Vaheta
keelt
Play audiofilesv
Använd hjärnan!
SV DA IS
2
Notaðu heilann!

Andreas Palm, Mikaela Hilding och Duaa Khaled - Östergårdsskolan klass 07m

Taani keelest íslensku keelde tõlgitud Guðmundur Steinn Egilsson, Sara Dögg Sigmundsdóttir, Andri Hafþór Þorgilsson og Einar Logi Vilhjálmsson - Síðuskóli poolt,
3
4

Centralen för nervsystemet är hjärnan. För att allt i kroppen ska fungera samtidigt så måste nervsystemet och hjärnan fungera tillsammans och samtidigt.


Play audiofile

Miðja taugakerfisins er heilinn. Til að allt í líkamanum virki samtímis verður taugakerfið og heilinn að vinna saman og samtímis.

5
6

Ryggradens kotor är samlingsställe för de långa nervtrådarna som är som sladdar som skickar elektriska signaler. En människa har 33 ryggradskotor.


Play audiofile

Hryggurinn er söfnunarstaður fyrir langa taugaþræði, sem eru eins og braut og senda rafmerki. Manneskja hefur 33 hryggjarliði.

7
8

Information skickas genom elektriska signaler genom nervtrådarna, om du slår dig någonstans t.ex knäet då känns det som en stöt, det kallas reflexer eller snabbkopplingar.


Play audiofile

Upplýsingar eru sendar í gegnum rafmerki í gegnum taugabrautirnar. Ef þú meiðir þig einhver staðar t.d. á hné þá er það eins og stuð og kallast viðbragð.

9
10

Trampar du på ett häftstift så skickas blixtsnabba signaler och gör att du lyfter foten innan du ens hinner märka det. Det är en reflex.


Play audiofile

Stígir þú á nagla sendast hröð merki sem veldur að þú lyftir fætinum áður en að þú tekur eftir því. Það kallast viðbragð.

11
12

För att denna reflex eller snabbkopplingen ska fungera måste man ha sovit ett antal timmar.


Play audiofile

Til að hafa viðbragðið virkt er mikilvægt að fá nægan svefn.

13
14

Storhjärnan är delad i två delar, yttersta delen av hjärnan kallas för hjärnbarken. Många miljarder grå nervceller är vad hjärnbarken består av. Mängder av vita trådar går igenom hjärnan, de är vägar för information.


Play audiofile

Stóri heilinn skiptist í tvo hluta. Ytri hluti heilans kallast heilabörkur. Heilabörkur saman stendur af mörgum milljörðum grárra taugafrumna. Margar hvítar taugatrefjar fara í gegnum heilann. Þær eru upplýsingavegir.

15
16

Lilla hjärnan sitter ovanför hjärnstammen, den styr balansen i kroppen. Den anpassar också rörelse som du gör, som att springa, hoppa höjdhopp och äter pizza.


Play audiofile

Litli heili situr rétt ofan við heilastofninn. Hann stjórnar jafnvægi líkamans. Hann stjórnar líka hreyfingunum sem þú framkvæmir svo sem hlaupa, hoppa og borða pizzu.

17
18

Stora och lilla hjärnan sitter på en del som heter hjärnstammen. Delar i hjärnstammen styr andningen, hjärtslagen och blodtrycket. På mindre utvecklade djur så fungerar hjärnstammen ungefär likadant.


Play audiofile

Stóri og litli heili sitja á hluta sem kallast heilastofn. Hluti heilastofnsins stjórnar öndun, hjartslætti og blóðþrýstingi. Hjá minna þróuðum dýrum starfar heilastofninn eins.

19
20

Droger och alkohol påverkar hjärnan och nervsystemet, när man tar droger går alla signaler i kroppen långsammare och hjärnan störs. 


Play audiofile

Lyf og áfengi hafa áhrif á heilann og taugakerfið. Þegar lyf eru tekin hægir á öllum viðbrögðum í líkamanum og truflun í heila.

21
22

Hjärnan på en nyfödd baby väger ungefär 0,4 kg. Hjärnan på en vuxen väger lite mindre än 1,5 kg. Den längsta nerven går ända nerifrån foten och upp till ryggmärgen. Hastigheten på den snabbaste nervsignalen är över 400 km/h.


Play audiofile

Heilinn á nýfæddu barni vegur um 0,4 kg. Heili í fullorðnum vegur tæplega 1,5 kg. Lengsta taugin nær alla leið frá fæti og upp í mænu. Hraði hraðasta taugamerkisins er yfir 400 km/klst.

23
24

Hur många kotor har en människa och vad styr lilla hjärnan?


Play audiofile

Hve marga hryggjarliði hefur manneskja og hvað stjórnar litla heilanum?

25
Använd hjärnan!

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1: Needpix.com
S4+8+10+12+14+16+18: Mikaela Hilding
S6: Andreas Palm
S20: Pexels.com
S24: Gordon Johnson - pixabay.com
S26: Gert Altmann - pixabay.com
Forrige side Næste side
X