa 1000 ton plastikkit nunataanut tipisarsimapput.
10
När plastet ligger i havet gör solens UV strålar plasten spröd. Då blir plasten lätt och blir till sist till mikroplast, som man inte kan se. Det försvinner aldrig.
Plastikki immamiitilluni seqernup qinngornerisa UV-ata plastikki aqilisittarsimavaa. Taamaasilluni plastikki aserujanerulersarpoq, naggataatigullu mikroplastinngortarluni isinit takuneqarsinnaanngitsoq. Nungunngisaannassallutillu.
12
Plast håller i lång tid, för det blir till mikroplast. Något plast håller i 500 år, för det blir till mikroplast.
Plastikki sivisuumik piusarpoq mikroplastinngornissami tungaanut. Plastikkit ilaat ukiuni 500-juni piusarput mikroplastinngunnginnerminni.
14
Omkring 100000 däggdjur och sköldpaddor och 1 miljon havsfåglar dör varje år på grund av plast. De tror ofta att att plast är mat. 95% av alla havsfåglar har små bitar plast i magen.
Plastikki pisuulluni ukiumut miluumasut saaniluillu 100.000-tit missaaniittut timmissallu 1 mio. missaaniittut toqusarput. Isumaqartarsimagamik plastikki nerisassaasoq. Timmissat 95%-ii naavini plastikkiaraqartarsimapput.
16
Mikroplast är mycket farligare än när det finns större bitar av plast. Alla djur i havet kommer nämligen att absorbera mikroplast i vattnet.
Mikroplastit plastikkerujussuarnit ulorianarnerupput. Uumasut immamiittut tamarmik mikroplastit immamiittut iijorartoortarsimavaat.
18
När djur äter plast så hamnar mikroplasten i den mat vi äter från havet. Därmed kommer den plast vi slänger på jorden i värsta fall i våra egna magar.
Uumasut immamiittut plastikkitorsimappata mikroplastitaa nerisatsinnut pisarpoq. Taamaasilluni Plastikkit nunamut eqqartakkagut ajornerusumik naatsinnut pisarput.
20
Forskare har kommit fram till att plast ofta kommer från människor, de bor 50 km från kusten, eftersom plasten blåser runt och ner i havet.
Ilisimatuut paasisimavaat nunap sineriaata eqqaani 50 km-imi ungasissusilimmi inuit najugalinneersuusartut. Plastikkit teqqaasarsimapput immamullu pisarlutik.
22
Globala målet 14 handlar bl.a om att dra ner på föroreningen i havet. Tänker du över vad du gör med ditt plastavfall, när du slänger bort det?
Nunarsuup anguniagaata 14-ip iliuuseriniagaraa immami mingutitsineq annikillisarniassallugu. Eqqarsaatigisarsimaviuk plastikkinik igitsigaangavit sumut pisarneranik?
Plast i havet - (FN17 Globala målen)
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: photolib.noaa.gov S4: Brian Merrill - pixabay.com S6: Kevin Krejci - flickr.com S8: Sandra Altherr - pixabay.com S10: Kein - commons.wikimedia.org S12: MaxPixel.net S14:Stefan Leijon - flickr.com S16: Thue - commons.wikimedia.org S18: John Brookes - pixabay.com S20: RitaE - pixabay.com S22: Globalgoals.org
© 2019 atlantbib.org
X